Jag har inte haft turbulära bröst, men känner igen mig angående sexet då jag aldrig haft bröst utan vara i stort sett helt platt! vilket har lett till att sexet blivit drabbat! efter 3 år och ett barn senare kunde jag under vissa gånger ha sex utan att känna mig obekväm med min sambo, men andra dagar gick de inte alls utan då vara bh (boobshell som va förstor) och ett linne på så man inte ser att bhn va förstor, som gällde.

nu va de 9 dagar sen min op. och jag kände mig från start så mycke bättre, jag kände mig bekväm i min kropp. och när vi nu har haft sex har de inte varit några problem alls utan allt har känns så underbart!

Jag är extremt begränsad pga mina tubulära bröst. Jag har aldrig haft sex helt naken, vilket suger. Jag måste alltid mota bort hans händer om han kommer för nära. Det är hemskt.

Elle90 : skönt att du är bekväm i din egen kropp :) hur mycket la du i till slut?

elle90 - du behöver uppdatera din signatur! :)

Jag blev mästare i att hänga i ryggmusklerna för att aldrig ta stöd mot armarna, då jag hade en gräslig muskelpåverkan med mina implantat. De var inte heller fina att se på, med dubbelkonturer och annat, så jag lärde mig en repertoar av rörelser jag "kunde"/inte "kunde" göra, vända mig om bort från min partner så han inte såg hur rörelsen påverkade brösten t ex, lägga mig snabbt så han inte riktigt skulle uppfatta dubbelkonturen som såg som värst ut sittande, det blev ett helt onaturligt tvångsbeteende över alltihop. 

Med framflytten blev det mycket bättre, då lättade muskelpåverkan såpass att de inte deformerades av minsta rörelse. Men tyvärr har jag ju ingen känsel i dem efter alla oeprationer, så det blir ändå något av ett spel, eftersom jag inte känner nån som helst njutning av brösten ändå.

Marina wrote:

elle90 - du behöver uppdatera din signatur! :)

 

Jag blev mästare i att hänga i ryggmusklerna för att aldrig ta stöd mot armarna, då jag hade en gräslig muskelpåverkan med mina implantat. De var inte heller fina att se på, med dubbelkonturer och annat, så jag lärde mig en repertoar av rörelser jag "kunde"/inte "kunde" göra, vända mig om bort från min partner så han inte såg hur rörelsen påverkade brösten t ex, lägga mig snabbt så han inte riktigt skulle uppfatta dubbelkonturen som såg som värst ut sittande, det blev ett helt onaturligt tvångsbeteende över alltihop. 

Med framflytten blev det mycket bättre, då lättade muskelpåverkan såpass att de inte deformerades av minsta rörelse. Men tyvärr har jag ju ingen känsel i dem efter alla oeprationer, så det blir ändå något av ett spel, eftersom jag inte känner nån som helst njutning av brösten ändå.

Nej va hemskt! Var det så att känseln försvann efter din första op, eller har det blivit så efter att du genomgått fler? Blir orolig när folk på POF berättar om känsel som aldrig kommit tillbaka :(

Den försvann allteftersom, har jag för mig... Jag minns faktiskt inte med absolut säkerhet hur mkt som försvann i första komplikationen (infektion med vävnadsdöd) och hur mycket som försvann med första donutlyftet i op 2, och därefter... Men jag tror det har blivit gradvis.

Vet exakt hur du känner... Jag satsar på operation! Tror det hjälper väldigt mycket :)

med mig har de varit de motsatta att jag inte vill ligga för att dom ser mindre ut då ..

dom plattas ju ut liksom , men jag har aldrig visat dom när jag haft sex bara de att jag låtit andra ta på dom ,

förutom när jag ligger ner för då finns de inte nåt att ta på alls :d

Jag vet precis vad du menar med ångesten! Hade tubulära och hade knappt sex alls pga dem :( det var jätte jobbigt och ville heller inte göra annat än liggandes, provade upp en gång och det slutade med att jag gick in på toan och grät typ haha. Men tro mig känslan ändras TOTALT efter din operation jag har aldrig känt den sen jag opererade mig! :) hoppas det går bra med landstinget var hård överdriv mycket säg precis som du känner håll inte inne även om det är skit jobbigt, du får tänka på slut resultatet :)