Jag kastar ut en livlina med hopp om att någon är eller varit i samma sits som mig.
För snart 11år sedan genomgick jag min första och enda operation.

Jag försöker summera detta så mycket det bara går men ni får ursäkta för ett långt inlägg här.

-----Lite snabb historia-----
Jag har alltid varit nätt. stl S eller XS på kläder.
Innan jag fick barn hade jag en BH stl på ca 65E till 70-F.
Läs:Jag har alltid haft stora bröst.

När jag blev gravid så var en 80J för liten och jag fick enorma märken men kunde inte hitta större BHar så jag gav upp och väntade ut graviditeten.
Brösten klarade sig genom de två första graviditeterna. den tredje lämnade ingenting kvar.
på min konsultation hade jag på mig en BH med stl 60B. Det var bara hud i BH´n.
inte ens min kirurg trodde på mig innan jag tog av mig BH´n och han såg helvettet med egna ögon. Han la sin hand på mig axel och sa "Vi kommer att laga dig. oroa dig inte"

Jag läste, jag utbildade mig, jag gjorde medvetna val för att inte falla i de vanligaste "fällorna". Jag valde med omsorg, klinik, implantat,placering,profil-ALLT.

Jag valde: Ankarlyft. Framför muskeln.Mentor 485cc Droppformade. High profile.

Det gick åt skogen ändå.

--VARNING, om du är känslig så läs inte vidare--

Föreställ er detta:
Du vaknar efter op av att kirurgen säger att det inte behövdes ett Ankarlyft. Han gjorde bara ett vårtgårdslyft/Donut-Lyft (Det jag verkligen inte ville ha) samt mindre implantat än jag ville ha.

Det var ett aktivt val för mig att spendera natten på kliniken även om det kostade mig 5000:- extra vill jag minnas. Med facit i hand var det en sådan tur att jag gjorde det.

Jag fick en blödning den första natten och kirurgen blev inkallad akut för att slänga ett öga på mitt vänstra bröst.
Jag somnar på kvällen, trött och sliten som man är efter en op.

För att några timmar senare vakna av en känsla av att det kittlades på ryggen, där jag låg platt på ryggen orörlig för att "jag inte ville råka söndra något". Jag vaknade i samma ställning som jag somnade. (Den självbevarelsedriften är mitt enda plus i kanten i den här historien)

Jag känner ett klet över hela mig, öppnade ögonen och ser att det är röda prickar på täcket, inte så mycket men ändå märkligt mot de vita lakanen och lyfter på täcket för att inse att de röda prickarna är det som sipprat igenom täcket. Under täcket fanns anledningen till den kittlande känslan. Det var blod som rann.

Det var ett aktivt val för mig att spendera natten på kliniken även om det kostade mig 5000:- extra vill jag minnas. Med facit i hand var det en sådan tur att jag gjorde det.

Kirurgen frågar mig om jag vill ha ett dränage eller om jag ville att vi skulle låta kroppen "lösa det själv". Han var tydlig med att det sistnämnda var bäst samt att han inte kunde förstår varför jag fått en blödning. Jag lydde hans råd.

Året som följde var en mardröm.
För lång för att skriva här.

Jag har levt med smärta sedan dess. Det första året sov jag sittandes i soffan med armen mot bröstkorgen för att stabilisera så att jag inte skulle råka "söndra något". Det resulterade i att mina muskler låste sig så att jag inte kunnat sträcka ut min arm på x:antal år. Samt att jag har ett otroligt känsligt bröst med ärrvävnad och kapselbildning som vuxit fast i musklerna.

Tro mig, det finns så mycket till den här historian men jag försöker förminska texten här.
Jag kontaktade kliniken, Flera gånger. De Gav mig tillfälliga lösningar.

--IDAG--
Jag måste verkligen åtgärda detta men är SÅ förbannat rädd. finns det någon där ute som haft problem med brösten såhär länge som jag och som sedan åtgärdat det och fått ett godtagbart resultat?

Jag har varit på en konsultation för ca 2år sedan men klickade inte alls med kirurgen som upplevdes naiv och impulsiv med en förminskande attityd.

Så. Har någon där ute erfarenheter liknande mina, eller vet av någon kirurg och klinik som är pålitlig och känns riktigt kunnig så är jag väldigt tacksam för tips och kan resa i hela Sverige för att få hjälp.
Tack på förhand! Samt tack till alla som orkat läsa detta. Finns det någon som har frågor eller dylikt så är jag öppen för att svara på dem.