Känns som att det är lite höga växlar nu, förstår att du är orolig men du ska nog dra i bromsen nu. Det har bara gått 1 vecka, skulle nog vilja säga att du vilar upp dig och inte isolerar dig. Har du ont? Har du fått någon smärtlindring?

Du ska givetvis ta ut implantaten om du fortsätter känna såhär, men just nu låter det inte som att du ger dig själv några förutsättningar för att faktiskt känna att operationen är något bra och något som du har velat.
Nu har du ju opererat dig, det är så och det går inte att göra ogjort. Börja med att acceptera det och ”förlåt” dig själv för att du har utsatt din kropp för detta, nu behöver du var snäll mot dig själv och låta allt läka. Att skuldbelägga och ifrågasätta ditt beslut kommer du inte att må bra av.
Avvakta ett par veckor och fråga dig själv igen hur det känns, nu tycker jag att du ska ringa en kompis, köpa god mat och kolla på en bra film ?

Kan de vara så att du känner så just nu för att du sover dåligt och har ont? Vet själv att jag kommer sova dåligt efter min i feb då jag inte kan sova på rygg, och är det en sak som tillkommit som stör ens vardag och begränsar, så blir man ju nedstämd. Din sport ex. Men du, du kommer läka, smärtan och sömnen kommer bli bättre. Det är så jag själv kommer få tänka. Ge det nån vecka så ska du se att de börjar vända för dig❤

Åh, låter som att du har det jättetufft just nu. Sömn påverkar ju oss väldigt mycket och kan tära på psyket så kan ju dels vara det som rör till det för dig och att isolera sig och inte kunna göra det man normalt mår bra av (som din träning) och kanske vara sängliggandes piggar ju inte heller upp en direkt. Finns något som kallas "boobie blues" = att man är deppig efter bröstoperationen och vissa verkar känna så i 1-2 veckor för att sedan vara jättenöjda och må bra över sitt beslut sen.

Jag mår inte dåligt men även jag har fått upp funderingar över om jag verkligen borde ha gjort det här. Just nu känner jag ju inte av något positivt alls av mitt beslut - känner mig väldigt bekväm med min kropp, ärren spänner och smärtar, är stel, rätt isolerad och ligger på soffan och äter massa skit för att det är det enda roliga jag har just nu vilket resulterar i att jag känner mig som en pösmunkig flodhäst, trött och energilös. Allt det drar ju ner humöret, men försöker att ha tålamod och tänka att snart blir det bättre, när jag lever på som vanligt igen. Och när jag får känna av det positiva med förändringen.

För det ÄR ju en stor förändring och ett stort beslut vi tagit, MEN vi har ju gjort det av en eller flera starka anledningar och jag tror att det man får göra är att påminna sig själv om hur man kände innan, vad som ledde en till det beslutet och sen bara bita ihop och ha tålamod; patientnöjdheten efter bröstförstoringar är statistiskt sett väldigt hög, och troligtvis hamnar man själv bland den procenten också.

Det kan ju vara lätt att tro att alla andra är så nöjda och glada och bara skuttar vidare i livet efter en bröstförstoring, men verkligheten är verkligheten. Tror att det är alldeles för tidigt för att dra några slutsatser, du kommer säkert må bättre alldeles snart <3 Håller tummarna för att det går över snart.

Matutta wrote:

Tack för peppen alla ni! Det gör så mycket. Jag känner så här just nu men skrev verkligen det här inlägget i ren affekt och kunde inte riktigt tänka klart. Ska försöka samla mig lite och blicka framåt

Ja gör de❤ jag ska göra mina 4 feb, vem vet, kanske.är jag som behöver peppa sen haha, och du mår hur bra som helst?

Jag mådde också riktigt dåligt första tiden och kände mig missnöjd med det mesta. Sömnen och smärtorna påverkar en massor.. hela kroppen var verkligen ur balans, och psyket hängde på.
Håll ut! Förhoppningvis kommer du känna dig mycket bättre sen!
Det tar tid att läka och vänja sig.

Jag kände exakt samma som dig. Jag gick på en konsultation efter 5 veckor och sa att jag ville ta ut mina. De sa till mig att jag borde tänka på det och om jag verkligen ville det då man kan känna så precis efter operationen. Jag valde att avvakta. Nu har det gått lite över ett år och känner fortfarande att det inte var jag, så igår så tog jag ut mina implantat. Det ska ju kännas rätt för dig och ingen annan.