momo88- just nu känns det som om alla vet och att det står i pannan på mig. Igår kom en mamma på dagis fram och började prata bröstförminskning med mig (vi känner varann lite ytligt och hon vill göra en ), på ett annat ställe diskuterades det BH:ar. Och ngn annan skämtade om att kläderna inte passade efter amning och att man antingen fick köpa nya kläder eller skaffa nya bröst. Jag antar att sånt alltid pratats om men man är mer medveten om det nu efter sin egen op. Min klantsambo började surra om att det gick Plastiskirurgerna på tv när en killkompis var här och jag tystnade snabbt ner honom. Jag försöker verkligen medvetet att INTE hamna i såna diskussioner för jag är dålig på att ljuga och orkar inte förklara mig.

Jag har däremot bestämt mig att om ngn frågar mig rakt ut så kommer jag säga som det är. Frågar ingen så kommer jag inte att berätta utom för ett par kompisar. 

Jag har jätteångest nu inför min op att folk ska se att jag gjort det, fast jag har haft jättestoppade bh så skillnadenkommer synas mer i bikini och jag går alltid i bikini hemma på trädgården så folk kommer ju fatta. Jag bara väntar på mina grannars kommentarer och faktiskt är jag lite rädd för det. Jag vet att folk kommer påpeka det och göra gliringar typ varför ska du ha så stora och gu va onödigt att lägga pengar på sånt...min mamma och min syster vet och min bästa kompis och de är helt ok med det ja och så min man förstås dom stödjer mig helt. Men det som känna jobbigt är att behöva stå till svars för att jag opat mig...alla mina "vänner" är inga bra vänner tyvärr. Jag gör ju det här för att må bra själv, mina tomma ammade bröst ska bara fyllas ut som de va innan och slippa leta västa stoppade bh. Men som sagt livrädd för alla sura blickar som ska fråga ut mig. Jag kommer inte svara på alla frågor för som sagt det är privat, som tidigare nämt att inte fan frågar man om nån planterat in hår eller opererat ett stelben liksom...men verkar som folk tror att det är ok att fråga ut en om silikon.  Men nä jag vill inte skämmas, jag vill känna mig snygg och välformad. Stå på oss tjejer =)

Vet inte om jag skäms... i såna fall skäms jag också för att jag skäms

Men håller med om att man vill inte hamna i ett fack, och när folk verkligen sitter och skrattar och vräker ur sig saker i personalrummet (när de läser skvallertidningar tex) så vet jag inte om jag skulle kunna stå för det...

I "vanliga" fall brukar jag kunna säga vad som helst, stå för mina åsikter och avslöja pinsamma saker jag gjort eller sagt... men det kanske är som vissa skrivit här, det är intimt.

Men absolut om någon frågar, så kommer jag att säga det!!

Min jobbarkompis berättade häromdagen att hon vill göra en bukplastik...

Jag skäms inte alls, går ju inte direkt runt och berättar för folk. Men skulle någon fråga skulla jag inte ljuga om det, om dem då placerar mig i ett fack är det deras problem! :)

Jag har inte gjort någon operation ännu, men jag ska göra både bukplastik och förstora brösten.

Bukplastiken skäms jag inte ett dugg över, det är mer en rekonstruktion och få bort all lös hud, men bröstförstorningen skäms jag på ett sätt över. Inte för mina vänner och familj, men för alla andra i samhället så att säga.

Jag är rädd att folk ska prata bakom ryggen och att man ska få en stämpel på sig. 

Dessutom är jag rädd att folk ska tycka att jag är ett dåligt föredöme för mina döttrar.

Men egentligen ska man inte skämmas ett dugg! Vi gör ju inte det här för att bli utvikningsmodeller eller liknande. De flesta gör det väl för att rätta till urammade bröst, eller få normalstora bröst om man har små?

Nej jag tycker att vi ska sträcka på ryggen och ignorera eventuella pikar. Vi är värda det här, och de som inte förstår det är ändå ingenting att ha.

bra svar hempa

Jag är väl inte riktigt säker på att man ska kalla det för att "dölja en bröstförstoring". För att veta om personen i fråga döljer något måste man veta hur mkt den personen visade innan operationen.

Bara för man gjort en bröstop innebär det inte per automatik att man har på sig avslöjande kläder eller vill visa upp sig mer än innan. Jag trodde att de flesta gör en förstoring för sin egen skull...då borde man bete sig som man gjorde innan. Annars kanske man gjort operationen av fel orsaker? Vem vet.

Däremot de som ljuger om att ha gjort en operation har jag extremt svårt att förstå mig på. Visst, det kan vara för personligt för vissa, men ska man inte stå för det man gjort? Framför allt också för att hjälpa andra tjejer att förstå att det där som man har inte är riktigt - det kanske kan hjälpa många fr den kroppsångest de lider av, om man vet att det som andra har inte kom fr generna.

precis så tänker jag med Flowerz, det med att hjälpa andra tjejor. Jag har lovat mig själv att ser jag en tjej med små bröst som kollar på mina så ska jag berätta för henne att de är fejk.
Vet ej hur många bröst jag kollat på i mina dar o fått ännu mer ångest över att mina e så små :S

Jag skäms inte för min förstoring och skulle inte ljuga om den om någon frågade mig om jag hade förstorat dem...förutsatt att jag känner/gillar personen. Annars skulle jag nog undra först vad den personen hade med mina bröst att göra för jag tycker att det är ett privat ämne. Jag har inga problem med att prata om det men inte med vem som helst. Det är ju fortfarande mina bröst det handlar om och jag brukade inte diskutera eller visa upp dem för alla som undrar innan op heller.

jag har bara blivit frågad av en person, och det var mitt ex, och då var det ju totalt meningslöst att ljuga, men hade ja kunnat, hade ja faktiskt gjort det. För ja känner inte riktigt för att dela med mig av det, men sa ju som det var och då sa han "vilken plastdocka du är, passar på när du byter pojkvän bla bla bla"
han dömde ju mig direkt, min pojkvän som också var emot bröstop. har fått en helt annan uppfattning säger han efter att ha gått igenom det med mig. För han trodde, som många andra, att det bara är pantade , golddiggers/bimbos som gjorde det för att flasha runt med dom, men det är ju bara dom man märker det på oftast. Dom som inte visar det, dvs vi "vanliga" märker man det ju inte på.

ja har berättat för dom ja litar på och vet inte kommer sprida det, ja vill ju inte bli placerad i det facket, killar i min ålder är ju tragiska nog att det ärmånga som hade sett mig som ett sex/plastobjekt. det vill ja inte ses som, och även om många kna säga " deet är ju bara att motbevisa dom" vill ja helst inte behöva lägga ner ngn energi på att förklara mig för ngnting ja gjorde helt för min egen skull!

liksom opererar man sina blygdläppar tex hade det knappast varit lika konstigt att "dölja" det.

Skulle någon främmande man/kille komma fram till mig på stranden och frågat om min atuttar är äkta skulle ja knappast säga nej, för de har inte han med att göra, och säger man så istället så är det ett nej

man går inte heller fram till ngn som har silikoninlägg i bhn eller bikinin och frågar om det?!