Annons

Starkare skydd behövs vid estetisk behandling

Sverige är förmodligen ett av världens mest genomreglerade länder. Inom ett område råder dock närmast »vilda västern«. Det handlar om verksamhet som bedrivs utanför den offentligfinansierade vården och som omfattar estetiska behandlingar. 

Oberoende av finansieringsform spelar det  stor roll att behandlingar görs säkert, att det finns ett regelverk som säkrar att utföraren har tillräcklig kompetens och att eventuella komplikationer tas om hand. Det kan inte vara ett ingenmansland kring vem som bär ansvaret om något går fel.

Enskilda missöden rapporteras med jämna mellanrum i tidningar och i sociala medier. Huruvida personen då i första rummet är konsument eller patient, och vilket skydd som finns mot förvållade skador, förbryllar. Det är en snårskog av tolkningar och juridiskt gungfly för den som råkar illa ut, men även för den som utfört ett misslyckat ingrepp.Ofta är patienterna, som Skönhetsutredningen benämner »vårdsökande konsumenter«, unga kvinnor med förhoppningar om enastående estetiska resultat. Besvikelsen blir sålunda stor om resultatet upplevs som en kroppslig defekt i stället för en prydnad, kanske också med smärta. 

På regeringens uppdrag har Skönhetsutredningen utrett åtgärder kring behandlingar i syfte att förändra utseendet. I utredningen förslås bland annat en ny lagstiftning. 

Förslaget är att »kroppsbehandlingar i syfte att förändra utseendet och som kan medföra en betydande hälsorisk« ska regleras i konsumentlagstiftningen och inte inom hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Vad formuleringen »betydande hälsorisk« konkret innebär lämnar utredaren till regeringen att avgöra genom att utse en lämplig myndighet som även ska skriva föreskrifter. Ett syfte med lagen är att dra en skarpare gräns mellan estetiska kroppsbehandlingar och hälso- och sjukvård. Lagen föreslås gälla från den 1 juli 2017.

Utredaren föreslår att vissa typer av ingrepp enbart ska få utföras av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Exempelvis ska kirurgiska ingrepp endast få utföras av läkare och tandläkare. Det är ett steg i rätt riktning för bättre kvalitet och högre patientsäkerhet. Men förslaget borde vara skarpare. Det är ett högst rimligt krav att det ska krävas  legitimerad sjukvårdspersonal med specialistkompetens inom den aktuella vården. I dag är det också vanligt att injektioner för att bland annat släta ut rynkor – så kallade fillers – ges av icke-legitimerad personal. Den som saknar grundläggande anatomisk kunskap kan orsaka medicinska komplikationer. Dessa injektioner föreslås därför enbart få utföras av läkare, tandläkare, sjuksköterskor och tandhygienister, vilket också välkomnas. 

Det mest problematiska med nuvarande lagförslag är att det väjer för att ge tillräckligt starkt skydd för patienterna i och med att kroppsbehandlingarna definieras som konsumenttjänster med ett svagare skydd än vad hälso- och sjukvård ger. 

Med utredningens förslag kvarstår gråzonen kring vad som är hälso- och sjukvård eller något annat. Hur lagen konkret ska tillämpas förblir oklart. Redan i dag görs olika bedömningar av exempelvis nödvändigheten att avlägsna ytligare bråck på benen. Vissa patienter får dessa ingrepp utförda av den skattefinansierade vården, medan andra måste betala ur egen plånbok. 

I det första fallet skyddas patienten av de solidariskt finansierade försäkringssystemen, i det senare fallet, betraktad som konsument, av den betydligt svagare konsumentlagstiftningen. Ångervecka eller bytesrätt är ju knappast heller tillämpliga rättigheter inom estetiska kroppsbehandlingar. 

Rimligare vore att betrakta ingreppen och konsekvenserna av felbehandlingar som medicinska, alldeles oavsett finansiering. Det vore tydligare för patienten att reglera estetiska ingrepp genom ett tillägg till nuvarande hälso- och sjukvårdslagstiftning och i patientskadelagen, i stället för att föra över dessa patienter till konsumentlagstiftningen. Ur patientsäkerhetssynpunkt måste estetiska behandlingar omgärdas av ett bättre och tydligare regelverk.

Hjärtrösta på artikeln: 
0
Medelvärde: 4.6 (8 röster)
Heidi Stensmyren

Heidi Stensmyren är ordförande i Läkarförbundet. 

Artikeln är publicerad på POF med tillstånd av Läkartidningens presschef: Michael Feldt

Läkartidningen

Artikel Publicerad i: Läkartidningen. 2016;113:EAE9
Läkartidningen 40/2016
Lakartidningen.se 2016-09-30 (uppdaterad 2016-10-04)

Läkartidningen består av pappersutgåvan och webbplatsen Läkartidningen.se.
Pappersutgåvan, som grundades 1904, utkommer vanligen varje vecka och har en upplaga på 42 600 ex.



Näsplastik - Intervju med Fredrik Gewalli, APS

Jag hade förmånen att få intervjua Fredrik Gewalli (specialist i plastikkirurgi, ordförande i Svensk Förening för Estetisk Plastikkirurgi och ägare till Artistic Plastic Surgery/APS-kliniken i Göteborg) om just näsplastik, eftersom detta är både ett hett ämne på POF och Fredriks ”favoritkirurgi”.
Jag hade samlat på...

Sjukskrivning vid plastikoperation?

En vanlig fråga när man planerar en skönhetsoperation är om man får vara sjukskriven under konvalescensen. Ofta har man ju sparat allt man kunnat för att ha råd med operationen, och att vara utan lön några veckor kan då bli väldigt kännbart.
Samtidigt är det ju nästan alltid självvalt och frivilligt, och vissa...

Hjälp mig att välja: placering

”Hjälp mig att välja!” är ett vanligt önskemål hos tjejer som bestämt sig för att genomgå en bröstförstoring. Men för att fråga rätt, måste man också vara på det klara med vilket resultat man strävar efter. Annars får man ju svar efter andras smak och prioriteringar.
Det finns flera val att göra. Dina individuella...

Hjälp mig att välja: implantat

”Hjälp mig att välja!” är ett vanligt önskemål hos tjejer som bestämt sig för att genomgå en bröstförstoring. Men för att fråga  på rätt sätt, måste man också vara på det klara med vilket resultat man strävar efter. Annars får man ju svar efter andras smak och prioriteringar.
Det finns flera val att göra. Dina...

Starkare skydd behövs vid estetisk behandling

Sverige är förmodligen ett av världens mest genomreglerade länder. Inom ett område råder dock närmast »vilda västern«. Det handlar om verksamhet som bedrivs utanför den offentligfinansierade vården och som omfattar estetiska behandlingar. 
Oberoende av finansieringsform spelar det  stor roll att behandlingar görs...

Polyuretanbelagda implantat

Polyuretanbelagda implantat kallas ibland PU-implantat. De har egentligen samma typ av innehåll som andra silikonimplantat, men ytan har belagts med ett millimetertjockt lager av porös polyuretan, ett material som uppges ge lägre frekvens av kapselkontraktur.  Så många olika siffror figurerar, att det är svårt att...

Ristest - en hjälp att välja bröstimplantat


En av de första frågor man ställer sig när man överväger en bröstförstoring är ”Hur stor volymökning vill jag ha?”. Hur mycket som är ”lagom”, eller ger det resultat man eftersträvar är väldigt individuellt och beror givetvis på flera faktorer; hur stora bröst man har från början, hur stora man vill ha, hur lång man...

Descutan/Hibiscrub – inför operation


Inför din operation får du sannolikt instruktioner av din klinik att duscha med Descutan/Hibiscrub, (två märken av samma desinficerande medel, klorhexidinglukonat, med en återväxthämmande effekt på bakterier, avsedda just för kirurgiförberedelse.) Detta för att din hud vid operation ska vara så fri som möjligt från...

Att sövas med narkos

Många som ska opereras oroar sig mycket för själva narkosen. Att bli sövd och förlora kontrollen över vad som sker upplevs som ett orosmoment. Men på hela tiden som vi har haft POF har vi sett otaliga oroade, men ingen som verkligen haft en skräckupplevelse av sövningen. Många har däremot efter genomgången operation...
Annons