Ska jag våga bröstförstoring?

Det er en betydelig helserisiko med silikon. Dette er sterkt underkommunisert, trolig fordi de som operer dette i kvinnekropper har utelukkende kommersielle interesser og virker ha glemt at de som leger engang har avlagt en ed. I tillegg har Staten tilnærmet null kostnader ved dette fordi alt må dekkes av den enkelte dvs privat. Staten har ikke engang prioritert å finne ut hvor mange som har silikon, så her er du virkelig på eget ansvar.

Jeg valgte å operere meg som ca 35-åring, det var mitt valg og jeg hadde tenkt på det lenge. Var godt gift og ferdig med barn så jeg gjorde dette for meg selv. Ingen fortalte meg da at

- de må byttes hvert 7-10 år pga risiko for ruptur/sprekker/lekkasje

- brystmuskelen blir nærmest ødelagt

- veldig mange rammes av såkalt hard kapsel, som er smertefullt, deformer brystet og krever ny operasjon. Det hsr skjedd meg tre ganger.

- stor risiko for nerveskader

- mange mister følelsen i brystene

- silikon er tungt og har du tendens til heng vil du ihvertfall få det med silikon

Om jeg kunne skrudd tiden tilbake, ønsker jeg at jeg ikke hadde gjort det.

Du er fin som du er!! Du har født barn, du klatrer og er frisk og aktiv. Ta ikke denne unødvendige risk som kan forstöre din hälse.

Jag har haft likadana funderingar.
Nu, efter 6 år har jag äntligen bokat operationstiden.

Mycket "beror på". Här skriver en tjej att silikon är tung, men det är ju inte 100% sant, det beror just på. T.ex. Motiva Ergonomix är väldigt lätta och Ergonomix2 ännu lättare, de känns knappast när man håller en implantat i handen. Och nu finns det också B-lite som är så lätta att jag skulle nog rent av vara rädd för att brösten skulle vara för mjuka ? Och så är det också det där med storleken...Ju större, desto tyngre, det är väl solklart. Vill du bara att de ska se ut som innan graviditeterna så kommer du nog inte ha svårt att vänja dig - du har ju haft sådana förr! Vill du däremot göra dem mycket större - ja, då kan det nog kännas konstigt en period, det kan vara mer obekvämt att sova på magen, de kommer vara tyngre osv, precis som med naturliga stora bröst.
Bröstförstoring gör inte en kvinna handikappad (vem skulle vilja operera sig då?), så klart du kommer kunna träna och göra allt annat efter att såren har läkt.

Tack Pingla för en bra tråd! Jag har/haft precis samma funderingar som du: två barn jag ammar länge, bröst som två tygpåsar, och undrar om det är värt risken att återställa fylligheten igen då även jag är en aktiv person, dans, löpning, skidåkning osv som ger glädje till livet. Jag har valt att våga och har inbokad på nu i februari.

Så fint av er som delar med sig om både fördelar och risker. Följer denna tråd om fler som haft bröstimplantat en längre tid vill dela?
Ha en fortsatt fin vecka allihopa!

Hej jag går precis i samma tankar som dig. Nu har jag tagit mod till mig och ska snart på konsultation. Jag tror det är viktigt för hela familjen att mamman känner sig bekväm och lycklig. Det finns så många fördelar. Tänk vad kul det kommer att bli ta barnen till stranden utan att vilja gömma sig i vassen!

Jag älskar att sova på magen och har kunnat göra det efter alla mina bröstoperationer (4 st). Hoppas på att få fortsätta med det efter min senaste OP för lite drygt en vecka sedan. Jag är aktiv och har styrketränat sedan jag var 17-18 år och har kunnat göra allt (tung bänkpress/chins, dips osv) trots mina implantat. Löpning däremot har jag inte ägnat mig åt och hade jag varit en älskare av det så hade jag kanske inte valt de största implantaten. Har däremot en god vän som tycker om att springa och hon har implantat, av mindre storlek än jag. Inga problem för henne att springa. Jag har även barn och har kunnat lyfta, bära, leka utan problem.

Vissa råkar tyvärr ut för hårda kapslar, rupturer och andra problem så det finns absolut risker. Det ska man inte ignorera. Man får väga pros and cons mot varandra. Men jag själv har inte haft några som helst problem eller känt att jag hindras från en aktiv livstil. Jag hade tubulära bröst från början som jag skämdes något otroligt för och bröstoperationen gav mig en förbättrad livskvalitet.

Angående mammografi så gjorde jag det ganska nyligen och har under årens lopp med implantat aldrig hört någon sjuksköterska som sagt att det skulle vara svårare att upptäcka cancer, däremot behövs ett par extra bilder.

Och jag skiter fullständigt i vad andra tycker & tänker. Det har jag inte alltid gjort, men med årens lopp har jag kommit till insikt att det viktigaste är att jag är sann mot mig själv & jag gör det jag behöver för att må bra. Om någon inte gillar det så är det deras förlust :)

Precis som många redan skrivit är det ju ett beslut som bör komma inifrån. Jag tror varken på att pressa åt ena eller andra hållet, bara du kan veta om du vill och vågar :)
Jag kanske är för liberal men själv resonerade jag din så att världen inte går under om jag blir missnöjd. Jag tyckte chansen är högre än risken :) och är beredd att ta risken att det kan bli fel. Men sen sätter jag inte mitt egenvärde i brösten heller, om jag skulle behöva ta ut implantaten o slutresultatet bli sämre än utgångsläget så får det vara så helt enkelt. Kanske lite klyschigt men jag ångrar hellre saker jag gjorde osv ;) …
Kan inte säga ngt om mitt resultat än, har ett halvår kvar men hitintills verkar det läka som tänkt