Alla som förstorar brösten är väl i stort sätt samma situation. Jag hoppas att det inte är ngn som förstorar brösten för att ngn kille "klagat" eller för att man ska få en partner, det har ju inget med någon annan att göra alls. Utan är ju enbart ett ingrepp för en själv. Om du är säker på att du vill så ska du självklart göra det, när du vet att du är redo.

Jag har sedan jag varit liten, velat ha bröst. Jag skrev t.o.m i dagboken bad gud om hjälp att göra de större, men lyssnade han? Nää ;)
Sen har jag fått två underbara barn. Har en partner sedan 15 år tillbaka som är nöjd med hur jag ser ut säger han.
Jag själv känner inom mig att jag inte är nöjd. Jag vill kunna känna och se att jag har bröst. Jag är obekväm för att klä av mig inför andra och önskar att jag också såg ut som vissa.
Har blivit hel beroende av att titta på tuttar nu för att se vad som skulle passa på mig...
Jag har varit på en konsultation och kände mig mer trygg och bestämd efter det. Jag vill opereras men det kostar för mycket just nu så det kommer att bli lite lån, men ska försöka spara ihop till en del.
Sen ska det passa ihop med jobb och sjukskrivning. Men i feb har jag tänkt. Ska nog t.o.m boka in ett datum så känns det mer på riktigt.
Vad har du fått för känsla när du har varit på konsultation?

Jag tänker att om jag som 35-åring fortfarande inte är nöjd med vad jag fått och har möjlighet och pengar att ändra det så är det värt det.
Tror precis som dem andra att det är viktigt att man verkligen vill och att man gör det för sin egen skull.
Som min morsa sa: Vill du och du tror att du kommer må bättre av det så är det rätt beslut :)

Jag gjorde det dels för en kille, dels för mig själv.

Killen var inte ens min kille utan ett kk. Han pratar inte med mig idag. Och jag? Jag är dum i huvudet.

Vad skönt att få läsa vad andra har för tankar kring det här med att förstora brösten. Kan säga att jag känner igen mig själv i det ni skriver. När jag var i tonåren var jag aldrig riktigt nöjd över storleken på mina egna och drömde alltid om hur snyggt det skulle vara med ett par större bröst. Lärde mig väl eftersom att acceptera dem ändå för under den tiden fanns det inte en chans i världsrymden att jag skulle lyckas samla ihop pengar till en operation. Sedan när jag fått mina två barn och vägde några kilon mer än vad jag brukar var jag rätt nöjd för det mesta extra satt i brösten. Nu har jag dock gått ned närmare 15kg och vad försvann först? Jo såklart mina bröst. Känner mig sjukt missnöjd över dem och även fast jag har min man som älskar mig oavsett hur jag ser ut så vill jag kunna älska min egen kropp också. Har därför tagit det första steget in i det här. Varit på två konsultationer på två olika kliniker och ska på en tredje klinik för en sista konsultation innan jag slutgiltigt bestämmer mig för att göra detta. Det är verkligen ett stort beslut för mig och mycket pengar som ska läggas ut när jag tyvärr måste lyfta dem samtidigt. Men samtidigt ser jag det som något som är värt att "investera" i när jag själv kommer att må mycket bättre :D

Som de andra skriver så ska man inte göra en bröstförstoring för att pleasa någon annan, det är du som ska känna att du vill göra det!
Själv har jag aldrig varit pinnsmal, har lite hull på både mage och lår men var ganska "platt" upptill för att ha den kroppsformen som jag har. Hade en päronformad kropp med stor nedtill och smalare upptill och ville ha mer former där uppe också. Nu efter operationen är jag så HIMLA nöjd och självsäker med mig själv. Allt på grund av att nu passar mina bröst mycket bättre in i min kroppsform och jag känner mig så mycket mer bekväm i mig själv.

Jag har länge gått och tänkt på att jag skulle göra en operation, men sen kom tillfället när jag faktiskt hade tillräckligt med pengar och utan att tänka hade jag bokat en konsultation. Och efter konsultationen var jag helt säker på att det var det här jag ville göra. Du kan alltid boka en konsultation och se hur du känner efter det. Du får alltid prova inlägg alternativt göra 3D bilder och där kan du avgöra om du känner att du är redo för det eller inte! :)

Lycka till! :)

Tjej1988 wrote:

Dalkulla: allt du skrev stämmer in på mig med ;) (förutom att jag inte har barn). Men jag bad också till gud om större bröst, känner mig inte nöjd och är nu helt beroende av att titta på bröst! Och jag tycker också att det kändes superbra efter konsultationerna! Spännande att du är på gång att boka tid, kommer säkert gå jättebra :)

"Skönt" att man inte var ensam om att be till gud om den saken ;)
Jag skulle vilja operera mig så snart som möjligt. Det känns så långt till feb, men tror att det är bra att vänta lite och spara in lite mer pengar och kolla runt på lite bilder.