Annons
7 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
#1 2014, maj 6 - 22:09
Marina
Bild för Marina
 Online
Senast sedd: 16 min 28 sek sedan
Moderator
Medlem: 2010-04-14 19:00

Att hantera smärta/smärthantering

Jag tänkte på att jag i flera sammanhang läst mellan raderna att många av oss härinne dras med olika slags (mer eller mindre) permanent smärta. Och många har hög smärttröskel, däribland tydligen jag själv, har jag förstått efter ett antal behandlingar mot t ex ytliga blodkärl och många år med en usel rygg.

 

Jag tänkte, kanske har vi några strategier och förhållningssätt vi kan dela med oss av, som kan vara till hjälp för dem som inte är så vana vid det och nu ska igenom rätt tuffa konvalescenser?

 

Jag tror en stor del, för min del, ligger i inställningen. Allt som jag kan se som frivilligt på nåt sätt och som ska ge mig ett positivt resultat i slutänden försöker jag tänka enbart positivt runt och bagatellisera lidandet, och fokusera på att jag VILL göra det, det är inget jag ska "utsättas" för av nån. Jag försöker att inte se mig som ett offer utan som den som har kommandot och visst har jag styrka nog att orka detta..!

När det gäller mer ofrivilliga lidanden, som t ex komplikationer (eller nåt som inte alls har med plastikoperationer att göra - varför inte ta upp även dessa våra strategier, de kan säkert hjälpa nån -), är min metod att låta dem ta så lite energi som möjligt.

Jag försöker att lägga fokus på det jag KAN göra, det som ju faktiskt går bra, och så tänka positivt - "inte 17 kan jag ha det så här resten av livet, realistiskt sett - det går ju över nån gång!- och livet är inte meningslöst bara för det här"... Och se till att fylla tillvaron med sånt som ger mening och glädje, så inte allt färgas i grått av smärtan.

 

Mitt sätt när jag ska igenom någon kort behandling som gör ont har huvudsakligen två beståndsdelar:

1) Ett par dubbelvikta kompresser el dyl att bita i! Om jag får kanalisera kroppens instinkt att fly/försvara sig till ett rejält bett är det lättare att förmå mig att ligga still och uthärda. Dessutom inbillar jag mig som lekmannapsykolog att man känner sig mindre som ett hjälplöst offer. ;)

2) Om smärtan mestadels håller sig på en uthärdlig nivå, koncentrerar jag mig på en tidning, surfar på mobilen eller nåt sånt - är det ansiktet som behandlas blir det ju svårare, men kanske man har nåt att tänka på som lyckas fånga ens intrese tillräckligt för att vara till hjälp. Att ligga och känna efter varje stick eller laserskott och våndas i förväg gör en ju till ett tortyroffer. Jag brukar försöka tänka typ "hah, där försvann ett kärl till - och nu är det inte länge kvar" och liksom vända det till något positivt som jag vill, fast det gör ont.

 

Men hur gör ni andra, inställningsmässigt, praktiskt i vardagen etc..? Fler tips som kan hjälpa den som nu måste hantera en hel del smärta och inte direkt är nån guru på det..? Alla har ju knappast samma strategier och mina metoder passar kanske inte alla.

Moderator, medlemsansvarig och delägare i POF.
46 år, 164 cm, 63 kg?
Ca femton års trasslig brösthistorik som finns beskriven i min profil, som ligger till grund för mitt engagemang i POF.
Rösta gärna i våra undersökningar och ta del av andras svar!

Annons
2014, maj 6 - 22:22
Delilah
Bild för Delilah
 Offline
Senast sedd: 3 år 1 månad sedan
Silver
Medlem: 2014-04-12 23:03

Bra tråd! Kommer följa med stort intresse inför min operation. Har ju inte gjort min operation än, men tampas sedan tonåren med en överjävlig ( läs: riktigt vidrig!) mensvärk och har dessutom fött två barn utan smärtlindring ( de har så jäkla brått ut) så lite erfarenhet utav smärta i andra situationer har jag varit med om. Jag harjobbat mkt med mental träning, positiva målbilder och andning för att ta mig igen smärtsamma situationer och det har gått riktigt bra. Jag vågar släppa kontrollen och lita på min kropps förmåga att läka. Jag har även haft otroligt ont i själen under en lång tid då jag förlorat en väldigt nära anhörig på ett väldigt traumatiskt sätt och även i den situationen hjälpte positivt tänkande mig att överhuvudtaget överleva. Så de erfarenheterna och förhållningssätten tar jag med mig inför min kommande konvalescent.

2 barn, 31år, 172cm, 78kg
Strl före op: 75C
Strl efter op: 75F ( twilfit ) 70I ( change)
Konsultation 12/6 Tuve Mårtensson, Citadellkliniken
Konsultation 18/6 Helena Sveinsdottir, Citadellklinken
Operation 13/8 Tuve Mårtensson Citadellkliniken
Ankar

2014, maj 6 - 23:04
9April
Bild för 9April
 Offline
Senast sedd: 2 år 2 dagar sedan
Silver
Medlem: 2013-04-14 15:16

Jag tycker jag lärde mig mycket om min smärthantering när jag födde barn (de andra barnet hade liksom åvanstående väldigt brått ut, så en förlossning utan smärtlindring)... Jag tänker ofta när jag har ont att "har ja klarat att föda barn så ska jag klara detta"!
Smärtan efter en skönhetsop är ju egentligen positiv smärta (liksom förlossningssmärta) då man får nåt bra/positivt av smärtan. Man kan ju inte få större bröst utan smärta.
Efter op när ja hade ont tänkte jag när det var jobbigt att "låt tiden ticka på, bara jag står ut första veckan som är värst". Att andas (lite som när man föder barn) hjälper mig när det gör riktigt ont. Tror också att det är bra om man kan ta sig samman o tänka positivt. Tänka på resultatet o även på hur man såg ut innan. Att minnas att man själv har valt det kan ju bra....lite " vill man bli fin får man lida pin"....

2014, maj 7 - 12:26
Opticruise
Bild för Opticruise
 Offline
Senast sedd: 4 år 9 månader sedan
Silver
Medlem: 2011-03-10 15:48

Har inte så mkt erfarenhet av smärta själv peppar peppar,inga fysiska krämpor :), sällan huvudvärk och dyl :))..2 bröstop(varav den ena gav mig smärtor till och från pga . muskelpåverkan ),1 kejsarsnitt och 1 vaginal förlossning utan någon bedövning, därför jag av ren envishet bestämde mig för att klara mig utan..Jag tror mkt beror på vad man har för inställning.Jag är den typen som biter ihop och tar det som de kommer.Försöker att inte göra så stor grej av det helt enkelt..Är nog ganska smärttålig..

33 år ,Tränar crossfit
160cm
59kg
2 barn på 11 och 14 år

Op 1: April-2011,SPC Falun Dr Simsa,Minilyft+Eurosillicone350/300Lp,släta runda,delvis bakom..
Muskelsmärtor,db,undermuskelhäng,missnöjd med utseende på brösten. Valde att byta kirurg!

Op2

Annons
2014, maj 9 - 22:46
Marina
Bild för Marina
 Online
Senast sedd: 16 min 28 sek sedan
Moderator
Medlem: 2010-04-14 19:00

Ingen mer..?

Moderator, medlemsansvarig och delägare i POF.
46 år, 164 cm, 63 kg?
Ca femton års trasslig brösthistorik som finns beskriven i min profil, som ligger till grund för mitt engagemang i POF.
Rösta gärna i våra undersökningar och ta del av andras svar!

2014, maj 9 - 23:05
Nasse
Bild för Nasse
 Offline
Senast sedd: 4 år 7 månader sedan
Silver
Medlem: 2014-02-16 15:12

Jag har inte opererats än, ska opas den 13/5. Tror mycket på att om man har en positiv inställning till det hela går det bättre. Har fött 3 barn utan smärtlindring utan enbart med andning och att kunna slappna av mellan värkarna. Har en whiplasskada sedan många år och är rätt så van vid smärta vilket har fått mig att tänka positivt på smärta och försöka tänka framåt ändå när man har som ondast. Har en spikmatta som jag använder flitigt och jag tror att den kan hjälpa mig efter operationen.

Nu vill jag inte säga att jag är en superkvinna även jag kan deppa ihop. Men ska försöka tänka positiv och jag vet ju att denna smärtan kommer att gå över och jag kommer att få fina bröst.

3 barn, 49 år. 172 cm 78 kg.
Strl före op: B
Strl efter op: vet inte ännu
Konsultation 19/2 Göran Elmerstig Citadellkliniken
Konsultation 20/2 Johan Nordquist Bellakliniken
Op 13/5 Johan Nordquist Bellakliniken

2014, maj 20 - 10:14
Lotus69
Bild för Lotus69
 Offline
Senast sedd: 3 år 7 månader sedan
Silver
Medlem: 2014-04-07 09:40

Jag är dålig på oväntad smärta men ganska bra på förväntad smärta. Jag har gått in i hyperventilering då jag fått plötslig oväntad smärta typ skidolycka vilket bara gett fler komplikationer i situationen. 

Gjort abort både sövd och med tabletter vilket det sistnämnda gjorde något så fanatiskt ont så jag trodde att hela mitt underliv skulle slitas itu inne i mig. Kan rekommendera sövning!

Jag har fött 1 barn vaginalt och detta var oväntat smärtsamt och fruktansvärt, det andra kom med kejsarsnitt och den postoperativa smärtan i magmusklerna var jag inte heller förberedd på. Därefter har jag steriliserat mig vilket varit en av de bästa saker jag gjort för min egen del. 

Brösten nu då, har gjort jätteont så jag nästan tappat andan ibland då det känts som knivblad mot revbenen men detta hade jag förväntat mig efter att ha läst en massa här på POF. Detta är också en smärta som ska gå över till ett fint och efterlängtat resultat så då kan jag ändå acceptera detta mycket lättare. 

När någon ska sätta dropp i armen eller ta prover rör jag inte en min för det är också en förväntad smärta som jag vet något om. Då biter jag bara ihop som ni nämnt tidigare och bara konstaterar det nödvändiga i detta.

Men annars som sagt hjälper ingen mental tanke eller andningsteknik i världen för att jag ska orka uthärda oväntad smärta. Då blir jag bara ett litet ömkligt barn som vill ge upp och försvinna.

Född -69, 157cm och 53kg med 2 barn.
stl före op 75A/B
stl efter op: 75E
Opererad 14/5 2014 hos Gerlee med Mentor släta runda 275 cc i vardera bröst, coh1 medium high profile submuskulärt.
Har fått fylliga och proportionerligt naturliga bröst.

Annons