Jag har op 17 mars, känns riktigt nära nu.. Har lite småt panik för hur man ska klara de första dagarna efter då jag bor ensam, nästan all min vakna tid går åt till att försöka hitta lösningar till problemet! 

3 veckor kvar! Har precis lyckats bli frisk från en ordentlig virusinfektion med feber ont i hasen. Så nu håller jag tummarna att allt flyter på tills det är dags. 

Hej tjejer :) 

Äntligen hittat en tråd för mig. 

Jag opererades den 5/3 på Akademikliniken i Stockholm av Peter Emanuelsson. 

Allergan MF 335 lades in delvis bakom muskeln och nu sitter jag här hemma med hemsk muskelsmärta på höger sida. Enda som får mig att fungera är att äta de tabletter jag fick utskrivet. Är sjukt nöjd med resultatet men smärtan är helt otroligt hemsk emellanåt. 

Detta var verkligen en efterlängtad operation för mig men smärtan gör att jag kan inte känna någon glädje över dom än men det kommer nog. 

 

Hanna-ceo, jag förstår verkligen hur du menar! Tänker lite likadant emellanåt samtidigt som jag är jätteglad och förväntansfull emellanåt! Får hoppas allt går bra för oss alla! Just nu är det mest narkosen som gör mig nervös!! Är med och håller tummarna för oss alla! Det går nog hur bra som helst, Hanna! :) tala gärna om hur det går för dig! Lycka till!!
Och stort lycka till, till er alla!

Narkosen var jag också nervös över. Det som skrämde mig mest var att antingen vakna upp mitt i operationen eller inte vakna upp alls...men nu sitter jag här hemma med en stor minneslucka istället :) Sista jag minns innan dom sövde mig var att en sköterska strök mig på kinden och jag tittade i taket och tyckte "shit vad tungt det blev att titta"....nästa gång jag öppnade ögonen låg jag på uppvaket :) Då var jag tvungen att titta så dom verkligen gjort något för jag hade ju ingen aning alls vad som hänt eftersom dom sövde mig innan kirurgen kom in i salen. Jag hade även oro för om jag skulle bli intuberad eller vad dom skulle göra med mig under operationen men dom sa att jag skulle ha en Larynxmask som sitter längre bak i munnen som skulle hjälpa mig andas. Denna har jag heller inga minnen av och enda jag hade kvar på uppvaket som jag minns dom satte fast innan jag somna var kanylen i armen och klämman på fingret. 

 

Nu inväntar jag mitt återbesök på torsdag. 

Småbär, har du ingen som kan bo hos dig eller som du kan bo hos iaf en natt eller två?
Jag bor också själv, men har löst det så. :)

LillaPyret wrote:

Narkosen var jag också nervös över. Det som skrämde mig mest var att antingen vakna upp mitt i operationen eller inte vakna upp alls...men nu sitter jag här hemma med en stor minneslucka istället :) Sista jag minns innan dom sövde mig var att en sköterska strök mig på kinden och jag tittade i taket och tyckte "shit vad tungt det blev att titta"....nästa gång jag öppnade ögonen låg jag på uppvaket :) Då var jag tvungen att titta så dom verkligen gjort något för jag hade ju ingen aning alls vad som hänt eftersom dom sövde mig innan kirurgen kom in i salen. Jag hade även oro för om jag skulle bli intuberad eller vad dom skulle göra med mig under operationen men dom sa att jag skulle ha en Larynxmask som sitter längre bak i munnen som skulle hjälpa mig andas. Denna har jag heller inga minnen av och enda jag hade kvar på uppvaket som jag minns dom satte fast innan jag somna var kanylen i armen och klämman på fingret. 

 

Nu inväntar jag mitt återbesök på torsdag. 

Vad skönt ändå, jag har vart sövd förut och då tänkte jag inte alls såhär. Nu är man rädd att inte vakna igen och allt möjligt. Råkade läsa en annan läskig sak i en annan tråd idag med såklart, så typiskt, haha! Ska inte skriva vad vill inte skrämma upp fler ännu mer som kanske redan oroar sig för narkosen! Skönt att allt gått bra för dig, får hoppas det går lika bra för oss andra med! När opererades du?

N-n wrote:

LillaPyret wrote:

Narkosen var jag också nervös över. Det som skrämde mig mest var att antingen vakna upp mitt i operationen eller inte vakna upp alls...men nu sitter jag här hemma med en stor minneslucka istället :) Sista jag minns innan dom sövde mig var att en sköterska strök mig på kinden och jag tittade i taket och tyckte "shit vad tungt det blev att titta"....nästa gång jag öppnade ögonen låg jag på uppvaket :) Då var jag tvungen att titta så dom verkligen gjort något för jag hade ju ingen aning alls vad som hänt eftersom dom sövde mig innan kirurgen kom in i salen. Jag hade även oro för om jag skulle bli intuberad eller vad dom skulle göra med mig under operationen men dom sa att jag skulle ha en Larynxmask som sitter längre bak i munnen som skulle hjälpa mig andas. Denna har jag heller inga minnen av och enda jag hade kvar på uppvaket som jag minns dom satte fast innan jag somna var kanylen i armen och klämman på fingret. 

 

Nu inväntar jag mitt återbesök på torsdag. 

Vad skönt ändå, jag har vart sövd förut och då tänkte jag inte alls såhär. Nu är man rädd att inte vakna igen och allt möjligt. Råkade läsa en annan läskig sak i en annan tråd idag med såklart, så typiskt, haha! Ska inte skriva vad vill inte skrämma upp fler ännu mer som kanske redan oroar sig för narkosen! Skönt att allt gått bra för dig, får hoppas det går lika bra för oss andra med! När opererades du?

 

Jag opererades i torsdags på Akademikliniken i Stockholm :) 

Småbär wrote:

Jag har op 17 mars, känns riktigt nära nu.. Har lite småt panik för hur man ska klara de första dagarna efter då jag bor ensam, nästan all min vakna tid går åt till att försöka hitta lösningar till problemet! 

 

Jag bor oxå ensam och jag klarade allt, men tänk bara på att sätta ner glas, tallrikar på diskbänk etc, o lägga fram kläder så du slipper rota i gaderoben o så, gör matlådor o frys in så du kan ha de första dagarna. Ladda upp med mat i kylen, samt godis, dricka etc.  Sen är de bara att NJUTA av smärtan som kommer göra dig till en ny kvinna typ! Kram