Vad hände? Sprack stygnen???
Nu är det två månader sedan min bukplastik och jag har sedan snart två veckor tillbaks varit utan gördeln på nätterna. Imorse när jag låg i sängen skulle jag sträcka på mig och mitt i rörelsen kände jag ett rejält knak mitt i magen, det tom lät så att sambon hörde det. Det gjorde inte ont men det kändes väldigt obehagligt och jag kunde genast konstatera att något förändrats i magen. När jag reste mig upp kändes den inte lika fast som innan och den där gamla känslan av att ha ett hål i magen var tillbaka (jag hade rejält sparerade bukmuskler innan op.). Vad ska jag göra nu??? Vågar knappt röra mig iom att jag är rädd för att stygnen gått upp, det känns verkligen som att det glipar därinne. Gördeln är på nu på dagen och den ger ju en del välbehövligt stöd men vågar jag plocka av mig den till natten? Fn rent ut sagt! Finns det någon som varit med om något liknande och hur gick det isf?
Ring kliniken!
Jag har ringt till avdelningen där jag låg efter op. (jag är med i en studie som utförts av en plastikkirurg inom landstinget) samt sms:at till plastikkirurgen som opererat mig. Sköterskan på avd har konsulterat en läkare och meddelat att denna sagt att inget behöver göras/kollas innan efterkontrollen som ska ske om en månad. Samma svar fick jag av plastikkirurgen som opererat mig. Han meddelade att inget farligt kan ha hänt och att jag lugnt kan avvakta till efterkontrollen. Saken är bara den att jag KÄNNER hur något förändrats därinuti och det oroar mig. Testade nyss att resa mig upp utan gördel och det kändes då som att jag skulle tappa magen. Detsamma när jag vred mig till sidoläge i sängen, magen rörde sig på ett oroande sätt. Kändes som att musklerna hängde löst liksom. Men, men, det är väl bara att hoppas på det bästa nu och försöka att behålla lugnet så gott det går. Jag fick instruktioner om att fortsätta som vanligt, med gördel på dagtid och att vara utan den på natten.
Oh vad läskigt! Det är ju den stora skräcken för oss bukisopade.. Kan verkligen förstå att du är uppstressad. Hoppas dock verkligen att inget tokigt hänt utan allt är gott. Jag skulle nog "bo" i gördeln, skulle kännas tryggast och också lite som moraliskt stöd..
Tomten kom i sällskap med storken! - Vi har fått ett litet barnbarn
Precis, detta är den stora skräcken! Jag har haft mardrömmar om detta ända sedan jag opererade mig och nu hände det på riktigt. Usch. Kommer inte att våga ta av mig gördeln i natt. Blir så fundersam iom att plastikkirurgen säger att inget farligt kan ha hänt. Om stygnen verkligen har spruckit upp så kan det väl knappast vara bra?? Eller är det så att det inte spelar någon roll när det gått så lång tid som två månader efter op. Har en massa funderingar i just nu och vet inte hur jag ska få svar på mina frågor.
Usch då, vilket tråkigt svar.
Men ja, det låter ju verkligen som att stygnen gått upp, och då är det väl så att de måste göra om op, men de gör inte om det innan en viss tid gått...
Så därför kan du "ta det lugnt" tills efterkontrollen.
Men KAN verkligen stygnen gå upp? Jag menar, de syr väl i flera lager??
Visst kan stygnen gå upp. Jag tror att jag är sydd i två lager och det är ju inte speciellt mkt med tanke på vilka krafter som lär behövas för att hålla ihop muskler som innan glipat väldigt mkt. Jag är nu säker på att mina stygn har gått upp för jag kan idag både se och känna det. Med tanke på hur oerhört jobbigt det har varit under dom här två månaderna efter op. så finns det inte en chans att jag någonsin skulle göra om op. Så nu är det väl bara att be en stilla bön om att skadan inte blir så farlig, eller rättare sagt att allt inte går tillbaks till ursprungsläget utan att det iaf kommer att bli ngt bättre än innan trots trasiga stygn. Sov med gördeln natten till idag och lär göra det kommande natt också. Just nu är det fruktansvärt obehagligt att vara utan den ens korta stunder. Allt far runt liksom
Men kära nån... Stackars stackars du... :(
Inte för att det lär vara till nån tröst, eftersom du säger att du SER och KÄNNER skillnad, men min mage har växlat väldigt mycket de senaste månaderna. Ibland så har jag varit övrtygad om att den måste gått sönder eller att naveln liksom "gått upp" bara för att nån vecka eller två efteråt tycka att den nog inte "va sönder" iaf.
Jag HOPPAS HOPPAS HOPPAS att så var fallet även för dig.. usch, jag lider med dig och tänker på dig..
Kram, och uppdatera oss gärna.
Tack Camillimill.
Vet du, jag träffade min plastikkirurg häromdagen och han kunde då konstatera att jag har ett stort serom/vätska i magen. Det skvalpade rejält när han klämde på magen. Han försökte att tappa ut det men det var så obehagligt så jag stoppade honom. Han försökte även att känna på musklerna och kunde konstatera att det känns helt (!). Det verkar alltså inte ha brustit någonstans. Snacka om lättnad! Med facit i hand så tror jag själv att det som knakade till i magen var relaterat till den stora vätskeansamlingen och att magen ser annorlunda ut/buktar mera nu beror också på vätskan. Idag ska jag dit igen för att göra ett nytt försök till tappning. Usch och fy säger jag, men jag vill ju ha bort vätskan för att snabba på läkningsförloppen. Hoppas att det går bättre den här gången...
Vad skönt att han kunde konstatera att musklerna var hela! Jättelättnad det förstår jag:) Tråkigt med tappningen, hoppas den gick bra?
Lite nyfiken på hur svullen du är? Känns hur? Har själv lite mera svullnad än jag känner att jag borde på nåt sätt. Eller så nojjar jag kanske, vet inte...
Men återigen vad härligt a tt musklerna dina var hela och fina
Tomten kom i sällskap med storken! - Vi har fått ett litet barnbarn