Ja mamma är ju alltid mamma =) Sambon sa sen att det var skönt att hon reagerade positivt men vi kände nog lite olika han och jag. Visst hon blev inte arg men jag kände ju inte direkt att det var så jättepositivt (fast ändå inte negativt). Svårt att förklara. Hans svar på det var ju att hon bryr sig så mkt om en och han bara vill en väl. Därför hennes reaktion sa han och det har han väl rätt i.

Det där med att berätta för pappa, vill mamma att han ska få veta så får hon berätta =) Min bror skulle jag väl kunna tala om det för men det blir väl dagen innan eller samma dag. Kanske skulle ta och dra iväg ett sms innan man skickas in på op =P Jag tror han är lite mer öppen till op även om han inte skulle förstå. Han skulle nog inte tycka att en op i sig är konstigt men kanske att syrran ska göra en =P Är ju inte så aktuellt att tala med dom om det än eftersom jag inte ens varit på konsultation ännu och vet när det blir men nån gång lär jag väl få säga något till dom eller stå till svars för mitt val. Min mamma förstår nog att jag inte vill tala med min far. Han avskyr piercingar och tatueringar och vad ska han då tycka om sådan operation? Rycker mest på axlarna åt hans åsikter om det men orkar inte med att höra alla hans åsikter heller innan det är dags =/