Då ska vi se.

Svamp heter på latin Candida, och vanligast är candida albicans. Man har den ofta naturligt i kroppen, främst i tarmkanalen,  utan att den ställer till problem. Men när den får för goda livsomständigheter kan den florera och ställa till förtret - jag tänker nöja mig med att diskutera underlivsinfektioner, men candida beskylls också för att orsaka bl a trötthet och svårkontrollerat godissug.

Man känner igen underlivsinfektionen på en snabbt tilltagande klåda i de yttre slemhinnorna (som kan bli så intensiv att det är svårt att ens sitta still) och omöjlig att ignorera och - då den vanligen även sitter i slidan - en grynig, vit flytning (som för att uttrycka det tydligt påminner en aning om keso eller surnad filmjölk). Syns tydligt om man sticker in ett finger och ser efter...

Det finns receptfria medel mot svamp på apoteket (vagitorier), men dels gillar jag inte gifter, dels gör dessa slemhinnan skörare vid upprepad användning och dels torde de istället skapa en annan sorts obalans. Var gång man slår ut en sorts organism, har en annan tendens att ta över, och man kan få s k bakteriell vaginos, som luktar rätt ofräscht, istället. Jag satsar hellre på att gynna hemmalaget än mörda bortalaget, om man säger så. Dessutom är det mer hållbart i längden.

Alltså köper jag hellre vagitorier med snälla laktobaciller, som SKA finnas i slidan och som i sin tur gör det svårare för svampen. Vitlök är också en svampdödare, och är bra att äta - men har man redan fått en underlivsinfektion, kan man dessutom hacka en klyfta, lägga bitarna i en kompress, göra ett litet knyte av den (klipp bort överflödig kompress) och knyta ihop med ett bomullssnöre el dyl. Den använder man sen som tampong, med snöret som uttagshjälp. Det brukar inte kännas någon lukt, om man oroar sig för den saken. När man tycker att svampen börjar vara på utdöende, kan man gå över till att satsa på laktobacillerna.

I förebyggande syfte är det bra att, som nämts, ha luftigt runt underlivet, gärna gå utan trosor och sova utan. Svamp trivs nämligen där det är varmt och fuktigt. Underlivet är liksom den idealiska miljön på så sätt. Undvik stringtrosor och tajta byxor. Förslaget att stryka grenen på trosor man inte kunnat tvätta i minst 60 grader (ibland sägs de överleva även 60 gr) gillar jag, tack Minja! 

Raka inte underlivet är ett vanligt råd - men hur gärna vill man gå runt som en snårskog inklämd i en bikini då? Jag utgår ifrån att det är av två skäl, att håret gör hudytan mer ventilerad och att rakningen kan irritera huden vilket gör att svampen lättare får fäste. Jag kompromissar därför och rakar bikinilinjen, det som syns framåt, om man säger så, men låter det vara undertill, det är ju främst där svampen sittter - inte i ljumskarna.

Undvik tvål - tvätta bara med (gärna svalt) vatten, eller i riktigt besvärliga fall bara olja (jag rekommenderar inte barnolja, det är skräpmineraler som bara halkar runt utanpå - ta hellre nån vegetabilisk olja - vetegroddsolja funkar bra), man kan återfukta lite med den också, om man trots allt först vill tvätta sig med vatten. Känner du att du bara måste ha tvål, välj en speciell typ Lactacyd eller annan  mild tvål  med lågt PH-värde - det ska vara surt i underlivet. Tvätta alltid framifrån och bak! Avståndet mellan bak och fram är som bekant inte så långt, och en elak mikroorganism tar sig lätt över. Vill man förebygga lite extra finns en laktobacillskräm, Cervagyn, (finns säkert andra också) med vitlök som verkar både svampdödande och stärker den naturliga bakteriefloran.

Har man återkommande problem, men ingen pågående infektion, kan det ändå vara idé att tillföra laktobaciller inför mens, då man ofta är mer känslig, och definitivt inför antibiotikakurer - dessa dödar ju även laktobacillerna. Man kan både äta probiotika (laktobacillskapslar för magen, finns på t ex apoteket, men är tyvärr ganska dyrt) och använda vaginalkapslar eller vagitorier (t ex Vivag).
 

I juni hade jag fått två antibiotikakurer på en månad, och då var det verkligen klippt. Svampen hade fått härja fritt och vuxit till sig nåt bedrövligt. Trots att jag gav upp mina försök med bara laktobaciller, och bad om ett oralt svampmedel, blev jag bara av med infektionen i en dryg vecka - sen var den tillbaka.

Vad återstår då?

Jo, man kan se det så här - det är ingen vits att ösa ut bekämpningsmedel, om man samtidigt fortsätter gödsla. Man kan alltså svälta ut svampen, men det kräver disciplin, envishet och en viss långsiktighet. Det är den vägen jag valt nu.

Så dels krigar jag aktivt mot svampen med råden ovan; nu äter jag en massa vitlök (kapslar/tabletter/naturell)  och dessutom tog jag död på den akuta infektionen med dels vitlökstamponger enligt ovan och genom att smörja "utsidan" med vetegroddsolja med antingen några droppar para-rizol eller vitlök som legat och dragit. Jag har gått i långa kjolar utan trosor i snart ett par veckor och har nu hipsters i bomull.  Infektionen är över, (tyvärr hade jag dock ett nytt tvättmedel - Ariel - som visat sig reta underlivet, så jag kunde inte avgöra när den egentligen gick över och bara tvättmedelsirritationen var kvar, men det bör ha tagit någon vecka i alla fall).

Och dels gör jag livet surt för svampen genom att svälta ut den OCH köra ett tarmrensningsprogram, som ska inte bara återställa bakteriefloran och därmed försvåra för svampen att utvecklas, utan också rensa ut gamla avlagringar som man har i tarmen och som kroppen mår bra av att bli av med, för näringsupptag, slaggutsöndring och matsmältning/tarmhälsa. (Det fina med detta program är att man inte MÅSTE ändra sin kosthållning för att det ska funka - det tar bara lite längre tid än sina alternativ, som ofta går ut på att leva på grönsaksjuice och ta timslånga lavemang, typ).
I början drack jag även vatten med para-rizol men nu nöjer jag mig med tarmrensningsprodukterna.

Jag räknar med att jag har gott om candida i matsmältningssystemet som bara väntar på att få ta sig över i underlivet igen, så jag tänker verkligen jäklas med den tills den ger upp permanent. Hur väl detta lyckas torde bero på ett antal faktorer som

• hur mycket candida jag egentligen har. (Svårt att veta, och Kloka Gubben anser att jag nog tuggat ihop till en ansenlig odling genom åren, gottegris som jag är. Det är det jag får betala för nu).
• hur bra immunförsvar jag har.
• hur noga och hur länge jag följer candida-dieten.

Vad ska man då undvika?

Svamp älskar framförallt socker. Ska man bara undvika en enda sak är det ju det, dvs inga sötsaker alls.

Men ska man göra det fullt ut, bör man alltså undvika även jästa produkter (bröd, öl, vin) och vete i alla former. Ta för vana att läsa på innehållsförteckningar - förvånansvärt många produkter innehåller tillsatt socker och "jästextrakt". Det är inte i första hand kolhydrater ni behöver undvika, utan sockerarter.

Mejeriprodukter ska man också undvika, man kan möjligen ta lite osötad yoghurt, då den ju innehåller bra baciller som kompensation. Jag dricker "havremjölk" (ibland soyamjölk - den smakar nästan sött och har tillsatt socker, men totalt ändå mindre sockerarter än vanlig mjölk. Havremjölken har mer socker, men det kommer från havren, så jag antar att det ändå är något bättre än soyan - är lite osäker faktiskt).

För enkelhetens skull en lista över sånt man "bör" undvika om man ska vara nitisk:

• Socker (dvs givetvis godis, glass, kakor etc, men även många andra produkter innehåller socker - läs innehållsförteckningen)
• jäst
• frukt (lite grape går bra, den är såpass sur att den inte gynnar svampen i nån större utsträckning)
• vete
• pasta
• potatis
• ris
• mejeriprodukter (värst är väl ost - tänk bara hur lätt mögelSVAMP växer på den! Smör däremot torde vara okej.)
• svamp!
• halvfabrikat (leverpastej, korv etc - innehåller ofta "svampnäring")

Men man KAN äta:

• kött, fisk, fågel
• ägg
• quinoa - bra alternativ till pasta och ris
• matkorn
• grönsaker utom svamp. OBS att rotsaker ofta innehåller rätt mycket socker.
• vitlök! (Bra smaksättning när man inte kan använda vare sig buljonger eller vin, och dessutom svampdödande).
• Nötter utom jordnötter
• Popcorn
• Tacos - om man väljer hårda skal/nachos, kryddar med vanliga kryddor istället för mixen och väljer sås utan tillsatt socker. Och skippar osten.

Jag tänker hålla mig nästan slaviskt till de här kostråden och tarmrensningsprogrammet i ett par - tre månader. Det fusk jag tillåter mig är på nivån "vanlig mjölk i kaffet" när jag inte är hemma och att inte fråga om det är buljong i maten (pga jästextrakt) när det är nån annan som lagat.

Att vara utan bröd är svårt, tycker jag. Surdegsbröd på affären innehåller tyvärr undantagslöst jäst också - i vart fall alla jag läst på.
Jag har därför satt en egen surdegskultur och bakar bröd på enbart råg och alltså ingen jäst. Är ingen fena på det än, och brödet har blivit lite för degigt, men om nån är intresserad kan jag lägga ut receptet. Det tar sen ca 20 timmar från start till färdigt bröd, så det är lika bra att göra mycket på en gång och frysa in, men det är enormt bra att kunna ha med sig ett par mackor - då det sällan bjuds på svampriktig kost när man är på besök hos folk eller ska på resa.

Att slarva och äta riktigt skräp en dag är ju som att börja om från början - man häller ju bensin på elden, som just höll på att slockna, så att säga.
(Tjuvknep om man inte kommer undan utan att äta skräp - ät en rejäl dos vitlök samtidigt, som ju motverkar svamp. Man kan ha ett gäng kapslar i handväskan, som nödlösning).
 

Till frukost äter jag nu gärna gröt på rågflingor (jag tror havre är okej med, men det är ännu mindre socker i råg) med alternativmjölk och kanel på. Jag dricker ett litet glas grapejuice utan tillsatt socker. Alternativt mitt eget surdegsbröd med smör och skinka.

Jag kokar mycket quinoa på en gång, så det finns att värma - den går också bra att göra sallad med, stek lite kycklingfilé.

"Havrematlagningsgrädde" funkar riktigt bra och smakar gott. Jag gör en hel del "grytor" med strimlat kött av något slag och grönsaker, smaksatt med vitlök och sås på sådan "grädde".

För många kan det säkert räcka med en del av råden ovan för att hålla sig problemfria - men låt er inspireras, och ta till det tunga artilleriet om ni anser att det behövs - annars kan ni väl börja med att bara göra det ni tycker är "enklast". Många bäckar små... Kommer jag på nåt mer jag borde ha skrivit här, lägger jag till det! 

Ställ gärna frågor, så ska jag svara så gott jag kan. Och önska mig lycka till...

Länkarna går f ö till Kloka Gubben, en biopat/naturläkare som jag har en nära relation till och där jag köper mina produkter.

Tack!