Under hur lång tid hade ni funderat på att op. er?

Jag undrar också om ingen av er har tänkt tanken att "tänk om det går fel"? Tänk om ngt skulle hända som gjorde att jag vaknar upp förlamad ( ok nu hårddrar jag det lite men ändå? eller med ngn annan defekt. Tönker bl. a på den tjejen som åkte och skulle operera sig i Polen... se hennes liv idag. Det är just sådana fall som gör att jag tvekar. 

Någon mer som tänker sÅ?

Jag har varit sugen i vääääldigt många år. Ca 10 iallafall. Jag vill göra en blygdläppsförminskning till en början och jag ska börja spara på riktigt i augusti tänkte jag. Förhoppningsvis kan jag fixa till det i slutet på året!

Funderat på "riktigt" i ungefär ett år och funderar fortfarande, får se hur det blir :)

..hade visst skrivit redan såg jag

Funderat på det sen jag var 15 och då och då kollat före/efter-bilder, men jag har alltid slagit bort tanken med motivationen att operation är något reserverat för de som är helplatta eller har assymetriska bröst. Var dock först när jag verkligen började läsa på som jag insåg att det är vanligt ingrepp och går att få ett naturligt resultat. Jag landade i tanken att jag är fin som jag är, MEN det skulle betyda väldigt mycket för mig att göra en förstoring. När det är mycket annat med min kropp som krånglat genom åren, känner jag att jag kan unna mig att få bli riktigt riktigt nöjd med något. Sedan när jag väl tog beslutet fick jag konsultationstid och operationstid inom 1 månad.

Opererat näsan har jag velat göra sen jag var typ 15, så snart 5 år sen jag började vilja det. Troligtvis blir den av under 2015!