Tyckte själv att det var så skönt att läsa andras operationsberättelser när man själv var lite nervös inför sin egen så tänkte dela med mig av min bröstförstoring på Akademikliniken i Göteborg igår. Kirurg Jonas Lundberg. Fick komma in redan kl 8.00, kändes jättebra att få tid direkt på morgonen. Direkt när jag kom dit fick jag träffa Jonas. Vi gick igenom vilka implantat vi bestämt oss för, hur operationen skulle gå till, jag fick 4 tabletter (2 panodil, 1 celebra, 1 stesolid). Vi tog förebilder och sen ritade han på mina bröst. Eftersom jag också gjorde en nippelförminskning ritade vi ut hur mycket han skulle ta bort och pratade om vad som skulle bli bäst. Därefter fick jag träffa narkosläkaren Rolf. Hade läst om honom innan här på forumet och han var precis som beskrivet. En lättsam, skojig göteborgare! Han pratade med mig o narkosen och lite annat, och jag påminde honom om att jag ville bli sövd intravenöst och inte genom gas, så han sprang iväg till operationssalen lite snabbt för att kolla så allt var förberett inför det. Vi det här laget slog den där stesoliden in rejält. Kände mig väldigt påverkad och vimmelkantig. Så minns ärligt talat in så mycket mer som sas därefter. Fick sen gå och kissa innan jag kom till ett litet rum där jag fick byta om till en sjukhusrock och ett par varma strumpor och ta på en huva över håret. Fick också sätta på en mjuk stöd-bh runt midjan så de lätt skulle kunna dra upp den över brösten när operationen var klar. Sen var det raka vägen in på operationssalen. Alla där var jättetrevliga och lugnande. Dom satte kanylen i armen och sen sövdes jag rätt snabbt efter det. Inga problem! Vaknade på uppvaket, är inte säker på vad klockan var, men innan operationen gissa dom att den skulle ta 1 timme och 15 minuter. Första gången jag vaknade hade jag rätt ont och frös som attans, men så är det alltid för mig när jag vaknar första gången efter en narkos, oavsett operation. Fick intravenöst morfin och det hjälpte. Låg sen och halvslumrade ett tag och fick mer morfin intravenöst ett par gånger till efter det, så smärtmässigt gick det väldigt bra. Sköterskorna var världens gulligaste, särskilt Linda. En bättre sköterska går nog inte att hitta! Har aldrig känt mig så omhändertagen någon gång. Hon kom med saft och dricka och när jag ändå fortsatte vara torr i munnen så gav hon mig en Strepsil. Såg till så jag hade allt jag behövde hela tiden utan att jag behövde fråga. Fick även Oxynorm för smärtorna och erbjöds Diklofenak som sup, vilket säkert hade varit supereffektivt mot smärtorna, men jag får alltid sån hemsk huvudvärk av just Diklofenak så valde att avstå det. Är vegan så hade med mig en egen macka och en risifrutti. Åt risifruttin först tillsammans med en kopp kaffe. Väldigt gott att få i sig lite mat. Piggnade på rätt bra efter det men var väldigt yr. Satt på sängkanten rätt längre och tog djupa andetag innan jag med Lindas hjälp kunde gå och kissa. Efter det låg jag och halvslumrade lite till, åt min macka, drack mer saft och sen gick vi igenom papper om restriktioner, mediciner, byte av förband på bröstvårtor osv. Sköterskan bytte även förbanden på mina bröstvårtor innan jag åkte hem. Klarade inte av att titta så mycket, för det var rätt blodigt! Men nu vet jag hur jag ska göra hemma i alla fall. Fick återbesökstid efter 6 dagar. Min man kom och hämtade mig kl 14.00, då kände jag mig pigg nog att åka hem! Kände verkligen inte att de stressade mig hem alls, det var ingen löpande band känsla överhuvudtaget. Jag fick ett helt fantastiskt bemötande och omhändertagande på Akademikliniken och har ingen feedback alls, 5/5 stjärnor! Rekommenderar verkligen dem! Är redan jättenöjd med mina bröst trots att de så klart är supersvullna just nu på dag 2. Smärtorna är värre idag, men varje gång jag tittar ner på mina nya bröst så känns smärtorna lättare att hantera! Så glad att jag gjorde detta! :D

Dag 1 - Operationsdag Jag hade ställt klockan på 06:45 men vaknade vid 05:30 av att hunden tassade runt sängen. Efter några försök till att somna om bestämde jag mig för att gå upp kl 06:30. Hoppade direkt in i duschen för att duscha sista gången med descutan. Satte mig i soffan och kollade ett avsnitt av min serie och 07:40 kom min taxi. Börjar bli nervös nu, men samtidigt förväntansfull och pirrig. Var på kliniken 07:55 (skulle vara där 08:00). Fick gå in i väntrummet där jag satt i ca 10 min. Sen blev jag hämtad av en sköterska som följde mig till Jonas. Där fick jag en liten pillersamling med 4 eller 5 olika tabletter, bla lugnande och tablett mot illamående. Sedan fotade Jonas mig och ritade lite fint. När det var färdigt ritat så gick Jonas och in kom narkosläkaren. En riktig göteborgare som skämtade och gjorde mig mindre nervös. Sen var jag tvungen att kissa innan operationen, kruxet var att jag kissade ju innan jag åkte hemifrån och jag kissar väldigt sällan, men lyckades klämma ut några droppar ? Sen fick jag gå in i ett nytt rum och ta av mig kläderna och sätta på mig mysiga strumpor, en rock och mössa. Nästa steg var att lägga sig på operationsbordet, fick en värmefilt som var väldigt mysig, sen fick jag tre klisterlappar för att de skulle ha koll på hjärtat och en kanyl i ena armvecket. Sen kopplade de antagligen in narkosen, jag kommer ihåg att jag sa att det kändes som jag hade tagit massa shots och det nästa jag kommer ihåg är att jag vaknar upp i en säng med två grejer i näsan och inte vet vart jag är. Så i ungefär i 2 sekunder är jag helt förvirrad men sen insåg jag att jag har tuttar. Det var klart? Woooow! Vet att jag kollade på klockan och den var ca 10:30. Alltså har det tagits 2h från de jag la mig på britsen tills jag vakna. En sköterska märker att jag har vaknat och tar ut den ena grejen från näsan (ingen aning av vad de var), den andra grejen var tydligen syrgas så man får hjälp med andningen. Får hjälp med att fukta munnen lite innan jag somnar igen. Vaknar sa 20 min senare av att jag får sällskap i rummet, lät som någon hade opererat näsan. En sköterska kollat till mig igen och har med sig ett glas vatten och gud vad gott det var att dricka vatten, var så torr i munnen. Jag bad sköterskan om min telefon och lurar vilket hon gick och hämta, sen frågade hon om jag var redo för fika och då kände jag hur hungrig jag är. Efter ca 10 min kommer hon tillbaka med en macka med ost, en skål yoghurt och saft. När jag är färdig äten så är klockan ca 11:30. Hör då av mig till min skjuts och säger att jag är redo att bli hämtad kl 13:00. Lägger mig tillrätta i sängen och sätter på en ljudbok och vaknar sedan att en ny sköterska väcker mig försiktigt. Då har klockan hunnit bli 12:40 och det var dags för mig att göra mig ordning för hemfärd. Först måste jag kissa och nu var jag kissnödig. Sedan läser jag igenom lite papper och checklistor, börjar ta på mig kläderna vilket gick väldigt bra. Får med mig alla piller och pillerschema och känner att jag mår förvånansvärt bra. Precis innan jag ska gå kommer narkosläkaren förbi och säger att jag inte får de ut att må så bra (typis göteborgare skämt). Utanför kliniken står min pappa och sambo med bilen och det är dags för mig att åka hem. Väl hemma så lägger jag mig i soffan med massa kuddar och en nackkudde (sån man har på flygplan, recommend). Tar en liten eftermiddagsnap och äter massa mat och gott. Men får ju lyxa till det när man är ny opererad. Vid 18 tiden börjar det göra ont o bröst och skuldror. Fram tills dess har det bara känts som träningsverk men behövde inte stå ut med smärtan så länge då det var dags för smärtstillande vid 19:00. Känner att dag 1 har gått bra, kan resa mig själv från soffan, ändra position från sittande till liggande och tillbaka. Får väl tacka mina små magmuskler som jag inte trodde fanns att de orkar. Så nu får vi se hur första natten blir. Tänker att jag kommer fortsätta uppdatera några dagar i kommentarerna om man vill läsa om fler dagar.

Eftersom att jag älskar att läsa operationsberättelser här på POF tänkte jag att det är dags att skriva min egen nu. I tisdags (17/12) var det äntligen min tur att göra en bröstförstoring. Jag opererades av Dr. Jonas Lundberg på Akademikliniken i Göteborg och på min konsultation (21/10) kom vi fram till Motiva Ergonomix Round Full 450 cc bakom muskeln. Jag började dagen med att dubbelduscha med Descutan och fläta håret. Skulle vara på kliniken klockan 08:00 men jag var där betydligt tidigare så satt kvar i bilen en stund. När jag kom in till kliniken blev jag visad till väntrummet där jag satt några få minuter tills klockan slog 8. En sjuksköterska ropade då upp mitt namn och visade mig sedan till ett rum där kirurgen väntade. Vi gick igenom ett formulär med frågor om när jag ätit och dylikt, fick sedan en piller "cocktail" att svälja. Efter det tog han bilder på mina bröst och målade lite på mig. Bad om lite Emla kräm i armvecket där venkatetern skulle sitta då jag är livrädd för nålar och sprutor, rekommenderar er andra nålrädda att göra samma sak. När Jonas ritat klart pratade jag istället med narkosläkaren Rolf. Han ställde också en del frågor och skämtade lite. Det var sedan dags för mig att kissa och byta om. Så fort jag hade bytt om blev jag visad till operationsrummet där jag fick lägga mig under ett uppvärmt täcke. Minns att det sista jag tänkte på var om det skulle svida till i armen när hon sprutade in narkosen, sen slocknade jag. Vaknade runt klockan 10 på uppvaket och bad om extra smärtstillande då jag hade väldigt ont. Sköterskan som tog hand om mig hette Maria och var helt underbar! Hon kollade till mig titt som tätt och kom med fika. Förutom smärtan mådde jag bra, var väldigt torr i halsen och trött men mådde inte illa vilket jag är glad för. Blev hämtad från kliniken 12:30 och åkte sedan hem. Innan jag lämnade kliniken fick jag en goodiebag med hudvårdsprodukter från Akademiklinikens egna märke, pluspoäng i mina ögon! Sammanfattningsvis så är jag väldigt nöjd med min upplevelse på Akademikliniken. Allting gick så fort att jag knappt hade tid att stressa upp mig vilket var skönt. All personal var väldigt trevliga och jag kände mig aldrig otrygg. Hoppas att min operationsberättelse inte varit allt för tråkig att läsa och att någon finner den hjälpsam! Har ni frågor är det bara att kommentera eller skicka iväg ett PM ?

Imorgon är det en vecka sen jag genomgick min operation av bröstlyft. Jag hade länge länge tänkt att jag skulle göra just ett bröstlyft men var livrädd för själva operationen. Jag hade för ett år sen en inplanerad operation men jag avbokade den för jag kände mig så himla nervös inför själva ingreppet. Men eftersom jag inte kunde sluta tänka på det bestämde jag mig på nytt, och med lite tur fick jag en tid som passade mig perfekt och jag kände att det var lite nu eller aldrig. Jag kom till kliniken på operationsdagen kl 09.45, med väldigt blandade känslor. Har tidigare opererat mitt knä 3 gånger så jag visste lite vad som komma skall. Och jag vet att dem tar hand om en väl, jag var nog mest nervös för själva efter-processen. Hur ont det skulle göra osv. Väl på kliniken gick allt väldigt fort. Jag fick träffa min kirurg Hans Mark som gav mig min medicin jag skulle ta inför narkosen, främst lugnande. Han berättade lite mer om ingreppet, tog före-bilder och sen målade han på mina bröst. Jag tog sen tabletterna och fick träffa narkosläkaren som var hur go som helst! Sen fick jag kissa och byta om till mina operationskläder och jag kände redan då att tabletterna hade slagit till rejält. Lite som att vara full gick jag sedan in till operationsbordet och la mig, var massa sköterskor som log snällt omkring mig, fick sen en nål i armen och somnade direkt. Vaknade sedan upp i ett uppvaknings-rum där det kanske fanns 4-5 personer till utöver mig. Somnade om vartannat hela tiden. Men de kom in 2 sjuksköterskor hela tiden som tittade hur man mådde och gav en macka, yoghurt och juice. Var helt otroligt torr i munnen och kunde inte direkt äta något, ville egentligen bara sova vidare. Efter ett tag kom en sköterska med medicinen packade i påsar där det stod exakt hur dem skulle förtäras, vilket var tur för jag var alldeles för borta för att komma ihåg vad hon sa. Efter några timmar, runt 17-tiden började jag känna mig redo att åka hem och min kille kom och hämtade mig. Jag fick först kissa, byta operations-bh och klä på mig med hjälp av en sjuksköterska som sedan gick med mig hela vägen ut. Supertrevlig personal!! Väl hemma somnade jag direkt i någon timma till, försökte sen att äta med det gick inte, mådde så otroligt illa. Ringde kliniken och frågade efter tabletter mot illamående, vilket dem löste och min kille fick åka och hämta ut dem på en gång. Otroligt bra service! Jag har inte haft överdrivet ont i brösten just efter ingreppen, det jobbigaste har nog varit att jag mådde så illa och hade svårt att äta, kände mig också yr en del. Behövde aldrig ta någon morfintablett, kan ha varit de andra tabletterna som påverkade mitt mående. Men idag har det gått 6 dagar sen operationen. Jag var på ett återbesök hos kliniken till en sjuksköterska som tejpade om mina ärr och kollade till läkningen, vilket var väldigt fint sa hon, sen fick jag en ny bygel-lös BH med lite mer support vilket känns väldigt skönt när man ska ut och gå. Jag gjorde alltså ett bröstlyft på mina bröst samt en förminskning på det ena då det nästan var en stolek större än det andra. Detta med hjälp av ett ankarlyft. Jag gick endast på en konsultation till Hans Mark då jag direkt kände att det kändes bra. Jag sökte självklart runt en hel del innan och efter konsultationen samt inför op. Största anledningen till att jag ville göra just ett bröstlyft utan implantat, var för att jag i tidig ålder fick relativt stora bröst (75D) som bara hängde, hade väldigt stora vårtgårdar med. Så jag var nöjd med storleken men inte med hur dem såg ut. Hittills är jag supernöjd med allt och ser fram emot att se resultatet inom någon månad!

Hej alla goa & glada, blivande tuttlisor! Jag tänkte faktiskt dela med mig av hela min resa genom min bröstförstoring, dvs om hela verkligheten innan, under och efter operationen! Jag tycker att det saknas många sådana här berättelser & jag hade själv uppskattat om det fanns för mig att läsa innan, för man har ju SÅ många frågor & funderingar! Även rädslor. Till att börja med så var anledningen till att jag genomgick min bröstförstoring för att jag tyckte att jag hade väldigt små bröst. Inte en A-kupa, men knappt heller en B-kupa. Något som irriterade mig varje dag, hela tiden & påverkade mig mycket socialt då jag var väldigt osäker i mig själv. Jag är även bredare byggd om rumpan & höfterna, så mina små bröst kändes bara fel och konstiga mot min kropp. Så jag bestämde mig helt enkelt för att boka en konsultation! Mina tankar om en bröstförstoring var givetvis inte snabba & förhastade, utan jag har verkligen velat göra en bröstförstoring sedan tidiga tonåren & idag är jag 25 år. Det är otroligt viktigt att låta kroppen färdig utvecklas men också att verkligen tänka igenom en plastikoperation länge! Att vara medveten. Jag bokade efter otroligt mycket research och operationsberättelser på nätet, min konsultation på Akademikliniken i Göteborg hos plastikkirurgen Jonas Lundberg den 6e Mars 2019. Mitt intryck av Jonas var väldigt professionellt samtidigt som väldigt varm & genuin! Jag fick verkligen en otroligt trygg känsla hos honom! Han visade & förklarade ALLT inom ALLT. En konsultationstid är vanligtvis 30 minuter, men han tog sig tid till mig & var inte alls stressad. Lät tiden gå över min tid till & med, för att han skulle känna att jag fått svar på alla mina frågor & funderingar! Vi kom fram till att jag skulle ha: • Mentor • Anatomiska (Droppformade) • Medium Height & Mod Plus Profile • Höger bröst: 475cc • Vänster bröst: 475cc • Placering bakom bröstmuskeln • Snitt under bröstvecken Anledningen till att jag valde just droppformade implantat, är för att jag som tidigare nämnde är lite bredare byggd om höfterna & rumpan samt att jag har en väldigt liten midja. Vilket ger mig ett mycket mer naturligt resultat än vad runda implantat hade gjort. Jag hade bara sett bubblig ut. Mitt tips är att verkligen att lyssna på sin valda kirurg! Dem är så pass duktiga & så pass insatta i det dem gör, så att dem verkligen vet dina biologiska gränser! Jag bokade därefter direkt tid för min operation, vilket blev den 2 Maj 2019. Det vill säga att jag opererades för bara 8 ynka dagar sedan!!! Därför tänkte jag att det är en SÅ bra idé för er som funderar eller vill & ska göra en bröstförstoring, att jag delar med mig av vad jag har upplevt & känt dessa 8 första dagarna! DAG 0 (Operationsdagen): Jag checkade in runt 12:30 & fick träffa min kirurg Jonas där vi gick igenom vad vi hade kommit fram till & vi höll oss till det. Därefter fick jag träffa Narkosläkaren Rolf Boström, super rolig & proffsig gubbe! Vi gick igenom det medicinska samt att jag fick ta ett shot-glas med en massa förberedande tabletter. Något som min narkosläkare även nämnde för mig är att om man tidigare blivit sövd med narkos & vet att man har mått illa alla gånger efteråt, så kan man få kortison i förebyggande syfte. Då mår man inte illa efteråt! Sjukt bra. Direkt därefter fick jag gå in i ett litet provrum & byta om till varma strumpor, klänning, operations bh & en ”mössa”. 5 minuter senare hämtade operationssköterskan mig & ledde mig in till operationssalen, där jag fick lägga mig direkt på operationsbädden. Väl här inne kände jag mig någorlunda stressad & obekväm, då det var cirka 4-5 läkare i rummet av olika befattningar som gjorde något med mig. Men inom knappt 2 minuter så hade dem lurat i mig narkosen & jag sov som en gris, haha! Operationen tog inte längre än 1 timma & jag vaknade därefter upp på uppvaket i världens skönaste säng med världens skönaste täcke. MED MINA NYA BRÖST! Den HÄR känslan var ju SÅ SJUK & jag var SÅÅÅÅ glad!! Jag hann inte reagera mycket mer än så då jag fick mer morfin i armen & somnade om, vaknade upp, somnade om. Den vanliga narkosyran. Jag valde att betala lite mer för att få övernatta på kliniken, vilket jag är otroligt tacksam över för jag tror faktiskt inte att jag hade fixat att åka hem samma dag. Lite för min egen trygghets skull. Det sägs att under första dygnet, så finns risken för blödning vilket innebär att man i så fall måste opereras igen. Så för mig som bor cirka 2 timmar bort, kändes det tryggt att få stanna över 1 natt. Smärtan var obeskrivlig. Jag har en otroligt hög smärttröskel vanligtvis, men trycket som jag hade över min bröstkorg var riktigt obehagligt. Som att en riktigt tung person satt på mitt bröst. Samt att jag var så otroligt svullen, spänd & stram runtom brösten. Jag kunde inte röra mig, lyfta mig eller ens ta mig själv upp för att gå på toa. Jag kunde knappt hålla mina armar i midjehöjd. Men Akademikliniken har helt ärligt talat världens bästa & finaste sköterskor, både under dag & natt!! Det kändes som att jag var hemma hos mamma. Dem hjälpte mig med precis allt & kollade alltid till mig med jämna mellanrum & frågade om jag ville ha något mer att äta eller dricka. Gav mig vid regelbundna tider eller när jag själv bad om det, mer smärtstillande (morfin i armvecket). Om jag var för varm eller kall. Om jag behövde gå på toa, utan att jag visste det själv & hjälpte mig upp. De gjorde ofta ultraljud på blåsan, för att veta om man behövde tömma blåsan. Narkos, efter operation, gör det tydligen väldigt svårt att känna av om man är kissnödig. En väldigt vanlig & kortvarig bieffekt. Jag måste även tillägga att ibland erbjuder dem en storpiller som smärtstillande, när du redan har fått tillräckligt med morfin inom viss tid. Storpiller som ska upp analt. Detta är helt frivilligt sa dem! Dem erbjuder sig även att stoppa upp det i dig, så att du själv slipper, om det är obehaglig för dig. Jag fick fullständig panik & ångest & tackade nej direkt! Men till slut hade jag så pass så ont, att jag verkligen desperat bad om det. Och det var faktiskt det bästa jag gjort! För det där storpillret var SÅ hjälpsamt. Allt kändes så lätt efteråt. Så, om dem frågar, VÅGA TA DEN I ANALEN! Haha...... Jag fördrev min tid på kliniken med allmänt mys! Mörkläggande gardiner, gosigt nerbäddad, mysig nattlampa & tittade en massa serier på min Ipad. Och så hade jag med mig chips. WAOW alltså. Stort tips! Snacks. För det kommer ni att vilja ha. DAG 1 (Dagen efter operation & hemfärd): Ingen skillnad på smärtan mot samma dag som operationen, mer än att jag lärt mig att hantera/acceptera smärtan & förstått att det är såhär det kommer vara under en tid nu. Jag åt frukost, tömde blåsan, sköterskorna klädde på mig & jag checkade ut runt 10:00 då min sambo hämtade mig. Vi körde våra 2 timmar hem, vilket var lite guppigt & smärtsamt i bilen. Hela bilresan hem var otroligt blurrig, då jag fortfarande var på morfin & mycket smärtstillande. Så jag minns inte så mycket mer denna dag än att jag lägger mig högt i sängen när vi kommer hem, nästan i 90 grader. Jag kände att detta var skönast för mig och mina bröst. Sedan sov jag till & från hela dagen, hela natten. DAG 2: Smärtan är värre än dag 0 & dag 1. Min rygg, nacke & mina axlar är åt h*lvete, på grund av att jag sover sittandes bunkrat med kuddar. Jag fick även informationen vid hemfärd om att hela kroppen kan komma att svullna upp samt att feber kan slå till. Jag hade ingen feber denna dag, men hela min kropp var svullen & kändes som ett enda stort, extremt & super ömt blåmärke. Som världens mest rubbade träningsvärk. Helt orörlig. Trycket över bröstet var hårdare än någonsin. Mina armar kan jag fortfarande inte höja, men helt klart mer än vad jag kunde innan. Men det tar emot på grund av min nacke & mina axlar. Hela denna dag var jag sängliggandes, bäng på smärtstillande & morfintabletter. Sovit och sovit, ingenting annat. Jag är verkligen så evigt tacksam för att mina första dagar som nyopererad landade under en helg, då min sambo också har varit hemma & kunnat ta hand om mig. DAG 3: Samma känslor som för dag 2. Konstig känsla vid sidorna av brösten börjar även kännas. Som en strålning av brännande, svidande & stickig känsla! Riktigt obehagligt, smärtsamt. Huggigt. Började gråta av rädsla & fick typ förlossnings-andas mig igenom det. Det släpper efter en stund men det kommer till & från under hela dagen. Speciellt vid hastiga eller hårda rörelser. Kontaktade därefter en sköterska & frågade om detta är normalt, vilket det var sa dem! Vid dessa fall tog jag mina smärtstillande specifikt för extrem smärta som jag fick med mig hem. Duschade även för första gången denna dag. Jag satt på en stol medans min sambo tvättade håret på mig, då jag inte klarade av det själv. Jag var så otroligt rädd & fruktade för att duscha, för jag var livrädd över att se hur mina bröst skulle se ut under operations bhn med alla kompressorer. Om de skulle vara blodiga, såriga eller om det skulle hänga stygn överallt osv. MEN, dem var hur fina som helst!! Och det fanns inte ens några stygn. Det var bara 2 par fina, större bröst & lite brun kirurg tejp. Något enstaka blåmärke här och var, helt normalt! De syr tydligen med absorberande tråd invändigt. Kände ett litet lycko fniss inombords. DAG 4: Samma känslor som under dag 2 & dag 3. Har även blivit hård i magen/förstoppad av all smärtstillande medicin, vilket är helt normalt. Åkte med sambon till apoteket & köpte en liten flaska Laktulos (laxermedel), vilket hjälpte mig i princip på en gång! God damn. Vill bara uppmana er att om ni känner eller har lilla minsta misstanke om att ni är eller kan vara förstoppade. Tveka då inte på att köpa & dricka en dos laxermedel. Låter du det gå för lång tid så kommer hela din upplevelse/eftertid att bli så mycket värre än vad den behöver vara. Av illamående, magknip/kramp, kräkningar. DAG 5: Intensiv vändning!! Mina axlar, min rygg & nacke är fortfarande ett h*lvete. Trycket om bröstkorgen har jag fortfarande, men det är absolut hanterbart. Skulle säga att det känns mer svullet, stramt & hårt runtom brösten & i mitten av bröstkorgen mer än vad det är påtryckligt. Inte alls lika jobbigt. Jag kan även ÄNTLIGEN röra mina armar HELT fritt! Både utåt, uppåt & bakåt. Jag kan även ta mig upp ur sängen helt själv genom att klämma händerna i knävecken & dra mig upp! Först idag kan jag även promenera som ingenting! Men givetvis i snigelfart. Det var bara en riktigt bra dag denna dag! Jag kunde äntligen glädja mig åt mina nya, fina bröst då jag kände att saker & ting äntligen börjar att lättna. DAG 6 (Återbesöks-dag!): Mår SÅÅÅ mycket bättre! Lite piggare i huvudet & kan hålla mig vaken i lite längre stunder så länge jag bara äter regelbundet. Under alla andra dagarna så har jag alltid behövt sova flera gånger under dagen & inte lite heller. Till exempel från 13-16 & 18-20. Trots att jag sovit igenom hela nätterna från typ 00-08. Även trycket om bröstkorgen är helt borta! Nu är det enbart svullnaden som är hård & stramar åt överallt. Svullnaden om hela kroppen är fortfarande kvar och det känns extra mycket nedför sidorna om magen & höfterna. Huden är hård & väldigt öm, så sport bhn börjar bli lite tight om magen & lämnar ”trycksår”. Idag på morgonen tog jag även min sista dos av de smärtstillande jag fick med mig hem efter operationen & ska nu enbart gå på alvedon vid behov! Känner dock att jag väldigt ofta & väldigt länge har huvudvärk. Men det kan nog kanske bero på att jag inte varit ute i friska luften på 6 hela dagar. Måste börja promenera utomhus & inte bara i lägenheten. Hade även mitt återbesök på Akademikliniken i Göteborg vid cirka 11:00 idag! Sköterskan som bokade min operationstid (tror att hon heter Marie?) var den som tittade så att allt såg fint ut, bytte min bruna tejp samt att vi bytte från min operations bh fylld med kompressorer till enbart en super stadig sport bh som jag nu ska bära under 6 veckors tid. Den är så mjuk & bekväm. Fick därefter träffa Jonas, min kirurg, så att även han tittade om allt såg bra ut & kändes bra. Något jag dock upplevde på återbesöket var att det var under otroligt kort tid. Jag tror knappt att jag var där i 10 minuter. Dem bara tittade på brösten. Dem frågade mig inte om jag hade några frågor eller funderingar. Dem varken kände eller klämde på brösten för att se så att de även känns bra. Dem informerade mig heller inte om särskilt mycket om tiden nu i efterhand. Dem kallade mig för fel namn hela tiden. Stämningen var liksom väldigt ”jaja, det ser bra ut, stick!”. Jag fick heller inte mitt läkarintyg inför sjukskrivningen, utan fick gå tillbaka & be om det själv för att dem helt hade glömt bort det. Han skrev det otroligt snabbt & slarvigt. ”Smärta, Svullnad, Vila”. Allt var bara så himla konstigt. Men det kanske är så det är? Att vara så himla överbevisande på konsultationen just för att man ska välja den personen & väl efter dens utförda arbete så är det sak samma för dem. Hmm.... DAG 7-8: Samma känsla som under dag 6. Det är väl lite såhär det ser ut efter en bröstförstoring! Inte mycket mer än så, för min del iallafall. Saker & ting är ju även väldigt individuellt. Men räkna absolut med en fysiskt och psykiskt ansträngande smärta. Förbered gärna mycket innan operation! Ställ fram mycket i din egen midjehöjd. Tänker på förbrukningsvaror, så som toalettpapper. Till exempel tallrikar, glas, torrmat (basic frukostgrejer) & köksmaskiner som du ofta använder & ställ fram på köksbänkarna! Även om du har sambo, så kanske han jobbar om dagarna & då måste man ju klara sig själv under många timmar. Min ansiktshy hamnade även i otrolig obalans & blev väldigt oljig/flötig, nästan lika tjockt som ett lager vaselin om jag drog med fingret. Hela tiden! Kunde torka med en våtservett, men det var lika snabbt tillbaka. Helt normalt! Då kroppen hamnar i chock/trauma. Detta blir också bättre med veckornas tid! Du kommer väldigt ofta känna en febrig känsla av frossa. Oavsett hur mycket kläder eller hur många filtar du tar på dig. När du känner denna frossan så har du förmodligen en väldigt dålig blodcirkulation, vilket inte är så jätte konstigt då man helst jätte gärna sitter eller ligger ned hela tiden. Men våga gå upp! Promenera i snigelfart! Rör på armarna, stretcha armarna. Det gör så mycket mer än vad man tror. Du kommer även att vara sjukt trött hela tiden, vilja sova så fort du ligger ned & känna dig smått deprimerad & less på livet just på grund av detta & känna att det är svårt att hinna glädja sig åt dina nya bröst under denna period. Därför är det otroligt viktigt att man på största allvar äter regelbundet, var 3e timma och dessutom väldigt näringsrikt för att lätta på denna känslan! Tänk att kroppen ska ha energi till en väldigt lång & avancerad läkningsprocess men också energi för att orka leva för dagen. Jag tror absolut att allt detta är värt det i slutändan! Jag känner redan nu, bara av att veta att mina bröst är större, att mitt självförtroende & välmående är så mycket starkare! Då min enda osäkerhet nu är borta.

Jag opererades igår vid Akademikliniken i Göteborg, jättesmidigt då jag bor 2 hållplatser därifrån. Jag ringde kliniken 3 dagar innan för att höra efter vilken tid jag skulle vara på kliniken och fick tid kl 10.15, samma morgon som operation ringer kliniken och frågar om jag kan infinna mig på plats kl 10.00 istället och det var inga problem. Kvällen innan duschade jag i descutan, passade på att raka mig innan och med descutanet sved det som f*n haha.. Samma morgon duschade jag igen fast skippade håret denna gång för det blev så himla poröst typ. Min pojkvän skjutsade mig till kliniken och jag fick träffa Hans på kontoret direkt. Han gick igenom massa komplikationer så jag var införstådd med dessa och jag sa att jag hade förstått. Han tog före-bilder på mina bröst och sen pratade vi om strl och då sa jag att jag ville ändra från anatomiska till runda då jag har fått uppfattningen om att runda i princip känns bättre. Det vi hade gått igenom under tidigare konsultation var anatomiskt 280 MM, längd 12 cm, bredd 11 cm och 4,4 cm i put. När jag då sa att jag ville ha runda implantat valde han ett med 11.5 cm i diameter och 3.9 cm put. Det kändes som att jag inte hade så mycket att säga till om men jag fick väl helt enkelt lita på honom då jag hade 1 cm bröstvävnad innan och att kanterna då kanske hade synts om jag tagit större. Hans säger att vi är klara och jag får en kopp med 5 st tabletter med lugnande och allt var det va. Det slog till ganska fort då man fastat och svalde alla tabletterna med typ 2 dl vatten. In i rummet kommer narkosläkaren, drar igenom all information snabbt och frågar om jag har förstått. Efter detta får jag gå på toa, sen får jag byta om i ett litet rum till ullstrumpor och en skjorta. Vid det här laget är jag ganska groggy och håller på att välta när jag slänger huvudet framåt för att samla ihop allt hår till en bulle på huvudet. Därefter leder de mig in i opsalen där jag får lägga mig under värmetäcket, sen går allt så fort. Narkosen kopplas på direkt och sen är jag väck. Vaknar på uppvaket vid kl 13 och jag ber en av sköterskorna att ta ut det jag har i näsan för det skavde så samt att jag hade mer ont i ena bröstet så bad om mer smärtstillande. Vid den här tiden kände jag mig helt klar i huvudet men inte i kroppen så jag somnade om igen. Vaknar igen vid två då en sköterska frågar om jag vill ha lite mat och innan dess ska vi gå på toa. Känner mig fortfarande klar i huvudet men när jag sätter mig på sängkanten känner jag mig helt onykter i kroppen som inte riktigt hänger med. Jag blir ledd till toan och känner hur det stramar när jag torkar mig samt att jag måste använda båda händerna till att spola och att trycka på tvålpumpen haha. Efter det äter jag lite men är hur torr som helst i munnen så får bara i mig en macka och en youghurt. Därefter börjar jag pilla på telefonen, läser mina sluddriga sms jag skrev till mamma vid kl 13 där jag skriver att det känns som jag druckit 10 starköl haha. Sen kommer en sköterska in med mer vatten och säger att jag är redo för hemgång vid 16.30 ca och att de kontaktat mig pojkvän ang detta. Jag låg i ett rum med 3 st till tjejer och tjejen på ena sidan föll ihop när de skulle leda henne till toan, den andra tjejen vaknade och ropade att hon behövde kräkas och när den tredje tjejen vaknade utbrast hon direkt att hon ville åka hem så jag kände att jag mådde oförskämt bra haha. Vid 16.30 blir jag ledd ner till receptionen där min pojkvän väntar och enligt mig själv tycker jag att jag är helt klar i huvudet men fick förklarat av min pojkvän efteråt att jag var ganska borta haha. Summa summarum hade jag en jättebra upplevelse på Akademikliniken, det enda som jag tyckte var lite tråkigt var att jag inte fick träffa min kirurg efter operationen men sköterskorna sa att det hade gått bra.

Hallå tjejor, nu är det dags för min op-berättelse! Som jag längtat! Fy sjutton vad gött detta var De ville att jag skulle vara där 8.30, vaknade mitt i natten och kunde absolut inte sova pga nervositet och för att jag vanligtvis jobbar natt. Jag hade tagit med mig två utav mina närmsta vänner och min mamma som kunde ge mig smakråd, men det visade sig att jag bara lyssnade på Hans rekommendation istället! Det bästa var att han helt och hållet respekterade mig och mitt val, men jag var envis och frågade honom om han kunde ge mig sina personliga åsikt utifrån mina förutsättningar - och då blev det 410cc istället för 445cc. Det var egentligen 445cc jag ville ha pga rädslan av att ha för små, men valde att lyssna på Hans rekommendationer utifrån mina förutsättningar. Han ville ju trots allt mitt bästa! Och de ser inte så små ut trots att jag bara haft bandaget på... ;) Narkosläkaren var mysko, sjuksköterskorna var torra, men det beror mest på att jag är en sådan som skämtar om nästan allt... och sånna som jag är inte heller alltid så roliga att ha att göra med, haha. Utöver det var de HELT underbara, gick igenom allt med mig, fick mig ändå att känna en trygghet jag var orolig att inte ha och rätt som det var vaknade jag upp med mina nya bröst! Vaknade knappt två-tre timmar senare, vilket var alldeles för tidigt, men så ivrig som jag var ville jag bara hem. Sjuksköterskan skrattade och så att jag inte kunde åka hem förrän 14-14.30 och klockan var då inte ens 11, haha. Mådde otroligt illa när jag skulle gå och kissa eftersom mitt blodtryck droppade i en väldigt snabb hastighet, men det löste två sjuksystrar snabbt med syrgas och genom att hålla mina ben uppe i luften! Klockan två sa de att det skulle komma information och så skulle jag få gå, men de hade då verkligen inte bråttom.... de kom inte förrän kvart i tre. MEN, det var det värt det och jag fick käka en macka och dricka lite kaffe. Allt som allt - underbar upplevelse! Fräscha lokaler, seriösa läkare/sköterskor och Hans var bara helt underbar. Har satt minst 50 larm för alla olika tabletter jag ska ta så känner absolut ingen smärta utan bara en spändhet och mild träningsvärk i brösten.

Igår var det äntligen min tur! Som jag väntat och äntligen vågade jag göra min bröstförstoring & få känna mig komplett! Jag skulle vara på kliniken kl 10 så jag lämnade barnennpå dagis och hämtade min mamma som skulle vara med i början. Fick slå oss ner i väntrummet men efter ca 5 min kom en sjuksköterska och visade oss in till Hans rum. Där gick jag ner i stl från 370 till 335 cc och är så glad att jag gjorde det! Var så rädd för att det skulle se för stort ut! Direkt efter fick jag träffa den bästa narkosläkaren någonsin som förklarade, skojade och tog bort all min rädsla! Han fick mig så lugn! Sa hejdå till mamma och fick byta om och gå med narkosläkaren in till operation. Väl där fick jag ett jätte gott täcke som blåste varmluft och vipps så vaknar jag på uppvaket. Så häftigt! Då var klockan ca 12 och kände att jag var snurrig, ont i ryggen, brösten kände jag inte av så mycket men fick lite morfin och somnade sedan om till ca 14. Kände mig pigg och glad och låg och bläddrade i lite tidningar då slockna jag igen >

Så nu var det gjort !!! Fick tid till kliniken 10:00 Jobbade till 22.00 kvällen innan och även några timmar innan op. Fasta sedan 18:00 kvällen innan . Va inte hungrig efter jobbet på tisdagen . Nu var jag väldigt hungrig i allafall. Min man körde in mig och jag var på kliniken 9,50. Fick sitta ner 5 min sedan kom sköterskan och följde mig till Jonas rum . Väl där kanske 5 min väntar så kom han in och ritade och fotade. Vi pratade lite om min asymmetri som jag inte visste jag hade . Frågade om det skulle läggas in något större på det ena men menade att om jag aldrig sett eller känt av de olika storlekarna så kommer jag inte göra det efter op heller . Den lilla piller samlingen jag fick började göra mig dåsig . Kände mig nöjd med vad Johan sa om allt . När han gick kom sköterskan in och jag fick komma in och byta om till skjorta o varma sockar. Försökte klämma ut några droppar kiss på toa . Jag blev ledd till operationsrummet, fick lägga mig ner under varmt täcke . Väldigt groggig nu och trött . Sköterska provade nålen i vänster men fick inte till det riktigt . Tipsade om att högerarmveck finns det finfina ådror . Hon bytte sida och det gick mycket bättre . Minns att jag sa nått men sedan ingen aning . Vaknade på uppvaket kl 14.00 Vet inte hur länge själva op va men var sövd senast 10:30. Sköterskan kom in och frågade om det gjorde ont . Kände faktiskt ingen smärta alls . Fick en tidning att bläddra i och lite vatten . Läste en sida sedan somnade jag igen . Nästa gång sköterskan kom in fick jag lite värkhämmande i nålen på armen . Hade inte ont men det tryckte bra överbröstet och det tyckte hon inte jag skulle ha . Fick fika efter enstund . Goa mackor och yoghurt . Bad om min cola light i väskan och bokstavligen svepte den . Sedan godnatt igen . Blev väckt vid 18.00 . Fortfarande ingen smärta . Ringe Martin så han kunde hämta mig. Fick byta om till eget och sedan gå på toa igen . Alltså jisses vad svårt det va att kissa när man inte hade någon känsel där nere . Tillslut kom det i allafall . Sjukt jobbigt att resa sig ur sängen och få på skorna . Sköterskan kom in med medicinerna och schema på det . Hade fått plåster mot illamående bakom örat innan op, och fick nu mer piller i en burk . Hudfärgad sport-bh fick jag med . Byta till den efter dusch på fredag. Fick också ett fint ansiktsvatten från deras serie och 20% på ytterligare en produkt ( blir ögonkrämer ). Blev helt yr av att stå upp så fick lägga mig 15 min till innan Martin kom . Alla på kliniken var toppen , Synd bara att jag sov så jag inte fick träffa Jonas och fråga hur det gick . Men enligt sköterska hade allt gått bra . Ville veta lite vad han sög ut i midjan . Ser blått och svullet ut men tycker ändå kunna märka en lite förändring . När jag kom hem pratade jag lite med familjen , ringde mamma och skickade inlindade bröst bilder till mina vänninor . Fick lite polly , cola och vatten på en pall bredvid sängen . Somnade gott och 24.00 för medicinering . Har ställt in mobilen på olika larm när medicin skall tas. Sov till halv fem. Tog medicin och va uppe och kissade och väkte dottern som skulle jobba . Martin tog hundarna på morgonen och det känns skönt att jag tog ledigt idag . Nu ligger jag här hemma med ett lätt tryck men ingen smärta alls. Det rycker till lite i bröstmusklerna och det är inte tok skönt . Brösten ser jag inte under allt bandag . Utanpå känns dom små faktiskt och inte så ihoptryckta som jag trodde. Längtar till fredag nu så jag kan se dom . Nu måste jag till apoteket och hämta sprutor mod blodpropp som skall tas själv en om dagen i en vecka . Det mest jobbiga nu är att jag fått synrubbningar så jag ser nästan inte att läsa o skriva . ( säkert massor av fel haha ) Nöjd , glad och tacksam !!!

Sitter just nu i sängen med min läkbh och nya bröst. Redan gått över en vecka men tiden har gått fort. Så hur började allt...? Hade tid kl.10.00 på kliniken, dagen/natten innan sov jag ganska dåligt då jag var nervös över operationen. Jag hade på känn att jag skulle gråta på vägen till kliniken pga nerver. Men tidigt på morgonen hoppade jag på spårvagnen nydushad utav descutantvålem och utan smink och ganska luffigt klädd (mjukisar och uggskor) var jag på väg till kliniken. Väl framme ropade de upp mitt namn och fick på en gång följa med in till ett litet rum där Jonas kirurgen satt. Vi pratade lite igenom om hur operationen skulle gå till och lite om hur jag skulle må efter. Då jag hade velat fram och tillbaka med implantantstrlk så hade jag valt 280cc runda allergan men som inte var inne...blev besviken, men han sa att de hade 275cc och att 5cc var en väldigt liten skillnad för mig som imte skulle synas. Men till slut valde jag att gå upp lite i strlk istället och ville ha 295cc som de hade. Han fortsatte att berätta om proceduren att jag kommer att ha ont och att det kan skifta mellan varje bröst och att det är normalt att ärren vätskar (om det skulle ske), Sedan fick jag svälja en bunt med tabletter ca 5 st som fick mig att bli lite groggy och avspänd. Jonas började sedan rita på mig med linjal och tushpenna och tog bilder. Sedan fick jag träffa narkosdoktorn som berättade lite kort om vad som skulle ske och om jag hade några frågor.... Berättade att jag ofta hade hjärtklappningar och frågade om det skulle påverka, han sa nej och nämnde att han också brukade få det och hade slutat med kaffe just därför...lite annat prat helt enkelt. Tabletterna började verka snabbt och plötsligt blev jag väldigt glad och skrattig och fick kissa en sista gång och sedan byta om till varma sockor och linne som jag inte behövde knäppa. När jag var ombytt och klar traskade jag in på operationsbordet och la mig där med naken överdel och blev inbäddad i ett varmt och skönt duntäcke. Minns att jag sa att det påminde om en film då en syrra började spänna fast mina armar på ett armstöd... Jag var som sagt väldigt skrattig och babblade på om att jag kände igen en syrra från tidigare konsultation...plötsligt minns jag att narkosläkaren sa att nu kommer sömnmedlet och vips så vaknade jag upp i ett annat rum/hörn. Jag vaknade skrattandes...konstigt nog ,och visste knappt vart jag var. Men några syrror kom hela tiden och tittade till en och frågade om jag hade någon smärta. Hade knappt någon smärta när jag vaknade utan var bara trött. Sov en stund men hörde att patienten bredvid mig hade fått fika, något jag också ville ha då jag var så hungrig. Så efteråt bad jag om fikat, åt upp allt...kissade och ringde min sambo för att bli uppplockad. Allt gick väldigt snabbt och hade knappt någon smärta tills på kvällen.... Som är en helt annan story...:p kan tillägga att jag mådde aldrig illa trots smärtstillandet... Hittils är jag supernöjd med mina bröst och tycker att de ser så vackra ut till min kropp:) Känslan är overklig att ha bröst och jag är såå lycklig! :)

Min operationsberättelse! Efter att jag fått barn och ammat och brösten gått ner två storlekar (alltså inget kvar) bestämde jag mig får att få på konsultation och se vad det finns för alternativ. Jag började med art clinic vilket jag hade ett gott intryck av men konsultationen kändes ganska meningslös. Allt skulle bli så bra, det gör knappt ont och dessa inlägg ska det vara utan diskussion. Valde att gå på en till konsultation hos Håkan Hallberg på Akademikliniken i Göteborg. Håkan jobbar 4 dagar i veckan som ansvarig kirurg på Sahlgrenska med bröstrekonstruktioner och en dag i veckan på AK vilket ger en intrycket att han kan bröst. Mycket riktigt vi pratade en lång stund och han berättade mina förutsättningar, vad som kan gå fel, att väljer jag för stora implantat är det stor risk för rippling då jag knappt har någon underhudsfett osv. Han var helt ärlig och jag fick starkt förtroende på en gång. Jag fick se 3D bild på de olika storlekarna och han rekommenderade max storlek. På AK får man alltid komma tillbaka en extra gång gratis innan op för att testa storleken igen vilket jag tycker var ett plus då jag hade svårt att bestämma mig. Men efter andra besöket var storleken klar och snart operation. Hade första konsultationen 2/2, provade storlek igen 16/2 och op 29/2. Ordnade alla förberedelser med descutan tvätt, städade hela huset, bytte lakan osv dagen innan och nu närmade det sig. Måndag morgon och jag skulle vara där 08:30 (tur för jag blir så himla hungrig på morgonen). Fick träffa Håkan på en gång som ritade på mig, frågade vad jag hade för frågor och sen fick jag svälja tabletter. Han berättade även att han bytt implantaten till mx då de andra skulle komma för högt upp på mig och då blev storleken 255 g istället för 245. Jag litar helt på honom vilket jag är glad för! Efter fem min kom narkossköterskan och jag fick byta om och kissa sen dags för operation. Alla var extremt gulliga och pratade hela tiden om vad som händer. Helt plötsligt hör jag någon säga godnatt och nästa sekund har jag slocknat! Ca en timme senare vaknar jag med en smärta över bröstet. Får frågan på en skala från 1-10 (1 knappt någon smärta och 10 outhärdlig smärta) och jag svarade runt en 7. Gick bra men gjorde ont så jag fick smärtstillande. Efter en stund frågade sköterskan igen på en skala 1-10 men det gjorde fortfarande lite ont typ en 5 så fick lite mer smärtlindring. Dock var det helt uthärdligt så ingen superjobbig smärta. Efter en stund blev jag flyttad och då var smärtgränsen nere på 2. Fick frågan om jag ville ta en sup för att få sova lite vilket jag gärna ville. Sov ca 30 min och när jag vaknade frågade sköterskan om jag ville ha en sup till med Voltaren som smärtlindring vilket jag gärna tog. Sen piggnade jag till helt och frågade efter kaffe. Fick en hel fika bricka med mackor, kaffe, saft och youghurt. Ingen direkt aptit men drack två koppas kaffe, åt en smörgås och all yoghurt i lugn takt. Sen fick jag en gåva (ansikstvård för 500kr) vilket jag uppskattade! Håkan svängde förbi och frågade hur jag mår och berättade att det gått jättebra. Sen drack jag lite mer kaffe, gick och kissade och fick all info från sköterskan om eftervård. Klädde på mig och åkte hem med min man som hämtade mig. Blev inskriven 8:30 och var hemma runt 14 igen. Väl hemma tog jag en timme lång promenad i solen och pratade med alla som undrat hur det gått. Såhär dagen efter mår jag fortfarande väldigt bra, lite ont men ingen fara alls. Sov sittande i soffan utifall att och det funkar finfint. Nu väntar jag på att få ta av förbandet (måste vänta tre dagar efter op) så jg får se hur de ser ut men så långt är jag riktigt nöjd ☺️

måndag den 5/10 vaknade jag ofärskämt pigg, hoppade in i duschen för att duscha min sista dubbeldusch innan opdags. Väl på ak fick jag vänta otåligt i ca en halvtimme (jag var tidig) runt 08.30 kom Jonas och hämtade mig. Vi skämtade lite och det gjorde mig mindre nervös. Han tog kort och ritade på mig och jag fick en pillerblandning. Något av pillrena gjorde mig fnissig och glad, tror den hette stesolid.

Strax därefter kom min narkosläkare och jag beskrev min rädsla för att vara vaken på operationen fast ingen märkte det. Han sa då att det inte hänt på 30 år. 

Jag kände mig så trygg!

 

Jag fick sedan kissa och byta om till mjuka sockor och sjukhusdräkt. Jag va då groggy och uppfattade nästan inte vad som försegick. Jag minns att jag fick lägga mig på en varm madrass och fick ett varmt täcke fasttejpat på min hals. Därefter sätter en sköterska en slang i armen och straxt därefter somnade jag. vips så vaknade jag på uppvaket. Var så torr i munnen så jag typ skrek VAtten!!!!

dom baddade munnen på mig med en kompress och jag slumrade in. Vaknade igen lite senare och kunde inte somna om ( som när man är för full för att sova) fick då lite mer smärtlindrig och en tiding, somnade i tidningen och vaknade lagomt till fikat. Två mackor yoghurt , juice och kaffe! MMMM va gott trots att jag var torr i munnen!

Personalen på uppvaket var underbar. Marianne kändes som min mamma, hon tog så väl hand om mig! 

Narkosläkaren dök ocksp upp och vi pratade lite om va fort det går att somna och att jag inte uppfattat nått under operationen. Vi skålade sedan med våra kaffekoppoar!  Vilken underbar man! Så trevlig och skämtsam.

Jag gick på toa två ggr på uppvaket och efter en stund frågade min sköterska ifall jag hade lust att åka hem. Hon bad mig ringa min man så han kunde möta mig i väntrummet, tyvärr så var mobilen i vår bil , men jag fick låna hennes privata att ringa med. Så gulligt!

 

nu har det gått lite mer än ett dygn och jag mår så bra! Smärtlidringen hjälper mig jättemycket. Jag och maken har varit på öppna fsk och hälsat på vänner och svärföräldrar och mått gott hela dagen..

En sköterska från Ak ringde mig och frågade om jag mådde bra och hade sovit gott (bara det) 

 

 

Akademikliniken är ett fantastiskt ställe! Förstår att dom är världledande, det är värt varenda tusenlapp extra! 

Hoppas du som läser detta väljer Ak!

 

Något nervös igår men mycket mindre än jag trodde Tog förebilder samt duschade efter konstens alla regler Klockan stod på 7 men min kära son väckte mig 5 :( Klockan 7 tog mannen över och det var återigen dags för dusch och lite packning, tidning, mobilladdare för säkerhetsskull samt rena och ej åtsittande kläder. Fick skjuts in till kliniken och sen sitta ner tre min i väntrummet Snabb genomgång av dagens hälsa och hur operationsdagen skulle gå till. Pillercocktail och förebilder togs och Jonas ritade sina streck. Sen var det dags att träffa narkosläkaren och få en genomgång med honom. Ombyte och toalettbesök stod näst på agendan. Sen till operations salen. Hann inte ens förstå att nu var det dags så hade jag somnat och vaknade några timmar senare i en varm säng. Där blev jag omhändertagen och stannade i ca 6 timmar. Förvånad fortfarande över att jag inte hade ont alls. Känt av det lite mer nu på kvällen men inte mycket värre än träningsvärk och blåmärken typ. Får se hur det blir i natt och imorgon.

Här kommer min operationsberättelse! Den är väldigt lång men det är för att ni ska få veta så mycket som möjligt om hela upplevelsen!

 

Opererades igår måndagen den 8 december 2014. Vaknade kl 7:40 på operationsdagen. 20 minuter innan alarmet gick igång. Var utvilad och pigg. Sovit som en prinsessa hela natten! Låg kvar och drog mig en stund i sängen. Klockan 8 gick jag upp och ringde kliniken. Tänkte dubbelkolla så att det verkligen var kl 10:30 jag skulle vara där. Sköterskan sa att jag gärna fick komma kl 10. Vad bra tänkte jag! Tog den sista duschen med Descutan. Beställde en taxi och klev in i väntrummet på kliniken ca 9:45. Där satt en tjej som också skulle operera brösten. Vi pratade massor och ingen av oss var nervös. Jag blev hämtad av en sköterska prick kl 10 och fick komma in till Jonas Lundberg, min kirurg. Han strålade som en sol och frågade hur jag mådde. Fint! Sa jag med ett leende. Han dubbelkollade alla uppgifter om implantat, vad jag åt för mediciner osv. Han skrev på min kapselförsäkring och frågade om jag hade några frågor. Nope! Sa jag. Allt var glasklart. Han gav mig en burk med 4-7 st piller som jag fick skölja ner med lite vatten. Det var värktabletter, lugnande, mot illamående osv. Sedan gick vi in i ett rum där han fotograferade mina bröst. Sen målade han på mig. Han visade hur han skulle göra med mina bröstvårtor då jag ville att de skulle sänkas på höjden då de var åt det puffiga hållet. Han visade noggrant och frågade om jag tyckte att det blev bra. Ja, det är du som är experten sa jag! Vi kallpratade lite och sedan visade han mig in på kontoret igen och hämtade narkosläkaren som kom direkt. Han gick igenom en lista och frågade hur lång jag var, hur mycket jag vägde och vad jag åt för medicin. Han frågade också vad jag gjorde annars, om jag pluggade eller jobbade. Vi pratade lite om det och då mitt i allt blev jag snurrig. Det var medicinen som börjat verka. Han log mot mig och sa att man blev lite snurrig av stesoliden. Han gick med mig till toaletten så jag skulle prova att kissa innan för att blåsan skulle vara tom. Jag hade precis kissat innan jag åkte till kliniken så det kom inget. Det gjorde inget sa han. Sedan visade han mig till ett omklädningsrum där jag fick byta om och lägga mina saker i ett skåp. Direkt när jag fått på mig strumporna och rocken visade han mig in i operationssalen. Där möttes jag av trevliga sköterskor som hjälpte mig upp på en brits. De tog av mig rocken, lade på ett värmetäcke och kopplade in maskiner och satte in en nål i armvecket. Jag han bara säga att de var otroligt snabba och effektiva innan jag slocknade in. Jag fick inte ens någon ansiktsmask vilket var skönt. Sövningsmedlet sprutade de in genom armvecket. Väldigt smidigt! Jag behövde inte vänta någonting. Klockan var exakt 10:30 när jag somnade.

 

När jag vaknade vet jag inte var klockan var. Jag minns bara att jag var väldigt trött. Kände mig inte ett dugg drogad. Men fick kämpa för att hålla ögonen öppna. Så fort jag vaknade kom en sköterska och frågade hur jag kände mig. Bra men trött sa jag. Det värker lite. Fick något insprutat i droppet och smärtan försvann direkt. Frågade hur lång tid operationen tog men minns inte hennes svar... Jag tror inte att jag sov något. Kämpade för att bli av med tröttheten. Jonas kom in och sa att allt hade gått jättebra. Jag fick ett glas vatten av en sköterska. Var så torr i munnen. Vid kl 15 kände jag mig pigg nog att be om min mobil. Fick även ont i revbenen och bad att få något mot smärtan. Jag fick ett stolpiller. Hon fick hjälpa mig trycka in det för jag kunde verkligen inte böja mig. Jag smsade kompisar och familj och sa att allt gått bra.

 

En sköterska frågade om jag var hungrig eller behövde kissa. Jag sa att jag gärna väntade lite. Jag ville kvickna till först. Efter en stund hörde jag att tjejen jag pratat med i väntrummet rullades in bredvid mig. Hon var fortfarande groggy så jag väntade med att prata med henne tills hon kvicknat till lite. Jag bad att få min smörgås, lite yoghurt och päronsaft och sköterskan kom in med det. Nu mådde jag riktigt bra! Mackan var jättegod och jag tittade ner på mina bandagerade bröst. Två blodfläckar syntes i höjd med mina bröstvårtor men det beror ju på att de varit där och skurit. :) Jag pratade med tjejen bredvid, vi drog bort draperiet mellan oss så vi kunde prata och se varandra. Roligt att vi hamnade i sängarna bredvid varann! Vi lade till varandra på facebook så vi kan ha kontakten. Hon lade in runda implantat framför bröstmuskeln medan jag lade in anatomiska bakom bröstmuskeln, så vi kommer nog uppleva efterförloppet annorlunda. Kan vara intressant att följas åt ändå!

 

Narkosläkaren kom in till mig och även han sa att allt hade gått jättebra. Jag ringde sedan pappa som kom och hämtade mig runt 17:30. Innan dess kom sköterskan med alla mediciner och en medicinlista samt läk-bhn jag ska ta på mig efter två dagar. Passade även på att gå och kissa medan hon stod utanför och hade koll så att jag inte skulle ramla eller svimma eller något. Ska ha på mig bandaget fram till onsdag. Då får jag byta till den samt duscha. Längtar tills jag får se mina bröst. Men de kommer nog se läskiga ut! Svullna, blåslagna och missformade. Haha. Bröstvårtorna är jag mest spänd över. Hoppas de blev fina...

 

Jag bad om en spypåse att ha med mig i bilen men den behövdes aldrig. Jag mådde inte illa en enda gång. Varken efter operationen eller i bilen eller när jag kommit hem. SKÖNT! Jag tål morfin.

 

Jag är otroligt nöjd med bemötandet på kliniken! Alla var omtänksamma och allt gick kanonsnabbt och smidigt! Jag behövde inte vänta något alls utan fick komma in på operation direkt. Sköterskorna kom direkt när jag ville något efteråt när jag låg i sängen. Man kände sig aldrig ensam. De hade full koll. Trevligt att både kirurgen och narkosläkaren tog sig tid och kom in efteråt och frågade hur jag mådde och berättade att allt gått bra också.

 

Kan verkligen rekommendera Akademikliniken i Göteborg! Proffsigt och personligt! FOTON FINNS I MIN BRÖSTBLOGG! Kommer även att uppdatera där under hela läkningsprocessen både med text och bild.

http://newbreastsize.blogspot.se(link is external)

04:00 ringde klokcan här hemma och jag kan väl säga som såhär, så lätt har jag nog aldrig klivit upp ur sängen, mitt i natten. Hoppade in i en sista descuta dubbeldusch och packade ner det viktigaste i en väska som jag skulle ha med mig. Törstig och hungrig var man, men icke! Jag väckte mamma strax innan fem så hon var gullig och skjutsade mig till tåget. Väl då började man bli lite mer nervös. Mamma kramade om mig på tågstationen och jag hoppde på tåget mot Göteborg och Akademikliniken, vilken känsla! Jag skulle få BRÖST!! 

 

Vä framme i Göteborg och Ak möttes jag i dörren av två underara sköterskor som välkomnade mig in samtidigt som de höll på att tända upp kliniken. Jag var först ut tror jag, och det tackar jag så jätte mycket för, hade en önskan om att få opereras så tidigt som möjligt för att inte hinna bli särskilt nervös! 

Strax efter halv nio bad sköterskan mig följa med in till Hans kontor. Väl där gick vi igenom operationen, rutiner och mina implantat en extra gång.  Därefter fick jag lite medicin så som smärtstillande, lugnande och en tablett som motverkar illamående. Nu var de verkligen på riktigt!! Är jag redo?!  Hans tog sedan med mig till ett rum för att ta lite före bilder på mina dåvarande bröst och sedan ledde han mig tillbaka till hans kontor där jag fick invänta narkosläkaren Rolf! En helt underbar läkare som verkligen lugnade ner mig. Han förklarade allting till punkt och pricka och svarade på alla mina frågor. En riktigt härlig läkare!

Jag fick sedan gå på toaletten innan det var dags för operation, och då kände jag hur den lugnande medicinen hade slagit till! Man blev lite sluddrig och trött, så att därefter byta om och gå till operationsrummet var inga problem alls, jag var äntligen lugn. 

Inne i operationssalen möttes jag av två jätte gulliga sköterskor och Rolf som också var med och kopplade upp mig på EKG och såg till så att allting såg bra ut. Jag fick lägga mig i en riktigt bekväm fåtöljliknande stol (lyx!) med värmetäcke och sköna armstöd, det var så mysigt!  Nu var jag inte nervös alls.

Sköterskan satte en nål/kanyl/dropp (?) i min arm och det är väl vad jag minns. Sedan sov jag gott enda tills uppvaket. När jag vaknade upp hade klockan redan hunnit bli 11:25 så jag hade nog sovit en stund. När jag vaknade så satt där en sköterska bredvid mig som frågade hur jag mådde och berättade att allting hade gått bra! LYCKA! Jag hade fått en jätte gosig rosa filt, värmetäcke och ett par riktigt varma och goa sockar, så frös gjorde jag ju inte, haha! Efter en liten stund frågade sköterskan om jag hade kunna prova att få i mig lite mat. SJÄLVKLART! Jag var jätte hungrig. Fick en smörgås, lite yoggi, juice och en stoor kopp te. Namnam!

Jag låg kvar på uuppvaket ca. 4 timmar och blev behandlad som en liten prinsessa av personalen. Man kände sig verkligen trygg och man kunde fråga precis vad som helst. Guld värt!! Jag fick en del smärtstillande då jag hade fruktansvärt ont och lyckades därefter somna om en stund innan mamma skulle komma och hämta mig.

Vid halv fyra blev det ett toalettbesök som man måste göra innan man lämnar kliniken och sedan fick jag hälp med at ta på mina kläder och ta mig ut till mamma. Jag var så himla groggy och yr efter all medicin och narkos!

Hemresan gick i alla fall jätte bra, sov lite grann i bilen och sedan bäddade jag ner mig i soffan under kvällen och blev servad med mat, dricka och en mysig film här hemma. Guld! 

Akademikliniken kan jag verkligen rekomandera stark! Underbar personal, superfrächa och mysiga lokaler och väldigt skicklig personal. Jag är så nöjd med allas bemötande på kliniken! Tusen tack till Hans Mark och övrig personal på AK. Ni har gett mig något jag velat ha i 5 år nu, jag är så glad! 

Nu hoppas jag bara att läkningen går som den ska, att jag blir nöjd med storleken och att ärren blir fina! 

Ja i onsdags var det äntligen min tur att få göra en bröstförstoring. Velat detta så länge jag kan minnas tänkte jag säga. Men ja sen jag insåg att inte mina egna bröst ville växa något mer. Bestämde mig i början av året för att spara allt jag kan. Och gick på en konsultation i April på Akademikliniken hos Jonas lundberg. Redan den dagen kändes allt jätte bra. Testade alla möjliga storlekar men kom fram till att under 300 ville jag inte ha. Så då handlade det tillslut om 350 eller 375 framför muskeln. Och vilken av storlekarna det skulle bli bestämde jag mig inte för förens samma dag precis innan jag skulle in och opereras.

Dagen innan operationen kom jag hem från London hade tryckt in den resan bra där så jag hade annat att tänka på + att tiden gick SÅ snabbt. Var inte speciellt nervös heller. Var så inställd på att jag skulle vara jätte rädd och nervös. Men kvällen innan var hyfsat lugn ändå. Duchade mig med Operationstvålen rätt sent på kvällen och satte mig sedan i sängen och fönade och plattade håret. Så som jag alltid annars brukar göra. La mig sedan för att sova och man kände ju lite i kroppen att något var på gång. Men inte så att jag inte kunde somna. Somnade rätt snabbt och sov mig igenom hela natten. Vaknade halv 8 på morgonen och gick upp och pratade lite med min mamma och hoppade sedan in i duschen en gång till med den operationstvålen. Sen var det på med kläderna och så satte vi oss i bilen. Mamma var med mig helatiden, kom fram till kliniken lite innan 10 och jag skulle vara där 10. Satt en liten stund i väntrummet tills Jonas kom och ropade upp mig. Så jag och mamma gick med han in i ett rum och där pratade vi om vilken storlek som jag nu bestämt mig för. Hade inte bestämt innan ja kom dit utan jag och Jonas pratade och kom fram till 375 framför muskeln. Fick en liten burk med massa tabletter som jag skulle ta och sedan gick vi in i ett annat rum där han fotade och ritade på mig. Gick väldigt snabbt och sen var vi tillbaka i rummet igen. Jonas gick och in kom en narkossjuksköterska och pratade lite om hur alltid skulle gå till och sådär. Var fortfarande lugn förvånande nog, Jag kan lätt få panikattacker osv så ja var helt chockad över att jag var så lugn. När vi hade pratat klart inne i det rummet så var det dags att säga hejdå till min mamma och gå med nakossköterskan för att byta om. Jag gillar verkligen inte att säga hejdå så några tårar kom det allt. Men det släppte lika fort. Fick byta om till en rock och ett par sköna strumpor att ha på mig och så var det raka vägen in i rummet där dom skulle söva mig. Tycker att det var så skönt att allt hände så fort så man slapp sitta och vänta och hinna bli nervös och rädd. Men när jag låg där så tog det inte långtid innan jag somnade, Minns att en stack mig i armen och sedan kom en mask över munnen och  näsan och sedan minns jag inget mer haha.. 

Vaknade sedan i min säng i ett rum och var väldigt snurrig i huvudet haha.. kände mig full. och höll på sådär flera gånger med att vakna och somna, vakna och somna. Och dom som tog hand om mig efter OCH innan var helt underbara. Drack hur mycket vatten som helst varje gång jag vaknade så dom kom springandes in till mig helatiden. Och en del toa besök med. Men jag mådde faktiskt bra efter narkosen. Trött men inte illamående eller så. Klockan 16:00 satt jag i bilen påväg hem och jag mådde bra. Fick se brösten först i fredags den 7e november och jag är jätte nöjd! Rekomenderar Akademikliniken i Göteborg otroligt mycket! Finns bild på min sida hur brösten ser ut efter 2 dagar.  Skall dit på återbesök på Tisdag den 11e och de ska bli kul att höra vad som säger. 

Då vart äntligen operationen gjord!

 

Började med att jag steg upp på morgonen och "dubbelduschade". Sedan var det bara att sätta sig i bilen och köra till Göteborg. Hade nog inte ritkigt insett att jag faktiskt skulle operera mig idag.

När jag väl kom till Akademikliniken i Göteborg så blev jag väl omhändertagen av alla i personalen. Fick komma in till kirurgen (Jonas) först och just då förstod jag vad som skulle hända. Tårarna började bara rinna, men Jonas tröstade mig oh sa att allt skulle gå jättebra, vilket kändes väldigt skönt!

Sedan fick jag även ett par gosiga sockar och en skjorta!

Det var väldigt läskigt att lägga sig på operationsbordet, speciellt när jag aldrig har varken opererat mig eller varit sövd förut. Har sån jäkla fobi för sprutor också så tårarna började rinna igen när narkosen skulle sättas in. 

Men vips, så låg jag plötsligt där på uppvaket och tänkte att "shit, nu är det verkligen gjort"!

Jättetrevlig personal som sagt som kom oh tog hand om mig oh kom med en gång om jag behövde hjälp med något. Personalen kom även in med en jättegod frukost som jag kunde äta i lugn och ro.

Jag hade förväntat mig en enorm smärta! Men det var faktiskt inte så farligt! Hade lite ont i brösten och var lite yr bara. 

Jättenöjd med alltingen, men har dock inte fått se hur brösten ser ut ännu. Det får jag se på onsdag då det är dags för dusch!

Hoppas att ni andra har haft en lika bra vistelse på Akademikliniken som jag har haft!

Jag rekommenderar dem starkt!