Sårvård/Ärrvård
Behandling
Om Sårvård/Ärrvård
Vanligen har man räknat med att få vissa ärr efter ett plastikkirurgiskt ingrepp, men man kan göra mycket under läkningen för att de ska bli så tunna och fina som möjligt. Men även gamla ärr (även acneärr och ärr som inte kommer från skönhetskirurgi) kan behandlas för att bli mer diskreta. I sammanhanget är det också intressant att veta att äldre personer ofta läker med diskretare ärr än när de var yngre, då kroppens läkningsprocess inte längre är lika intensiv.
Förebyggande sårvård och ärrbehandling
- Tejpa: Det viktigaste är tejpining, som börjar direkt efter operationen. Syftet är både att mekaniskt ge stöd till ärret, så att det inte utsätts för ”slit och drag” vilket kan ge onödigt breda ärr, och att skydda det från omgivningen.
- Silikontejp: När såret är torrt, kan man välja att använda en medicinsk silikontejp, såsom Siltape eller Mepiform. Dessa tejper irriterar inte huden och har tagits framför att skapa ett gynnsamt ”mikroklimat” runt såret, som kan minska rodnad, irritation och förbättra hudens elasticitet.
- Silikonbaserade krämer: Det finns ett antal silikonbaserade salvor på marknaden med syftet att främja ärrläkning. De skapar också en skyddande hinna som främjar diskret läkning, men de ger inte det mekaniska skyddet som en tejp ger. Mycket beroende på hur synligt och hur utsatt ärren sitter, kan detta vara ett bra alternativ, även kanske när man inte orkar eller av andra skäl vill fortsätta med tejpning.
- Solskydd: Ett vanligt och viktigt råd är att inte utsätta ärr för sol eller i vart fall använda solskydd på ärren i upp till ett år för att förhindra pigmentförändringar. Det är dock en sanning med viss modifikation. Om man har en tendens att få väldigt vita ärr, kan det faktiskt hjälpa att utsätta dem för en liten dos sol när de är läkta, men ganska nya. Här vill vi inte råda mer precist, då alla har olika förutsättningar, men om man vill prova detta bör man börja väldigt försiktigt och kolla hur ärren reagerade innan man går vidare med en ny dos sol.
Vanligen sitter en ”kirurghäfta” över såret, och den ska du normalt inte dra bort förrän den inte längre fyller sin funktion. Därefter desinficerar du såret och sätter på en vanlig sårtejp som andas, typ Micropore, tills såret är helt stängt och torrt. Ofta tar detta ca 14 dagar, beroende på ingrepp.
Du ska inte dra bort den heller förrän den verkligen behöver bytas, eftersom det motverkar själva syftet. Om inte såret har vätskat eller blött, och tejpen sitter bra, behöver den som regel inte bytas. Om tejpen sitter bra över själva såret, men lossnar i kanterna, kan du fördröja tiden till bytet genom att tejpa ner ändarna med lite ny tejp.
Om du lätt blir irriterad i huden under tejpen, är irritationen ofta värst under tejpändarna. OM det verkar vara så, kan du testa att göra tejpremsan något längre än du behöver och klippa bort de överflödiga ändarna när huden blir irriterad där. För värre irritation finns även barriärspray man kan spraya på under tejpen, t ex 3M Cavilon NoSting spray, som andas och inte inverkar på läkningen.
Passa på att göra tejpbytet när du ska duscha, så att du kan tvätta såret samtidigt, men OBS att det inte är säkert att tejpen lossnar lättare för att den är blöt - det kan vara precis tvärtom! Testa därför gärna att lirka loss den torr först, och dra loss tejpen i riktning längsmed ärret.
Att använda silikontejp för ärrbildningen kan vara extra gynnsamt om man har tendens att få hypertrofiska eller keloida ärr. (Mer om dessa nederst). Man ska gärna fortsätta i tre månader med tejpningen. Tejpen bör användas dygnet runt och bytas ut när den förlorar sin vidhäftning. Den här tejpen är dock så lätt att ta av och på, att man kan dra av den vid dusch och lägga den ”på rygg” för att sedan använda den igen efter duschen. Det kompenserar lite för att sådan tejp är dyrare än vanlig sårtejp.
Tips! För att en tejpbit ska ”hålla” längre, klipp rundade hörn på den, så fastnar den inte lika lätt i kläder etc.
Ärren är inte helt färdigmognade förrän efter ett år.
Råden i den här informationen gäller generellt, men din läkare kan ge andra råd till just dig.
Ärrbildning efter akne, kirurgi eller skador kan påverka både utseendet och självkänslan. Det finns idag flera effektiva behandlingsalternativ för att minska synligheten och förbättra hudens textur och jämnhet. Nedan följer en guide till olika metoder för behandling av ärr och acneärr, deras resultat samt vad du bör tänka på.
Kirurgisk excision av ärr
Om ärr efter kirurgi eller skada blivit onödigt breda och fula, kan man skära bort dem och sy ihop huden igen, så får man en chans att börja om från början och få ett mer normalt ärr.
Fraktionerad laser
Fraktionerad laser (Fraxel, Icon, Affirm, Clear+Brilliant, CoolTouch) är mycket effektiv vid behandling av acneärr och kirurgiska ärr. Laserljuset stimulerar ny kollagenbildning och förbättrar hudens struktur. Fraktionerad laser passar särskilt bra för milda till måttliga acneärr och kräver ofta flera behandlingstillfällen.
Ablativ CO2-laser
Fraktionerad laser (Fraxel, Icon, Affirm, Clear+Brilliant, CoolTouch) är mycket effektiv vid behandling av acneärr och kirurgiska ärr. Laserljuset stimulerar ny kollagenbildning och förbättrar hudens struktur. Fraktionerad laser passar särskilt bra för milda till måttliga acneärr och kräver ofta flera behandlingstillfällen.
Fraktionerad CO2-laser
Fraktionerad CO2-laser kombinerar effektiviteten hos CO2-laser med kortare läkningstid eftersom den bara behandlar små hudområden åt gången. Metoden används ofta vid djupare acneärr och mindre kirurgiska ärr.
Erbiumlaser (Er:YAG)
Erbiumlaser är mildare än CO2-laser, lämplig för ytliga acneärr och mindre kirurgiska ärr. Behandlingen har kortare läkningstid och passar bra för känsligare hud.
Subcision
Subcision är en kirurgisk metod som används för att behandla indragna acneärr, särskilt rolling- och boxcar-ärr efter acne. En nål förs in under huden för att lossa de fibrösa band som drar ner huden, vilket resulterar i en jämnare hudyta. Behandlingen kan kombineras med fillers eller andra metoder för förbättrade resultat.
Microneedling
Microneedling använder små nålar för att skapa mikroskopiska kanaler i huden. Detta stimulerar hudens naturliga läkningsprocess och kollagenproduktion. Metoden är effektiv på milda till måttliga acneärr och kan behöva upprepas flera gånger för bästa resultat.
Fillers
Fillers kan användas för att fylla ut djupare ärr och gropar efter acne. Hyaluronsyra är vanligt och ger omedelbart synliga resultat. Effekten är dock tillfällig och kräver återkommande behandlingar.
Kemisk peeling
Kemisk peeling exfolierar huden och förbättrar hudtextur, pigment och milda acneärr. Peeling kan variera från ytlig till djup, beroende på ärrtyp och behov.
Plasma Pen
Plasma Pen är en icke-laserbehandling som stramar åt huden och jämnar ut mindre ärr och ojämnheter genom plasmapulser. Metoden passar milda ärr och ytlig hudåtstramning.
Tatuering
Beroende på placeringen, kan man ev faktiskt tatuera över ett ärr, lite som när man sätter en snygg laglapp på ett plagg som gått sönder. Ärret är kvar, men det man ser är den snygga tatueringen.
Hypertrofiska och keloida ärr
Hypertrofiska ärr kännetecknas av en förtjockad, rödaktig ärrvävnad som stannar inom det ursprungliga sårets gränser. Dessa ärr utvecklas vanligtvis inom några veckor efter skadan och kan bli mindre synliga med tiden, även om vissa kan förbli upphöjda och missfärgade. Brännskador ger oftare än andra skador hypertrofiska ärr. (OBS! Det normala utseendet på sydda, plastikkirurgiska ärr är också som en sträng eller en förhöjd ås, då huden sys i flera lager och man drar år suturerna för att stödja vävnaderna i läkningen - dessa suturer absorberas av kroppen under månaderna efter operationen och då blir vävnaderna gradvis slätare igen).
Keloida ärr växer däremot utanför sårets ursprungliga område och kan bli betydligt större, mer framträdande och svårare att behandla. De kan fortsätta växa långt efter att såret läkt och ger ofta upphov till klåda eller obehag.
Båda typerna av ärr beror på överdriven kollagenproduktion under läkningsprocessen, vilket kan triggas av genetiska faktorer, hudtyp, infektion eller kraftig spänning och inflammation i huden under läkningen. Hudtyper med mörkare pigmentering (t.ex. Fitzpatrick hudtyp IV-VI) har högre anlag för att utveckla hypertrofiska och keloida ärr.
Om man tidigare haft hypertrofiska eller keloida ärr är risken högre att nya sår läker på samma sätt, även om det inte är garanterat vid varje nytt sår. Personer med anlag bör alltid informera sin läkare innan ingrepp eller behandlingar. Förebyggande åtgärder som tidig applicering av silikontejp och specialsalvor kan hjälpa till att minska förekomsten av, och svårighetsgraden hos, dessa ärr.