Nej vad jobbigt! Hur ställer sig Richard till detta? Har du berättat för honom?

Usch, låter obehagligt. Alltså täppt i näsan kommer du att vara, det är inget som de kan hjälpa dig med. Men att opereras i narkos, du kan be om att få lokalbedövning, om operationen kommer bli lång så får de väl fylla på. Det borde gå att fixa på något sätt. Om du nu opereras i narkos kan du be att få ha en sjuksköterska när du vaknar, som kan säga åt dig att andas genom munnen och försöka lugna ner dig. 

Försök tänka hur det kommer bli efter operationen. Tänk, då har du gjort det! Din näsa kommer att bli så fin (Richard är duktig!), om det är något du velat länge, försök att tänka på hur lycklig du kommer vara efter operationen, tänk även att det kommer vara värt vartenda sekund av smärta och obehag. 

Jag drömde (för några veckor sedan) att de hade skärt runt näsan och runt ansiktet, sen hade de inte riktigt sytt ihop allt... riktigt obehagligt! Jag var tvungen att känna efter när jag vaknade..

Men jag kan säga att man inte alls tänker på att man varit nedsövd, du vaknar och är ganska pigg. Det första jag frågade sjuksköterskan var om jag kunde få ett glas vatten, jag var torr och "täppt" i halsen, men det släppte sen efter att jag drack vattnet. 

Absolut, svarar gärna på dina frågor. Jag vet hur det är, innan operationen har man tusen frågor man vill ställa, därför är POF ett riktigt bra forum. :)

Kliniken borde ta hänsyn till det. Sjuksköterskan frågade mig över telefon om jag var nervös, jag svarade självklart, då svarade hon att de skulle ta bra hand om mig. Väl på kliniken så var alla jättetrevliga, sjuksköterskan som fixade dropp berättade att de utför ca 3 näsoperationer om dagen (!). Det lugnade ner mig lite, men jag var fortfarande väldigt nervös. När jag låg på operationsbordet och såg hur de spritade sina händer och förbredde, det var då som jag tänkte, shit, nu är det dags! Men jag var liksom glad, jag log inte eller något men om jag skulle uttrycka hur jag kände då så hade de fått se ett ovanligt stort leende ^^.

Det kommer gå jättebra och jag tror absolut att ni kommer komma fram till något som passar dig, narkos eller inte, det kommer gå superbra, de kommer ta väl händ om dig! 

Min dröm var inte för så länge sedan, några veckor sen, alltså lite mindre än två månader efter operationen. Det är nog lite olika, innan operationen så drömde jag inget om själva op, inte heller veckorna efter. Drömmen om att huden började hänga och lossna lite kom typ från ingenstans, men obehagligt var det. 

Också otroligt rädd, är rädd för att jag ska vakna upp och få panik om jag tar lokalbedövning. Rädd för att jag inte ska vakna alls om jag tar narkos. Så vad jag än väljer så har jag lite panik!

Prova att gå hos en samtalsterapevt som kan KBT! Det låter ju nästan som en fobi... dvs en rädsla som egentligen är ogrundad.

Jag har varit sövd flera gånger. En gång när jag var ung gjorde jag en operation med lokalbedövning men i övrigt fullt medvetande. Det hoppas jag ALDRIG behöva göra om! Dels gjorde bedövningssprutorna för lokalbedövningen väldigt ont och sen var det väldigt traumatiskt att behöva uppleva att dom skär i ens kropp. Så jag personligen föredrar narkos varje dag.

Jag har varit sövd 5 ggr och tycker att det är jobbigt. Jag får alltid panik precis i sekunden jag är påväg att somna in. Nu när jag opererades i torsdags så berättade jag om min rädla och dom hanterade det jätte bra. Jag kände mig så trygg och fick aldrig paniken som jag tidigare har fått. Lyack till!

Jag blev opererad under vad man kallar sedering, jag hade ingenting i ansiktet jag fick en infart i vilken man gav mig något medel så jag bara låg och fnissade i 30 sekunder sedan minns jag inget mer förrän jag plötsligt hörde sköterskan säga att nu är det klart, operationen har gått bra och nu ska jag hjälpa dig till ditt rum. Det var toppen! Jag var lite vimmelkantig några minuter efteråt men sedan mådde jag jättebra :)