Förstår din oro, jag kände likadant. Hade dock blivit sövd när jag var liten utan att minnas det men var ändå rädd. Dock är riskerna med narkos otroligt små idag (såvida man inte är sjuk eller tar någon medicin man inte berättat om för narkospersonalen). 

Man somnar väldigt snabbt. Sen vaknar man utan att minnas det (iaf jag). Har ungefär 1-2 timmars minneslucka efter båda mina operationer. Men från det att man minns så brukar man vara trött och vilja somna om igen. När jag sövdes i höstas mådde jag kanon efter och åt direkt, inget illamående alls. Värre var det nu i januari med brösten. Så det är olika beroende på operation, smärtstillande osv. Generellt finns dock inget att oroa sig över. Riskerna är minimala! 

Jag var också supernervös men det gick väldigt fort över. Man låg där och fick medicin så allt började snurra, sen vaknade jag upp efter 1,5 Tim och det roliga var då att jag tänkte... men ska jag aldrig somna:)) Men då sa de att det är klart nu! Men gud så underbart, gick ju jättebra:) Var hyfsat pigg och inget illamående. Så du behöver inte oroa dig, se det som en en skön powernap;) Lycka till!!

att bli sövd är läskigt. jag var med om en trafikolycka och blev sövd när de skulle laga min armbåge.

de gav mig ngt som gjorde mig snurrig och efter 3 min vaknade jag igen. ni vet hur det är att var full och de blev liiiiiite mkt? det är som det. fast utan illamåendet, för du har syrgas att hålla de i skick.

om du lätt blir åksjuk, säg det innan så de kan preppa dig med läkemedel innan de väcker dig så du inte kräker en massa.

annars så är det inte jätteläskigt, de som jobbar med det är superbra på vad de gör och kommer hålla dig i handen om du vill :) jag hade en äldre narkossyster, han höll mig i handen medans de sövde mig och han var de förste jag såg när jag vaknade. kändes tryggt :)

Att bli sövd första gången är bland det läskigaste som finns, usch!!

Jag var så nervös så att jag grät när dom skulle söva mig, först kommer du till ditt rum och får lite tabletter sedan får du kissa och följa med till operation. Jag var så rädd att jag grät när jag låg och skulle sövas, sköterskerna frågade mig om jag var säker på det här, för att dom kan inte söva mig mot min vilja men jag ville, jag ville ju ha brösten jag drömt om. Usch, kommer ihåg känslan en idag.

Var trött när jag vaknade och somna om flera gånger, det gjorde ont men känslan överlever man, när man är vaken kan man ju tacka smärtan på ett annat sett. Jag upplevde att det gjrode mer och mer ont, fy fan för dom första veckorna, jag låg i soffan dygnet runt haha men sambon och barnen var suveräna dom hjälpte mig med allt. Jag åt dock inga värktabletter då jag är för skraj för det, kommer ihåg att det var hemskt att sova på nätterna och att jag fick ont i ryggen samt brösten när jag låg, men det hjälper mycket att röra på sig.

Andra operationen var inga konstigheter, jag fullkomligt älskar att sövas, det är så häftig och skön känsla. Så försök att njuta av varje sekund innan operation. Efter andra operationen vaknade jag på en gång och gick upp, hade inget ont eller något och sedan var tillbaka till vardagen dagen efter :)

Lycka till det kommer gå super bra!!!!

Jag blev sövd för första gången 1 feb i år och jag var också nervös (typ - känna när de skär i en undertiden man är sövd...).
Jag fick först lugnande mediciner som jag blev dåsig och snurrig av men det var ok! Sedan fick jag lägga mig på britsen, tror de hade ngn typ av varmt täcke på den, sen minns jag inget mer tills jag vakna upp och allt var över. Du behöver inte oroa dig över att bli sövd, lita på mig! Kram!

Jag blev sövd för första gången också när jag opererade brösten. Var det häftigaste jag varit med om haha. Man bara ligger där och helt plötsligt slocknar man, man hinner inte reagera överhuvudtaget. Sen vaknar man i sängen, förvirrad är man, men det känns ungefär som att vakna från en vanlig sömn bara att man har ont :) haha.

Kan tillägga att jag skrattade som en idiot innan jag slocknade, vetefan varför, måste ha varit något dom gav mig xD så det var en trevlig upplevelse för mig, som jag skulle kunna göra om när som helst :)

Illamående är inte ovanligt, det är ju rätt potenta läkemedel som ges. Informera narkosläkaren om denna känslighet vid bedömningen eller innan sövning och kräv att få läkemedel som motverkar illamående. Det finns effektiva sådana och ingen ska behöva må illa i onödan.

Hej,

Jag är också en av de som är livrädd föe att sövas. Sist när jag tog ut mina implantat så krävde jag lokalbedövning. Det kanske egentligen inte är så fördelaktigt och mentalt bra eftersom de är ju ganska våldsamt. Men det som var roligt var att kirurg, narkosläkare och sköterskor stor pch pratade musik och festivaler mm. De hade så trevligt så, vilket jag tycker kändes tryggt. Det är liksom deras jobb. För oss som ligger under kniven så tycker vi att det är världens grej att opereras medan det för personalen är jobbet. Jag tror att du ska be om lugnande så fort du kan, det fick jag när jag opererade in implantaten. Då släpper man ju lite på oron inför narkosen. Det är nog ett bra tips. Men också att hela tiden tänka på att Om du vill ju göra detta, då måste jdu genomgå narkosen. Det är ingen fara! Tänk på resultatet, ha en målbild! Lycka till!