Bara ring! Lovar att det kommer släppa när dom väl svarar och du får prata med kliniken du valt! Jag har varit i kontakt med två kliniker, och båda två har varit helt fantastiskt trevliga! Absolut inte värre än att ringa vilket samtal som helst faktiskt, tandläkare, vårdcentral, frisör, whatever :)

Jag väntade längre än du är gammal. Kände precis som du när jag skulle ringa och boka konsultationstid. Inte värt att vänta så länge!

Men tänk så här....ring och boka en tid nu precis som du gör när du bokar frissan. De som tar emot ditt samtal tar emot sådan samtal varje dag. Inget konstigt alls.  När du väl har varit där och fått svar på alla dina frågor och träffat kirurgen osv så kommer du lättare kunna ta nästa steg.

Styrkekram!

Du är inte ensam!! Jag känner precis som du. Jag har bestämt mej men det svåra är att ta steget. Jag har mejlat en del med kliniken jag bestämt mej för. Mitt nästa steg är att skicka bilder till dom :)

Lycka till :)

Jag var precis som du, det kändes så svårt att ta det där första steget och boka konsultationen. Det var ju något jag verkligen ville, men var så nervös över andras reaktioner och att det inte skulle bli som jag önskade med brösten. Men till slut gjorde jag det ändå, fast jag vågade aldrig ringa utan bokade konsultation via mail istället! Och jag har inte ångrat en sekund att jag faktiskt vågade till slut, det är det bästa jag gjort! :) Efter konsultationen kände jag verkligen att det var rätt och bokade op på en gång!

Och angående att berätta, det var jättejobbigt tyckte jag. Tog mod till mig att berätta för mamma under en promenad när det var bara fyra veckor kvar till op. Jag skakade som ett asplöv, men min mamma sa bara "jag litar på att du tar rätt beslut och att du valt en bra kirurg osv". Efter att jag berättat har min mamma själv läst på om brästoperationer och kommit med frågor och idéer! :) Hela den här grejen har faktiskt gjort att vi kommit närmare varandra. Pappa däremot vågade jag aldrig berätta för själv, jag är liksom fortfarande hans lilla flicka haha! Men mamma berättade åt mig och han har också tagit det väldigt bra, frågat en del efter operationen osv!

Jag har velat op mig sedan tidiga tonåren, min mamma sa alltid att denna önskan skulle säkert försvinna med åren, men så är jag nu nyss fyllda 38, har två barn och fortfarande mina små bröst....ENDA FRAM TILLS IGÅR! Nu har jag större bröst och jag älskar dem redan. I natt på kliniken kunde jag inte sova för fem öre för att jag var så jäkla glad och speedad över brösten!

Plöstligt så händer det - som de säger i Triss reklamen. En dag i början av feb ringde jag och bokade tid för konsultation, utan att ha funderat särskilt länge då (det fanns ju hela tiden med mig sedan tonåren), tid någon dag senare och op igår 5/3.

Det här gick undan från konsultation till op och jag är överlycklig. Äntligen! Varför gå och vänta om du vet med dig att detta är vad du vill??

Mina bröst är den mest schysst present man kan tänka sig - en present till mig själv och den som säger att man inte kan köpa lycka för pengar, den ljuger liiiite. Jag vet att detta är en struntsak jämfört med andra saker som händer i världen, runt omkring oss, men jag är lycklig nu! :)

Go for it!