Nu har jag äntligen opererat min näsa och tänkte beskriva lite om allting:

Jag kom till Lidingökliniken kl 08.15. Sköterskorna är underbara och tog emot mig och visade mig till mitt rum där jag fick byta om och ligga och kolla på tv och ta det lugnt. Sen kom dom in och satte dropp och prata lite :) Runt 08.45 kom Dr. Richard Rylander och satte sig på min säng och vi diskuterade kort igen vad som behövdes göras. Runt 09.00 snåret gick jag in i operationssalen och la mig på britsen. Sjuksköterskorna var jättegulliga och förklarade allt dom skulle göra, vad dom gjorde och varför. Jag opererades endast under lokalbedövning, men trots det somnade jag in och var helt borta. Vaknade upp i slutet av operationen och kände att dom höll på, men ingenting gjorde ont. Det var som om jag var i en dröm, var fortfarande väldigt lugn eftersom man får lugnande medicin, så det var ingenting som var obehagligt eller jobbigt. Kunde inte ens öppna ögonen för att jag var så trött, så jag sa till att jag var vaken och var vid medvetande, då pratade dom lugnt med mig och sa att dom var klara snart, sen fick jag mer medicin (tror jag) för jag somande in direkt igen. Minns hur jag hör Dr. Richard säga "Du blev jättefin X". Sen följde en sköterska mig till mitt rum och jag fortsatte att sova i flera timmar i mitt rum. Vaknade av att det kom in en sköterska med lite smärtstillande (jag hade inte ont, men det är ju rutin) och sen kom Richard in och berättade att allting hade gått jättebra och att jag fick den näsa vi pratade om och att jag kunde ringa honom dag som natt om det skulle vara något. Jag somande om och vaknade till och från av att jag mådde lite illa och spydde lite blod som har hamnat i magen under operationen. Sov till 15.00 och sen var jag redo att åka hem.

När jag kom hem var jag fortfarande lite borta och illamående av alla mediciner, så jag låg i sängen hela dagen. I går (tisdag) vaknade jag upp och då hade det redan slutat blöda ur min näsa, så behövde inget mer förband under näsan. Jag har även haft turen att inte få några blåtiror, dock har jag svullnat upp rätt rejält i ansiktet. Men jag har inte ont alls. Och då menar jag verkligen INTE ALLS. Blev lite fundersam om jag ens har blivit opererad haha. Men blåmärken och blödning är väldigt individuellt och varier från person till person. Jag har väldigt svårt att få blåmärken, så är förmodligen därför jag har haft turen att slippa dom. Nu är det onsdag och svullnaden har försvunnit runt ögonen och lagt sig på kinderna istället, ser ut som en liten hamster. Nu längtar jag bara rejält efter att få ta bort gipset på måndag!

Jag är så fruktansvärt lycklig över att jag har gjrot det här och kan knappt fortfarande tro att det är sant. Jag rekomenderar verkligen Lidingökliniken och Dr. Richard Rylander som fick mig att känna mig hur trygg som helst!

/Liot