TyTy wrote:

Ja, vi har nog redan slösat på tok för mycket av våra liv på att bry oss om vad andra tycker egentligen! =)

Helt sant TyTy! Ta fram förtroendet för dig själv att kunna fatta egna beslut utan att påverkas av om omgivningen inte "godkänner" beslutet. Det är däremot väldigt klokt att göra sina undersökningar/stämma av innan man verkligen tar sitt beslut. /A

Tack för peppen allihop ?
Jag har ingen bokad op än Ekbröst. Planerar att boka in konsultation i nära framtid. Lite pengar kvar att jobba ihop innan op är aktuellt bara.

Jag är bara sån som person att jag funderar på mycket innan op. Vill inte berätta för alla, men svårt att undvika på en liten arbetsplats.

Just detta har jag funderat på en hel del. Jag har inga planer på att berätta, vet att det redan nu råder en negativ syn på bröstoperationer. Jag klär mig oftast i vida blusar och jag tänkte likt flera andra här fylla ut en del extra innan. Tidsmässigt kommer jag kunna motivera att de blev större pga graviditet. Funderar även på att inte berätta för familj.

Tycker ni är modiga som berättar och avdramatiserar detta. Själv har jag precis bokat en operation och går också i dessa tankar just nu. Min plan hittills är att inte berätta något på jobbet och ta ledigt en vecka efter operationen. Jag ser också till att ha löst sittande kläder både innan och efter. Kommer gå från platt C/D, och brukar ha vadderad bh, till ca E så det blir skillnad men inte jättemycket när jag har kläder på mig.

Mer nervös för vad kompisar, bekanta och föräldrar ska säga. Inte för att jag skäms, men vet att vissa kommer ha fördomar och dra egna slutsatser om varför man gör det. Egentligen känner jag inte för att berätta för någon mer ön min kille. En omöjlighet kanske eller någon som lyckats? :)

Efter många om och men har jag bestämt mig för att berätta för i princip alla i min närmaste omgivning, och sedan svara ärligt om någon skulle fråga. För mig personligen är det viktigt att jag kan stå öppet och offentligt med beslutet om jag ska kunna rättfärdiga att gå igenom med detta. Vill dock tillägga att jag förstår och respekterar helt att man inte vill göra det! Jag försöker att ta tillfället i akt att som en väldigt osäker person våga berätta och stå för ett så pass kontroversiellt beslut.

Jag förstår dina tankar, jag funderar också lite över detta. Men jag ska göra en bukplastik samtidigt så jag planerar att skylla allt på den, för det är av ngn anledning mer okej att operera buken än brösten?! Men vem vet, brösten kanske syns jättemkt så att jag blir avslöjad ändå?

Sissa wrote:

Jag förstår dina tankar, jag funderar också lite över detta. Men jag ska göra en bukplastik samtidigt så jag planerar att skylla allt på den, för det är av ngn anledning mer okej att operera buken än brösten?! Men vem vet, brösten kanske syns jättemkt så att jag blir avslöjad ändå?

Ja det kan du ju göra! Vilka implantat ska du ha? Ja känns som att bukplastik är mer accepterat ,ganska orättvist egentligen men bukplastik kan ju kopplas till andra faktorer och inte endast som ett kosmetiskt ingrepp. :) även om bröstoperationer inte heller alltid är kosmetiskt..

Jag berättade äntligen för min närmaste kollega idag, och hon reagerade tack och lov precis så som jag hade hoppats. Nu är planen att berätta för några nära kollegor till och få deras stöd, men sen får resten gå och undra. Jag gissar att det kommer att synas ganska tydligt på mig, så några kommer nog att prata lite om det och då tänker jag att mina anförtrodda får bekräfta eventuella spekulationer men avdramatisera det och ta mitt parti om det skulle uppstå negativt snack.

TyTy wrote:

Apelsin skrev:

Skulle inte drömma om att berätta på jobb! Har tagit semester, känns riktigt bra. Jag var inte platt innan, har haft implantat i många år men har nu så mycket fylligare byst. Nix, icke i livet jag skulle berätta de men det beror nog på hur man är, hur arbetsplatsen är, hur man "äger" frågan själv. Jag bjussar icke på detta i en "dömande" miljö. Då får de hellre undra. Jag menar....om jag skulle sätta tandställning (som också synts tydligt), vad har andra med det att göra? Vilket då ska leda till tanken, vad har andra att göra med mina bröst.
Det jag själv tycker är svårt är "framfusiga" och "krävande" väninnor (tror knappt män skulle göra så). Dessa som ställer frågan rakt ut "har du gjort en bröstförstoring". Hur är man kall där och ber dem hålla sig utanför mitt egna privata liv, vet inte om jag finner mig där...Någon som har tips?/A

Om kvinnan i fråga uppenbart gör det för att hon vill vara otrevlig så skulle jag bara säga att "Oj, det var en oförskämt/onödigt/ogenomtänkt/väldigt privat fråga att ställa till en kollega på jobbet." Sen får man välja om man vill avsluta med ett kort "Mer kaffe?" eller i ditt fall "ja, gjorde en för XX år sen". Mer än så behöver man knappast gå in på det och då blir de nog lite snopna.

Är de däremot trevliga, lite nyfikna och kanske rent av vill knyta an och visa att de är öppna för hela grejen genom att ta upp det så hade jag varit förtrolig tillbaka, om än sparsam med detaljerna. "Ja, gjorde det egentligen redan xxxx, men har gjort en liten revision nu, det var dags. Om det är något du funderat på så kan jag varmt rekommendera det/har du några funderingar för egen del så är det bara att fråga".

När jag får oförskämda frågor, brukar jag svara: "Om du förlåter mig för att jag inte svarar på den frågan, så förlåter jag dig för att du ställde den."
Det brukar funka. :)