Uselessfuck, Pepparkakan77!
Berättar gör man om man vill annars så låter man bli. Berättar man så får man vara beredd på omgivningen och deras reaktion, berättar man inte så äger du vetskapen själv. Inget konstigt med det. Ni berättar väl inte allt för barn, kollegor, vänner, syskon, föräldrar!? Jag menar vad som händer hos tandläkare, hårfrissan, hur menstrationen var den här gången eller egentligen vad som helst. Du behöver inte berätta ett enda dugg!! Det kallas integritet och den bestämmer du själv! Finns inga fel, finns inga rätt. Skulle du ändra dig senare, tja det är inte svårare än att då har du bestämt dig för det.
Om någon frågar, tja, jag har själv gjort så att innan operation så har jag gått på jobb med mer och mer fyllda BH:s, de har fått vänja sig. Värre för mig är när jag träffar vänner i min egna ålder....de är väldigt krävande på information och de är väldigt högljudda. Någon stackare underlät att svara och då bestämde sig de mer dominanta att deklarera för alla att eftersom vederbörande inte svarade så har hon opererat sig. Inte snällt! Jag har än så länge gått under radarn. När jag får frågan så hoppas jag att jag finner mig väl i det mentalt. Jag kanske svarar att det finns bra pushup-BH´s att köpa i välsorterade butiker," du borde besöka Victoria Secret själv lite oftare" (de har aldrig varit där), jag kanske säger "nämen, det är väl en lite för fräck fråga att ställa vad jag har under min BH. Skärpning!" (tantvarianten). Kanske slår in på spåret att "ah, njae, tack för komplimangen men det är nog egentligen bara förhållandena som gör utseendet, jag har tränat mycket mage och rumpa under våren så jag har plattat till mig där lite" (de har inget gymkort så de vet inte vad jag pratar om), kanske kör "köpte lite nya kläder, de sitter som en smäck, prova nelly", eller något ditåt.
En variant jag brukar köra mot män är att vända frågan (jag jobbar med bara män) och säga typ "är det mitt förslag som jag lämnade på mötet förra veckan som du har kört igång och jobbat med nu?? Bra, då kan jag ta över det " och med boobs då om en tjej skulle fråga mig så skulle jag försöka vända tillbaks fråga, kanske "frågade du mig precis hur mina bröst ser ut? är det inte lite konstigt att ställa en sådan fråga, hade jag velat visa omvärlden hur mina bröst ser ut så hade jag gått utan BH och tröja men det går bort enligt de sociala koderna och det gör din fråga också. Lägg ner ditt intresse för mig på det området, det är inte besvarat".

Tja, inte så lätt när det väl händer men det är bättre att ha tänkt ut något i alla fall! Har ni några förslag på hur man kan svara?/A

Apelsin - jag håller med om att man blir trött på folk som frågar och spekulerar på ett sätt som gör att om du inte obesvärat ljuger som en häst travar så känner de sig rättfärdigade när de drar de slutsatser de vill och basunerar ut dem! Det vore väl lite begripligare om man hela tiden framhävde bysten liksom.
Mig ringde dem från en tjejfest där de upenbarligen suttit och spekulerat i mina bröst över en flaska vin och ringde för att få klarhet! Och det var i en period när jag mådde som absolut sämst över mina komplikationer och verkligen inte behövde att andra funderade över och frågade om mina bröst.

Det vore ganska roligt att svara så man täppte till truten på dem, men tyvärr är de ju ofta i misunnsamma gäng som bara väntar på att få racka ner på nån för att själva känna sig lite bättre, och så står man ensam där med svarte petter sen ändå.
Om du får chansen så kanske du skulle passa på före din operation att å någon annans vägnar (eftersom de nu brukar ondgöra sig generallt över plastikoperationer, vad jag förstod?) säga nåt i stil med att Mycket kan man ju påverka med träning och det behöver man sällan stå till svars för, varken om man tränar sig till en äppelrumpa eller låter bli och behåller sin feta hängrumpa. Men brösten och diastasmagar kan man inte alltid påverka med annat än kirurgi och varför ska den som inte ens har ett val behöva stå ut med påhopp och att bli utpekad på olika sätt om hon ågärdar sina issues?

Isåfall borde man ju kunna hoppa på dem som inte tränar eller slarvar med kosten också, det är väl lika ojuste mot andra eftersom andra får betala för deras sjukvård när de havererar vid 70. 
 

Marina wrote:

Apelsin - jag håller med om att man blir trött på folk som frågar och spekulerar på ett sätt som gör att om du inte obesvärat ljuger som en häst travar så känner de sig rättfärdigade när de drar de slutsatser de vill och basunerar ut dem! Det vore väl lite begripligare om man hela tiden framhävde bysten liksom.
Mig ringde dem från en tjejfest där de upenbarligen suttit och spekulerat i mina bröst över en flaska vin och ringde för att få klarhet! Och det var i en period när jag mådde som absolut sämst över mina komplikationer och verkligen inte behövde att andra funderade över och frågade om mina bröst.

Det vore ganska roligt att svara så man täppte till truten på dem, men tyvärr är de ju ofta i misunnsamma gäng som bara väntar på att få racka ner på nån för att själva känna sig lite bättre, och så står man ensam där med svarte petter sen ändå.
Om du får chansen så kanske du skulle passa på före din operation att å någon annans vägnar (eftersom de nu brukar ondgöra sig generallt över plastikoperationer, vad jag förstod?) säga nåt i stil med att Mycket kan man ju påverka med träning och det behöver man sällan stå till svars för, varken om man tränar sig till en äppelrumpa eller låter bli och behåller sin feta hängrumpa. Men brösten och diastasmagar kan man inte alltid påverka med annat än kirurgi och varför ska den som inte ens har ett val behöva stå ut med påhopp och att bli utpekad på olika sätt om hon ågärdar sina issues?

Isåfall borde man ju kunna hoppa på dem som inte tränar eller slarvar med kosten också, det är väl lika ojuste mot andra eftersom andra får betala för deras sjukvård när de havererar vid 70. 
 

Där har du verkligen en poäng Marina!
Åh, vad det irriterar mig att det skall bli ett samtalsämne att basunera ut så att alla hör det.Det ska jag verkligen fundera på om man kan snärta till det lite smidigt och obemärkt. Fyra i sällskapet har gått igenom magoperationer pga att de inte sett till att se över extrakilona då och då. Till mig säger de att jag har sådan "tur", med hög ämnesomsättning och "allt", "inget fastnar på dig". Jag har nog alltid trott att jag haft hög ämnesomsättning, mina muskler ligger dessutom ytligt och framträder tydligt men....nu i vuxen ålder och vid denna tiden när man vet så mycket mer så tycker jag själv att jag stämmer mycket mer in på den rastlösa, den som alltid var först ute på skolgården, sprang, hoppade, var hos mina hästar. Nu i vuxen ålder kan dessa vänner rabbla alla serier de sett i tonåren, jag har inte sett en enda! Tror det har mycket med det naturliga rörelseprogrammet också att göra, jag hoppar o springer runt fortfarande.
Det är ju inte min läggning men ibland så skulle man vilja vara den som anföll först, liksom rubbade dem ur sin plan. De är minsann inte snälla. Som sagt så har jag lyckats gå under radarn (de får gärna fortsätta tro att jag har den perfekta kroppen) men det är andra än så länge som behövt stå där ledsna. De får aldrig mitt medhåll. Min åsikt är att saker och ting kan ske av andra skäl än vad som är uppenbart för både dig och mig. Not your business! Är jag berörd så lär jag få veta det. Jag skall verkligen fundera på det där med att vända på inställningen att det är mer synd om och man skall förstå de som ätit sig överviktiga och som jag nu ska lägga skattepengar på......grrrr…. Det borde verkligen vara mer skämskudde på det.
Men...snälla nån...avhandla och lyfta åsikter om någon annans bröst och dessutom ringa upp....det är faktiskt inte riktigt friskt! Det måste ju bottna i någon form av avundsjuka, friska människor som ser till att ha det bra vill ju att andra ska må bra tillsammans med dem!! Herregud, jag önskar innerligt att de har en anledning till att vara avundsjuka på dig nu, att du fått ordning på det du önskar och mår bra inom dig! Viktigt!
Kommer vi på något riktigt bra replik eller öppning av dialog så tycker jag att vi delar med oss av det! Jag har för stark integritet för att dela med mig till allmänheten så jag kommer att behålla informationen för mig själv och min dotter. Det är förresten hon som hejar på och peppade mig. Vi delar ett par hemligheter hon och jag.
Haha, ja, det kan bli en utmaning att försöka få igång soffpotatisarna att tycka att magoperationer är lika negativt och kanske till och med värre än plastikoperationen. På lördag ska jag träffa dem på en stor fest, sanningen är faktiskt att jag alltid klär ner mig för att inte bli ett samtalsämne när de är så många samlade. Kanske skulle sätta på mig magtröjan denna gången istället hahaha/ Glad Påsk /A

Hehe, lycka till. Det här gänget passade tydligen rätt bra in min på tanke. De har ju själva valt att göra ett kirurgiskt ingrepp för att åtgärda något som de KUNDE ha åtgärdat med viljan, om den varit tillräcklig. FYRA personer på en arbetsplats har inte såna ämnesomsättningsfel att det inte spelar någon roll vad de äter eller gör utan de blir kraftigt överviktiga ändå... så vanligt är det inte, vad de än vill tro! Så de borde inte sätta sig till doms över någon annan.

Jag kom osökt att tänka på Ingemar Stenmarks replik när nån reporter tyckte han hade haft "tur" med det ena eller det andra:
-Vet du, det är konstigt - ju mer jag tränar, desto mer tur har jag...
Du kanske skulle låna den...

Marina wrote:

Hehe, lycka till. Det här gänget passade tydligen rätt bra in min på tanke. De har ju själva valt att göra ett kirurgiskt ingrepp för att åtgärda något som de KUNDE ha åtgärdat med viljan, om den varit tillräcklig. FYRA personer på en arbetsplats har inte såna ämnesomsättningsfel att det inte spelar någon roll vad de äter eller gör utan de blir kraftigt överviktiga ändå... så vanligt är det inte, vad de än vill tro! Så de borde inte sätta sig till doms över någon annan.

Jag kom osökt att tänka på Ingemar Stenmarks replik när nån reporter tyckte han hade haft "tur" med det ena eller det andra:
-Vet du, det är konstigt - ju mer jag tränar, desto mer tur har jag...
Du kanske skulle låna den...

Haha, den tar jag direkt! Ska gå på stor fest på lördag, så "ju mer jag tränar, desto mer tur har jag" kan komma till nytta där. Tänkte också slänga till med något i stil med att "ni kan prova att köpa BH´s från samma ställe som jag, det gör underverk, men säg inget till min nya dejt" :-)/A

Hoppar in här och hoppas kunna få lite input på hur man löser det inför operation på jobbet.

Någon som vet om man får sjukskriva dig för skönhets op?
Jag vet verkligen inte hur jag ska göra.. Berättar man? För alla? För någon? Ljuger man? Tar man semester? Sjukskriver man sig? Jag jobbar mycket tätt med mina medarbetare på ett mindre företag som är väldigt familjärt. Där vi i i princip aldrig bara är lediga utan att berätta vad för kul man ska göra... Och när man är ledig påverkar det alla andra som måste täcka upp för den som är borta.

Jag är rädd för reaktionerna som jag kommer få om jag berättar. Jag är den enda på jobbet som är född på 80-talet .De flesta tillhör 50 plus och är inte (vad jag tror iaf) så öppna för skönhets op i allmänhet. Vi är nästan uteslutande kvinnor.

Känns som att berätta för sin mamma typ. Fast 15 gånger om ? tilläggas ska också att min mamma jobbar på samma företag, så hon kommer ju veta om det... Och det lär ju synas när man är tillbaka ?

Hur har ni som opat er gjort på jobbet? Och hur länge bör man inte jobba efter op? En vecka? Mer?

Tacksam för input!

Tack för svar TyTy.
Vad skönt att alla var stöttande på din arbetsplats. Jag hoppas att det blir lika för mig. Har läst igenom tråden och det känns som de flesta kanske är mer förstående än man tror...

Och om inte annat så får man väl sluta bry sig om vad alla andra ska tycka och fokusera på sig själv ?

Mammav, när planerar du att opereras? Har sett/läst att en del här på forumet har haft pösigare tröjor och även fyllt BH:n tiden innan operation för att storleksförändringen inte ska vara så drastisk. Tror dock att många är mer förstående än vad man tror, de kanske bara inte vet så mycket om bröstförstoring så det är främmande för dem. Och främmande saker kan vara läskigt för vissa. Stå på dig! Du är inte ensam om detta. Kram