Hur är de första veckorna efter bröstförstoring?

Mina första två veckor var faktiskt  helt okej. Visst, jag hade ont som satan ibland och kunde inte ta mig upp ur sängen på egen hand. Jag ställde klockan på 2 timmar före min man skulle upp och jobba för att ta min medicin, på så sätt blev det lättare att komma upp ur sängen, med hjälp av min man (har höj och sänkbar-säng men ändå gick det inte att komma upp på egen hand!) Hade min man åkt till jobbet utan att hjälpa mig upp så hade jag blivit sängliggande ända till han kom hem på kvällen, haha..

På dagarna var det inga problem, jag kunde leva ganska normalt. Inga tunga lyft såklart men ändå gick det väldigt bra. Fixade att plocka i och ur diskmaskinen, ladda tvättmaskinen, ta hand om mig själv, laga mat m.m. Tyvärr så fick ondare efter ett tag men det var mitt eget fel eftersom jag skulle hänga tvätt på en högre höjd. Då blev jag skapligt rädd och gjorde inga fler gejer som inkluderade armarna över huvudet..

Efter allt jag läst här på forumet så tror jag att jag hade det "lättare" än vissa andra.

Följer denna tråd och lycka till med op och studierna :)

Imorgon har det gått två veckor för mig och jag inser mer och mer att jag haft rätt mkt "tur" med min första tid.

Jag vaknade upp runt 14-tiden på op-dagen och åkte hem redan strax efter 16 samma dag. Jag ringde min mamma efter en timma och hon blev paff över att jag lät så pigg. Jag kunde röra armarna mer än jag trott och jag tycker faktiskt inte att jag hade värst mycket ont. Det tryckte och spände men det var liksom överkomligt. Min sambo som mötte mig på kliniken reagerade också på att jag såg så pigg ut. Jag kunde äta och dricka som vanligt. Mådde inte illa alls.

Trycket och spänningarna i muskeln gick över efter 2-3 dagar och efter det så var det typ bara stygnen som gjorde lite ont ibland när jag rörde mig för snabbt. När jag vaknade på mornarna och gick upp så gjorde det också lite ont första veckan för inläggen la sig mot stygnen igen. Annars så slutade jag med värktabletterna efter en vecka.

Jag kunde även köra bil och växla redan efter 5-6 dagar. Visst, det är lite kruxigt att lägga i typ ettan. Men det fungerade. VIKTIGT att lyssna på kroppen!

Andra veckan började jag gå lugna promenader och nu efter två veckor ska jag börja träna lugnare styrketräning för benen.

Jag har haft tur, och jag är exremt försiktig med allt jag gör. För när det inte gör ont så är det ju lätt att glömma att man faktiskt fortfarande läker. Och att det är viktigt att ta det lugnt. Håller tummarna för att det blir samma för dig 🙂

Vill tillägga att det verkligen finns saker man inte riktigt klarar de här första veckorna. Bland annat så har jag problem att få av mig lite tajtare tröjor. Då låter jag sambon dra dem över huvudet. För det är liksom en sak att klä på sig men att dra med händerna över huvudet. Det funkar inte alltid. Första veckan hade jag lite problem att borsta håret också 😀

Opades förra tisdagen, och har haft en relativ smärtfri vecka. Det allra jobbigaste enligt mig är som många tidigare nämnt att resa sig upp ur sängen. Har gjort det utan hjälp sedan dag 1, då sjuksköterskorna på kliniken var måna om att vi skulle "träna" på det, men hade de 3-4 första dagarna ångest i en halvtimme innan det var dags att gå upp. 10 dagar senare är jag superpigg, känns knappt att jag har opererat mig. Men måste såklart fortfarande ta det lugnt, inte bära tungt, vänta med och träna etc.

Lycka till! :)

Tack så mycket för era berättelser! Intressant och höra hur ni haft det, så man har en liten uppfatting om hur tiden efter operationen kan bli.

Jag är helt klart förberedd på att det kommer göra jätte ont, men samtidigt är det svårt att föreställa sig smärtan nu innan då jag aldrig tidigare gjort något liknande! Tror dock att jag kanske ser "lite för lätt" på tiden efter operationen, men det är bara vänta och se, lika bra att kanske börja förbereda sig på det värsta!

Kram! :)

Herregud allt detta snack om sängen. Jag ska operera mig den 21 maj. Hur ska jag ta mig upp ur sängen som är ensamstående:P tror ni 7 åringen kan hjälpa mig:D. 

Moonlightt, det är säkert väääldigt individuellt hur svårt man har för att ta sig ur sängen och hur pass ont det gör.

Men om du har din mamma hos dig första veckan lär det inte vara några problem. Sen äter man ju smärtstillande så då går det lättare, smärtsamt är det givetvis men det går absolut att uthärda :).

Jag har aldrig haft så ont i hela mitt liv men nu i efterhand tycker jag inte det har varit så farligt ändå. Man tar sig genom det oavsett hur ont det gör :).

jag mår fantastiskt, egentligen inga smärtor alls. Ibland sticker det till, men det går över efter några sekunder. MEN, jag tar det lugnt. Opererades i tisdags, var kvar på sjukhuset (ingen privatklinik) till torsdan. Trots att jag egentligen var pigg och mådde väldigt bra, sov och vilade jag hela tisdagen, mycket under onsdagen. Hade kunnat jobba idag (lätta uppgifter och kort arbetstid), men jag tänkte ge det en dag till. Får se hur det går imorn. Jag fick framförplacering, vilket är lättare än bakom.

Har gjort en del operationer och brukar vara ganska under isen efteråt, men dom har också varit mycket svårare, tuffare för kroppen.Tips är att verkligen ta det lugnt och SOVA och VILA dom första par dagarna trots att man känner sig ok, DRICKA mycket vatten. Ta sig upp ur sängen kan man själv om man hakar i foten i sänggaveln. Har man ingen, kan man spänna fast en rem runt madrassen, sticka i foten under remmen och på så vis dra sig upp... andra benet vinklat som man håller händerna runt. Lycka till!

Tack för tipsen :). Blir spännande att se hur ont man kommer ha och hur handikappad man kommer vara. Tänker lite på kläder också. Man får ha tröjor som man slipper dra över huvudet. Har knappt några tröjor som man drar över huvudet så det blev ju enkelt så. Men värre med linnen/tshirts :P. 

linnen kan man dra ner och "kliva ur" som en kjol, man behöver inte dra dom över huvudet. Tröjor/t-shirts bör vara lite vida i ärmarna har jag märkt, och inte för tajta, då är dom lättare att få på sig. Blusar och skjortor är bäst.

Ja kom på det jag med:). Jag har ett par linnen som jag kan kliva ur. Dom flesta skulle jag förstöra om jag försökte dra dom över mina höfter. Blir att använda dom som jag kan dra ner. Blir lättast att strunta i att använda tshirts. Använder bara det på nätterna så då kan jag ha ett linne ist :). 

Tack alla snälla ni för era berättelser!

Nu är jag precis hemkommen från kliniken. Än så länge är smärtan inte så illa som jag trodde, rör på mig och strechar flera gånger nu efter att jag vakna efter operationen igår!

En lite snabb fråga såhär efter operatioenen. Upplevde ni att smärtan efter operation blev värre efter att ni kom hem från kliniken. Eller har man den värsta smärtan nu under första dagen? Antar att även det är induviduellt-

Ursäkta om min fråga inte är så samanhängande men känner mig inte riktigt klar i huvudet än efter alla medicinerna, men hoppas att jag inte yryar för mycket här nu! :)

Kram! :)

Alltså de första timmarna efter op så kände jag mig bättre än jag gjorde på kvällen och sen dag 1 och 2. Tror det beror på att du fortfarande är rätt hög efter all medicin du får under op 🙂

Kul att de gick bra och grattis till nya boobsen!!