Operationsberättelser
den 4e april fick jag äntligen mina efterlängtade bröst! kl 13.00 kom jag till proforma clinic med en kompis som sällskap och blev nästan på en gång visad till ett eget rum, där jag fick fylla i papper och sen kom örjan och vi gick alla 3 iväg för att prova implantat, då jag velade mellan 375 o 450 cc hp. Hade bestämt mig för 425 tidigare men nu valde jag 400 eftersom jag tyckte 375 såg bäst ut.
Herregud, kan inte förstå att jag äntligen sitter på denna sidan och att det faktiskt är jag som får skriva om min upplevelse.
Klockan ringde 04.30 den 30 maj, Va faktiskt inte så nervös och hade sovit någorlunda på natten trotts min sambos påminnelser att "du inser att du kommer ha kanon fina tuttar imorn va?"
Jag har nyligen opererat mig hos Dr. Richard Rylander på Lidingökliniken i Stockholm. Varför jag valde Lidingökliniken var för att jag delvis blev rekommenderad den kliniken utav en annan klinik jag varit i kontakt med innan, som själva inte gjorde näsplastik. Sen har jag även läst runt mycket och tyckt att jag fått en god uppfattning om dom. Efter konsultation hos honom så fick jag en databild utskriven på hur min näsa skulle kunna se ut efter en operation. Jag var mycket nöjd med min bild och hade en bra känsla i överlag att han verkade vara en duktig kirurg som vet vad han gör.
Hej alla! Ja nu är msn hemma och sovit första natten hemma och mår väldigt bra! I tisdags operereades jag i Falköping utav Stefan Modin. Jag kom till kliniken kl 7:30 och blev så bra bemött! Jag fick en sköterska som visade mig runt ( håkan) jätte trevlig kille! Sedan fick jag duscha mig i descutan och ganska snart där efter kom
Då är kl 06:30 och jag har precis vaknat och fått lite smärtstillande efter min natt på proforma. Jag har sovit bra, inte så många timmar då jag och min rumskamrat varit vakna och pratat länge. Kändes grymt att ha sällskap och få dela sina tankar. Har nog fått mig en vän för livet. Många tankar och känslor har delats detta sista dygn:)
Jag har opererats av Örjan och känner mig ön så länge väldigt nöjd. Har lagt framför muskeln och av de som jag träffat på kliniken har jag haft minst ont.
Söndagen den 4/12 bilade jag och min syster till Umeå för att vara där tidigt på måndag morgon den 5/12 för operation!
Resan gick bra med ömsom regn, ömsom snöstorm.
Vi käkade middag ute och sedan gick vi till hotellet där vi bodde den natten. Jag duschade enligt konstens alla regler med Descutan och lade mig sedan för att sova, vilket var svårt... mycket tankar som snurrade i huvudet.
Steg upp kl 05.45 och duchade med Descutan en sista gång och borstade tänderna. Var verkligen svintrött. Vi skulle vara på sjukhuset kl 07.00 men blev lite försenade för att jag var så seg.
Gjorde min op 10 okt 2011 och var fruktansvärt nervös veckorna innan op och funderade om jag gjorde rätt, skulle op bli som jag tänkt mig, skulle jag vakna överhuvudtaget o få se mina barn igen?
Tillskillnad från många andra så blev jag aldrig särskilt nervös innan jag skulle bege mig till kliniken. Kanske för att jag aldrig hann fatta att jag äntligen skulle få mig ett par bröst som jag längtat efter. Jag hade fått tid 11.30 och var på plats ca 15 min innan. Satt ned i väntrummet och väntade på min tur, bläddrade i lite tidningar. Min sköterska som jag hade vid konsultationen kom förbispringades och sa att de har inte glömt mig, och att de kommer snart. Fick vänta till ca 11.45 innan jag fick komma in till hon för att gå igenom min hälsodeklaration.
Då har turen kommit till mig att skriva en operationsberättelse.
Jag hade fått en tid 7.45 den 2maj att vara på kliniken och eftersom jag bor 22mil ifrån kliniken så valde jag att åka ner dagen före. Så den 1maj tog jag bilen ner till Sthlm till mina kusiner. Vi hade pizza och filmkväll med massa godis, perfekt tyckte jag som skulle vara fastande från midnatt sen.
Jag är ganska kräsen med hur jag vill att min näsa ska se ut, så jag var på ett flertal konsultationer. Ingen kändes bra, men sen träffade jag Per Windh och kände mig genast trygg. Han var väldigt nogrann med att jag skulle berätta precis vad jag störde mig på, men kunde också komma med egna förslag efter att jag undrade vad han tyckte.
Veckan jag skulle göra min operation var mer än rörig. Min brors flickvän skulle köra mig till sthlm från örebro fram och tillbaka. En kompis som hade gjort en bröstförstoring bara veckan innan tänkte följa med så kunde hon kolla upp så allt var som det skulle. Tänkte då också att min kompis och min brors flickvän (nämner inga namn, vill ha den här sidan ganska privat från vänner & släkt) kunde hålla varandra sällskap medans jag opererades. Men blev en massa missförstånd så min brors flickvän trodde att vi typ utnyttjade henne för skjuts eller liknande. Vilket absolut inte var fallet! Men hon ville inte köra längre, och hittade ingen lösning förutom och åka buss själv fram och tillbaka. Kändes inte alls bra, då jag aldrig åkt själv till Sthlm och nu skulle jag åka själv plus att jag skulle var nyopererad. Men snackade med min bästa vän igen och hon övertalade sin pojkvän att köra oss, han fick såklart en slant, dock av mina föräldrar. Men han hade ju sjukskrivit sig fastän han inte var sjuk, bara för och köra oss så han var värd guld i det läget! Det värsta med det här var att vi löste allting dagen innan min operation, så jag var i stort sett ett nerv vrak. Men så kom den stora dagen! Gick upp hyfsat tidigt och åt en rejäl frulle då man inte får käka 2 h innan operationen. Min vän och hennes pojkvän kom och hämtade mig, då bytte vi bil till mina föräldrars då den är mycket mer bekväm och mer plats i den. Bilresan gick som den skulle och vi kom fram ungefär en timme innan jag skulle opereras. Då gick vi och satte oss på waynes coffe, där dom käkade. Kommer fortfarande ihåg hur hungrig jag var när jag satt och kollade på när de åt. Men men, får man inte äta så får man inte! Efter det gick vi runt lite på stan för och fördriva tiden ett tag. Kände mig ju inte speciellt snygg, hade mjukisar och min brors jätte stora tröja på mig, osminkad och descutan i håret.. Ussh! Men sedan blev klockan 4, så vi tog oss bort till kliniken där vi fick sitta och vänta ett tag. Fick sedan träffa läkaren en snabbis och bytte om till bara morgonrock och trosor. Satt ett tag och läste en tidning i omklädningsrummet och kommer ihåg att jag tänkte "nu är det äntligen dags". Började även bli lite nojig och tänkte att narkosen skulle gå dåligt. Sedan kom narkosläkaren in och berättade lite hur det skulle gå till och så fick jag en kopp med 4-5 tabletter som jag skulle ta innan operationen. Tog tabletterna och gick på toa, sedan tog de mig till operations rummet där jag fick ta av mig morgonrocken och lägga mig på operationsbordet. Narkosläkaren satte fast lite grejer och förklarade ännu mer vad som skulle hända. Sedan minns jag bara att han sa "nu kommer du somna". Känslan när jag vaknade måste vara ngt av det konstigaste jag varit med om. För när jag vaknade så kändes det bara som jag stängt och öppnat ögonen igen. Kändes verkligen inte som att man hade sovit i mer än en timme. Jag sover alltid på sidan när jag sover, aldrig på rygg. Så jag var visst väldigt besvärlig när jag vaknade. För jag la mig först på ena sidan men då flyttade läkaren mig så jag låg på rygg igen. Men då rullade jag över till andra sidan så dom försökte få mig och fatta att jag var tvungen att ligga på rygg, var ganska groggy efter narkosen så var väl inte så kvickt tänkt. Hade bara ont i det ena bröstet när jag vaknade så fick mer smärtstillande. Men hade däremot ett sjukt tryck på bröstkorgen, vilket inte var så behagligt. Men kändes bra och äntligen ha ett par bröst! Försökte somna om en stund men det funkade inte. Ringde min kompis och sa att jag ville åka hem, så de kom efter en halvtimme ungefär. Klockan var ungefär 8 på kvällen när vi skulle bege oss hemåt. Fick lite råd och massa piller med mig. Skulle sedan klä på mig vilket inte var det lättaste, så sjuksköterskan hjälpte mig med kläderna. Efter det besvärliga klädbytet så gick vi till bilen, vilket inte gick så snabbt då jag var väldigt stel. Men tog mig iaf dit. Hade tagit med mig min kudde och en filt i bilen, så la mig bekvämt och däckade efter max 5-10 minuter pga av tabletterna jag hade tagit. Sen sov jag hela vägen hem som en stock, de fick tom väcka mig när de skulle lämna av mig. Mina föräldrar tog min väska och allt annat och bar upp. Berättade lite kortfattat vad som hade hänt, sen gick jag och la mig igen! De följande dagarna kom jag knappt ur sängen så fick hjälp med att komma upp. Förutom att mina bröst var blåa så hade jag inga besvär efteråt, eller jag var ju självklart öm och hade ont! Hoppas det var trevlig läsning för er :)
Jag gjorde min bröstförstoring 23/5-2012.
Jag kommer till Art Clinic 11.30. Där visas jag till mitt rum av trevlig personal. Jag byter om till en skön morgonrock, strumpor och tofflor. Jag får svara på några frågor. Sedan får jag lite mediciner mot illamående bland annat. Får nål i armen. Sedan får jag väga mig. Narkosläkaren kommer förbi och pratar lite förberedande.