Annons

Bröstförstoring, Bröstlyft nov 2018 - Polarkliniken - Umeå Anders Nilsson - hallåhoppsan

Bild för hallåhoppsan
hallåhoppsan

22 år - 176cm - 76kg - 0 barn
Bröstförstoring + bröstlyft
Innan op: Hängiga 75B
Konsultation 2/10 i Sundsvall
Efter op(7/11): Mentor 450cc, delvis bakom muskeln, vet ej storlek ännu
Kirurg: Anders Nilsson, Polarklinkken

Läkare Terapeut: 
OP-datum: 
onsdag, 7 november, 2018

Sedan jag kom in i puberteten har jag mått dåligt över mina bröst. De hänger och är små i jämförelse till min kropp. Jag har alltid döljt dom så gott det gått, för vänner, familj, pojkvänner. Alltid haft super push-up bh:ar för att få brösten någorlunda proportionerliga till min kropp. Jag tog modet till och berättade det för min mamma en dag i september. Hon var väldigt förstående och kom då med förslaget att kanske göra ett bröstlyft. Jag som tänkt på något sådant sen jag var i tonåren blev chockad - då jag trodde att det inte var möjligt.
Vi bokade samma kväll en tid för konsultation i Sundsvall. Den andra oktober fick jag tid. Väl där fick jag träffa Birgitta från Polarkliniken. Vi kom ganska snabbt överrens om att det inte skulle räcka med bara ett bröstlyft. Jag testade allt mellan 400cc till 500. Jag hade otroligt mycket hud men lite innehåll. Jag fick gå hem och bestämma mig för om jag ville ha implantat eller ej. Jag funderade fram och till, det skulle kosta mig 70000kr för både implantat och bröstlyft. Mina föräldrar har varit otroligt stöttande i detta och intalade mig att det skulle vara som en bra ”investering” då jag mått så dåligt i mig själv. Att jag skulle må bättre och bli lyckligare. Med deras stöd valde jag att boka en tid för operation, lyft+implantat. Jag fick tid den 7 november, alltså för en vecka och en dag sedan. Jag hade inte bestämt mig för storlek på implantaten då jag ville ha naturliga men proportionerliga till min kropp. Jag ville att mamma skulle få se och kunma hjälpa mig att avgöra. Så det inte skulle bli för stort. De sa till mig då jag bokade tiden att vi kunde ha en liten konsultation på morgonen då jag kom till kliniken.

Kvällen innan operationen duschade jag med descutan och plockade fram rena kläder att ha på mig den kommande dagen. Mjukisbyxor och en mjuk hoodie med dragkedja. Dragkedjan för att underlätta efter operationen. Den 7 november kom. Jag klev upp klockan 5 då jag hade en tid klockan 8 och även en bilresa på någon timme. Min mamma följde med och jag kan inte tacka henne nog för det. Jag körde bilen till kliniken. Vi var lite sent ute så vi kom verkligen in på kliniken 07.59. Stressad som jag var kunde jag inte sätta mig ner i väntrummet utan stod bara där. Rakt upp o ner.

Efter en stund kom Birgitta och hämtade oss. Vi fick gå in på mitt rum där jag bytte om till morgonrock och tofflor. Där fick jag betala det sista, ta ett par tabletter och fick information. Sedan kom Anders. En snäll och glad man som fick mig att lugna ner mig rejält, skönt! Vi pratade om implantat och han visade på att det inte skiljer speciellt mycket på storleken utåt sett utan mer på bredden. Vi bestämde till slut att 450cc nog skulle passa bra. Jag har aldrig gillat mina bröstvårtor och alltid ansett att de är för stora och typ ”svullna” i jämförelse till mina bröst. Anders berättade att han skulle förminska dom i samband med bröstlyftet och frågade hur stora jag ville ha dom. Jag sa då att han fick bestämma vad som såg bäst ut, då det är han som verkligen är proffset här! Han ritade på mina bröst och tog ett par förebilder. Jag fick även ta den sista tabletten.

Sedan kom Birgitta för att hämta mig. Jag fick gå på toa en sista gång, sedan sa jag hejdå till min mamma och fick gå in i operationssalen. Väl där fick jag lägga mig på operationsbordet och fick en varm filt över mig. Jag fick även hälsa på människor i salen som skulle vara där under operationen, det kändes tryggt. De kollade blodtryck och pratade lugnande med mig. Då jag är väldigt van vid nålar och sånt så tyckte jag inte att det var speciellt obehagligt då de satte en i ena armen. Birgitta pratade lugnande med mig och klappade på mig, höll min hand osv. Sedan berättade narkosläkaren att jag hade ca 2 minuter kvar innan jag skulle somna. De pratade med mig hela tiden och jag blev alldeles fnittrig, skrattade åt allt de sa. Det var som en avdomnande känsla som jag faktiskt tyckte var väldigt behaglig. Sedan somnade jag in.

När de väckte mig tog det en stund innan jag var ”med i matchen” och jag låg då inne på mitt rum med mamma bredvid mig. Jag frös otroligt mycket och hackade tänder vilket gjorde sååå ont då jag spände hela kroppen. Jag fick en värmefilt och efter en stund gick det över. Jag hade väldigt ont i brösten direkt då jag vaknade, men jag hade inte förväntat mig något annat heller. Klart det gör ont när dom opererat på ens kropp. Jag fick vatten direkt efter operationen och efter nån timme fick jag en macka, kexchoklad och saft, jag var väldigt hungrig och slängde i mig det. Sedan blev jag kissnödig. Jag fick då hjälp med att ta mig upp ur sängen och det gjorde väldigt ont men det gick. Jag fick kissa med dörren olåst ifall det skulle hända något. Det var svårt att kissa då jag hade det kämpigt med att slappna av, men tillslut gick det. När jag kom tillbaka till mitt rum kom Anders, han sa att det hade gått jättebra och att sköterskorna tyckte att mina bröst blev jättefina, vilket är ett bra betyg sa han och skrattade. Han frågade mig om jag ville se hur brösten såg ut. Ja svarade jag och han visade då bilder från en telefon som han tagit efter operationen. Jag blev alldeles svimfärdig och fick lägga mig ner. De var jättefina verkligen men jag tror jag fick mig en chock. Vi skrattade och jag tackade honom för operationen sedan gick han.

Under tiden jag opererades checkade mamma in på hotellet som vi fått en natt av kliniken. Hotellet låg på samma våning bara en dörr bort från kliniken så det var jätteskönt när vi väl skulle gå dit. Jag fick skriva på ett papper och fick information hur jag skulle behandla brösten, hur jag skulle göra när jag duschade, plåstrade om osv. När jag kände mig redo så fick vi hjälp bort till hotellrummet.

Jag la mig direkt i sängen och efter någon timma gick min kära mamma iväg och köpte mat samt godis och lite gott. Jag fick en kebab med bröd och det är bland det godaste jag ätit i livet, haha! Vi hade tagit med oss iPaden och tittade på film tillsammans resten av kvällen.

Jag hade verkligen otroligt ont och vet att jag sa till mamma flera gånger - det här gå inte!!! Men hon peppade mig och man får helt enkelt kriga, det är ju värt det i slutändan. Natten var kämpig. Jag sov i intervaller och vaknade om vartannat. Jag tog tabletter klockan 03.00 och när det sedan blev morgon fick jag äntligen en anledning att gå upp. Jag är glad att vi fick en hotellnatt för jag hade inte klarat av att åka hem direkt efter operationen. Jag trodde inte att jag skulle klara av att gå ner på frukosten men min mamma peppade mig och sa att det är bra om jag rör mig lite. Så efter några om och men så åkte vi ner. Jag tog en macka och ett glas äppeljuice, samt lite frukt. Det var svårt att få i mig något men jag kämpade i mig det. Sedan åkte vi upp till rummet, plockade ihop grejorna och checkade ut. Fina mamma hämtade ut tabletterna på Apoteket och sedan åkte vi hemåt. Bilresan var jobbig och allt kändes. Men till slut kom vi hem och jag la mig direkt på soffan med några kuddar uppuffade under mig.

Min mamma har verkligen hjälpt mig genom detta och jag hade aldrig klarat detta utan hjälp. De första fem dygnen behövde jag hjälp att ta mig upp ur sängen och soffan efter att jag hade legat ner. Att ta tabletter mitt i natten hade jag aldrig klarat av om jag var själv. Så mitt tips är att ha någon som kan hjälpa er då ni genomgår nått sånt här.

Nu efter en vecka: Jag har haft otroligt ont, det kan jag inte skjuta under mattan. Men jag vet att det är värt det i längden. Mina bröst är otroligt fina och jag är jättenöjd. Jag har knappt blödit något alls och jag har inte ett endaste litet blåmärke. Jag har fortfarande ont men nu klarar jag mig på egen hand och har flyttat hem igen efter en vecka hos mamma. Jag har duschat två gånger och det har gått bra.

Jag rekomenderar verkligen Polarkliniken och Anders Nilsson, tack för allt!

Annons
Annons

Nya operationsberättelser

POF-feedback