Bröstförstoring feb 2015 - Österlenkirurgin - Simrishamn Halla Fróðadóttir (Island) - Lillan84

Tiden från konsultation till op sprang iväg och igår kväll var det dag att plocka fram Descutanen och slänga sig i duschen! Hade tur och slapp tvätta håret med det och det kan jag leva med 

Har sovit förvånansvärt bra inatt, men så fattade jag inte från idag att det här verkligen var på riktigt. Efter ca 10 års funderingar och väntan så är det svårt att greppa att det verkligen ska bli av!

 

Skulle vara på kliniken 6:45, så upp vid 5:15, drack kaffe och duschade igen. Mamma skulle köra mig till sjukhuset (som ligger 10 min hemifrån, det gäller att ordna det för sig) och jag var hos henne redan 6:10. Har varit riktigt nervös hela morgonen, nästan så att jag för ett ögonblick övervägde att strunta i det och åka till jobbet istället ;)

Var på sjukhuset 6:30 och slog mig ner i väntrummet. Efter att tag kom en jättetrevlig ssk och hämtade mig, satte nål och snackade lite skit. NU började jag lugna ner mig. Kändes bättre direkt när man pratade med insatt personal som dessutom var fantastiskt lätt att prata med. 

Fick ta på mig sjukhusets fina rock och trosor och fick på stödstrumporna, sen kom världens gulligaste narkosläkare in! Liten nätt dam som såg ut att ha passerat pensionsåldern för ett bra tag sen, men det passar mig utmärkt för då har hon med största sannolikhet mängder med erfaranhet. Hon fråga om tidigare erfarenheter och förklarade hur allt skulle gå till och det kändes jättebra. Har varit lite orolig inför narkosen pga av tidigare negativ upplevelse, men det kändes mycket bättre när jag pratat med henne om det. 

Kirurgen kom in och ritade och klämde och kände och sa "Detta ska bli spännande"! Är det bra eller dåligt?  Aja, vet att hon syftade på mitt något ojämna bröstben, så blev inte särskilt orolig över kommentaren ändå.

 

Blev nerkörd till op-avdelningen vid 7:50, träffade narkossköterskorna och föreberedes med mer dropp, blev fastspänd, fick världens häftigaste strumpor och hela tiden berättade de vad de gjorde och vad som skulle hända sen. Kändes fortfarande lite overkligt allting, men tryggt!

 

Ja, vaknade vid 10 och mådde bra men var fruktansvärt trött.  Blev nerkörd på avldelningen vid 12.

Har slumrat till och från ca 4 timmar, sen kände jag att det fick vara slut med finvilandet ett tag, så ringde in mackor, safr och kaffe, så man kunde piggna till lite. Har varit uppe och gått lite, men nu är jag riktigt trött igen, så ska nog vila en stund. Blev för ca 10 minuter sen överraskad av ett fantastiskt illamående och trodde jag skule kräkas, men det drog sig tillbaka igen. 

Smärtan är hittills inte så mycket att orda om, känns som grym träningsvärk och fortsätter det så här så är det lugnt  Försöker dock vara inställd på att det blir värre!

 

Nu ska jag vila en stund känns det som!

 

Och värre blev det, fy fan! Haft en fruktansvärd natt. Slumrat till ungefär 10 minuter åt gången, sen vaknat och haft grymt ont, ändrat ställning, slumrat tio minuter osv. Vet inte vilket som är värst, ryggen eller brösten! Detta kvalar in på topp tre bland värsta smärtorna hittills i livet, men det lugnar ner sig igen. Har lagt framför muskeln och det är jag otroligt glad för, för annars hade det nog varit ännu värre har jag en känsla av. 

 

Kirurgen har i alla fall varit och klämt och känt och jag har fått se tvillingarna  Helt fantastiskt att det helt plötsligt finns något på överkroppen! Har dock redan hunnit tänka ett par gånger att det kanske inte är värst det trots allt, så pass ont har jag, men det lugnar ner sig och snart är man på banan igen. Ska bara vila resten av veckan känns det som! 

 

Bilder kommer senare!