Enligt en siffra från Cancerfonden är risken att insjukna i bröstcancer före 75 års ålder så hög som 9,3%. Man har också identifierat ärftliga genmutationer som gör att vissa kvinnor löper så hög risk att få bröstcancer att många väljer att ta bort bröstvävnaden (s k mastektomi) i förebyggande syfte, och det är naturligtvis ingen enkelt val. Men även vid rent estetiska ingrepp är nekros, d v s vävnadsdöd, en förekommande komplikation och ett bröst kan förlora ganska mycket vävnad även på detta sätt, om det vill sig illa.
Att bli av med ett det ena eller t o m båda brösten, eller stora delar av dem, upplevs ofta som en stympning och det kan också kännas som att kvinnligheten får sig en knäck. Förhållandet till den egna kroppen och bröstkorgen kan bli komplicerat.Att få tillbaka ett utseende som man trivs i kan vara en viktig del av vägen tillbaka till välmående och hälsa.
Plastikkirurg Maximilian Otte gör inte bara vanliga estetiska bröstoperationer utan har även gjort flera hundra bröstrekonstruktioner, d v s återskapat bröst som man förlorat. Detta var något vi gärna ville veta lite mer om för de medlemmars skull som antingen redan drabbats av detta eller som vet att de bär på den s k bröstcancergenen och jag (Marina) hade turen att få göra en intervju med Maximilian.
- Vilka metoder använder du dig av och vad avgör vilken metod som lämpar sig bäst för en kandidat?
Om man bara har tagit bort en del av bröstet, för att man upptäckt en tumör på ett tidigt stadium, kan man transplantera kroppseget fett räcka för att kompensera den mindre volymförlusten.
Men när det fattas både bröstvävnad och hud, tycker jag den bästa metoden är att ersätta bröst med kroppsegen vävnad från magen, med en så kallad DIEP-lambå. (Förkortningen betyder Deep Inferior Epigastric Perforator, lambå betyder ett stycke kroppsvävnad, i det här fallet fett).
- Måste alltid bröstets hud också tas bort samtidigt med den inre vävnaden vid en canceroperation, eller kan man återanvända bröstets hud?
När det gäller bröstvårtan kan man behålla den i samband med en profylaktisk (förebyggande) mastektomi, men i samband med en mastektomi på grund av cancer görs det en individuell bedömning mellan behandlande onkolog och kirurgen i samråd med patienten.
Bröstrekonstruktion med DIEP-lambå
- Kan du förklara vad ingreppet innebär?
- Denna metod används ju i princip bara för rekonstruktion efter bröstförlust. Beror det på att det är en längre (och därmed mycket dyrare) operation, på ärren eller på något annat?
- Var hamnar, och hur stora blir, de ärr man får på magen resp bröstet?
- När det finns tillräcklig hud på bröstet, ”skalar” man då av huden från lambån, innan man lägger den under brösthuden?
-I ett sådant fall passar man in DIEP lambån i brösten och använder bara den hud man behöver, resterande hud kan man ta bort och fortfarande använda fettvävnaden under huden för volym.
- Försöker man alltid återskapa ett bröst som ser ut som det friska bröstet, eller går man ibland en medelväg och t ex lyfter det friska bröstet?
I de flesta fall kan man t ex lyfta eller förminska det friska bröstet efter tre till sex månader för att få symmetri. Huvudfokus vid rekonstruktion efter cancer ligger dock inte på absolut perfektion utan på att ge ett fint, symmetriskt och naturligt resultat och att kvinnan ska slippa den smärta som ofta kvarstår i ömma vävnader efter strålningen. Förvisso har stråltekniken förbättrats mycket de senaste tjugo åren, men ibland går man ändå hårt fram för att få bukt med cancern och ibland har kvinnan bestående smärtor ända ner i revbenen. Den transplanterade, friska fettvävnaden innehåller stamceller och tillväxtfaktorer som hjälper och förbättrar den skadade vävnaden och motverkar dessa bestående smärtor.
- Är det möjligt att använda den här metoden även för att konstruera bröst av kroppsegen vävnad hos transpersoner som inte haft bröst tidigare?
Teoretiskt är det möjligt, men i praktiken är det ingen bra idé, då komplexiteten och risken för komplikationer är omotiverat höga. Bäst blir det med implantat och eventuellt transplantation av eget fett. Expanderimplantat kan behöva användas under en period före ingreppet först för att skapa plats för de önskade implantaten. Det är en beprövad metod för kroppsskulptering efter könsbyte, något jag utför regelbundet.
- Hur vanliga är komplikationer i samband med DIEP-lambå?
-Speciellt efter strålbehandling kan både blodkärl och övrig vävnad ha blivit väldigt sköra, så man måste ha bra träning och ett bra team. Hittills har jag gjort runt trehundra rekonstruktioner med DIEP-lambåer. Vad gäller komplikationer så som blodpropp i de små blodkärlen som resulterar i en förlust eller delförlust av det nya rekonstruerade bröstet, ligger risken på cirka 2-3 %. Det är viktigt upptäcka proppen snabbt för att rädda vävnaden, och därför stannar patienten på kliniken i 4-5 dagar, så att man kan hålla uppsikt över blodförsörjning med så kallad doppler-undersökning varje timme. (Doppler = ultraljud speciellt anpassat för att se rörelse, t ex just blodflöde). Misstänker man en propp, måste man ta in patienten för operation igen och titta på de påverkade blodkärlen under mikroskop. Kan man inte åtgärda proppen snabbt, riskerar man nämligen att hela DIEP-lambån dör (s k nekros). I de fåtal fall då rekonstruktion med DIEP-lambå inte lyckas kan man använda alternativa rekonstruktionsmetoder, till exempel så kallad latissimus-lambå, dvs en del av den breda ryggmuskeln samt en del av huden. Oftast behöver de kombineras med ett implantat eftersom det kan saknas volym..
- Vad får patienten för förhållningsregler efter en bröstrekonstruktion med DIEP-lambå?
- Efter de första fyra-fem kritiska dagarna med konstant övervakning ska man försöka komma igång och röra på sig normalt. Oftast kan man återgå till jobbet efter två-tre veckor och efter sex till åtta veckor kan man återuppta all sin vanliga aktivitet inkl träning.
- Kan ingreppet göras direkt i samband med att man tar bort den egna bröstvävnaden?
-Beroende på vilken typ av cancer det rör sig om och om det behövs eventuell strålning gör man det i majoriteten av fallen i två steg; först tar man bort cancern och försäkrar sig om att den är borta och i en andra operation rekonstruerar man brösten.
- Är det någon risk att även DIEP-vävnaden drabbas av cancer i framtiden?
-I princip inte, då det inte längre är bröstvävnad. När den ursprungliga cancern är borta, löper man inte större risk för cancer i den nya vävnaden än någon annanstans i kroppen.
- Bröstrekonstruktion med fettransplantation då, när är det ett alternativ?
Fettransplantation går ju ut på att man fettsuger patienten på ett för fettet skonsamt sätt och tillvaratar det renade fettet för injicering på annat ställe i kroppen, i smala ”gångar” i den mottagande vävnaden. Här får man alltså inte med sig några blodkärl utan det blir den mottagande vävnaden som sedan ska försörja fettet med syre och näring. Kroppseget fett är faktiskt plastikkirurgens guld. Men fettransplantation är mindre pålitligt, ibland behövs det flera ingrepp för att få den volym man önskar.
Med en DIEP-lambå överlever ju hela vävnaden i den första operationen, förutsatt att man lyckas väl med att koppla ihop blodkärlen med de befintliga kärlen i brösten. Skulle man sedan vilja, finns det möjlighet att komplettera vid ett senare tillfälle med finjusterande fettransplantation för att t ex göra klyftan smalare eller på annat sätt förbättra formen.
Bröstrekonstruktion med bröstimplantat
- Hur vanligt är det att det går bra att lägga in implantat som enda rekonstruktionsmetod, med gott resultat?
Jag siktar alltid på att resultatet ska bli proportionerligt och passa kroppen och individen. Mina patienter är faktiskt i alla åldrar från arton till åttio år, men majoriteten är kvinnor runt 28-60. Just vid bröstrekonstruktioner efter cancer brukar de vara fyrtio till sextio år, men jag gör också ganska mycket sekundära (korrigerande) bröstoperationer, där man inte haft cancer utan komplikationer och oönskade resultat vid bröstförstoringar.
Rekonstruktion av bröstvårtan eller vårtgården (efter cancer eller nekros)
- Vilka metoder används idag för att skapa en ”ny” bröstvårta eller vårtgård?
- Arbetar du uteslutande i privat regi eller finns möjlighet att få hjälp av dig via Regionen?
Detta var en intervju med
Dr Maximilian Otte
Specialist i Plastikkirurgi
Verksam vid Akademikliniken
****
****
