TyTy,
härligt att höra att allt gått bra! Men vad snopet med nattpersonalen! Tur det gick att ordna, undra vad de gjort annars.....om man åkt väldigt långt menar jag....Så bra att ni träffades, du och Sanna88. Hoppas att hon också mår ok. Jag hade inga bekymmer med dag 2/3, allt blev bara bättre och bättre från den ena dagen till den andra. (Däremot dag tre efter födsel av barn, herregud......när hormonerna kickade in, totalt otröstbar, men det är en helt annan historia. Kom bara på det nu när du skrev dag tre.)
Önskar fortsatt god läkning!/A

TyTy wrote:

Lite update från mig:

Allt har gått kanon!

Kom in till kliniken lite innan 09.15 och blev snabbt visad till mitt rum, som jag fick ha själv.

Fick byta om till trosor, morgonrock och tofflor.

En stund senare kom Örjan och vi pratade lite kring storlek, han tyckte att jag borde prova implantat på hans kontor igen och diskutera utifrån det, så efter hans nästa två operationer skulle vi göra det.

Under tiden kom en sköterska och satte infarten, jag fick välja vart och hon var jätteduktig. Så efter set kände jag att det värsta var över.

Efter ytterligare en stund kom sköterskan och berättade att nattpersonalen blivit sjuk och att de inte lyckades ersätta henne. Därför fick man välja på att skjuta upp operationen eller åka hem om det gick att ordna. Snopet eftersom jag tyckte det var en dån fördel men de förklarade också att det ju är en ren bekvämlighetsgrej trots allt, lite lyx bara. Så ordnade med sambon som såg till att så standby från 14.30.

Innan 11.00 nångång kom Örjan. Vi provade implantat och diskuterade utifrån mina förutsättningar och landade i 400 Hp på höger bröst och 425 Hp på vänster, de är lite olika stora. Berättade även mina önskemål om bröstvårtornas placering i förhållande till över-/underpool mm.

Efter en stund på rummet kom den kvinnliga narkosläkaren, underbar! Ställde frågor och gav mig tabletter att svälja. Och följde mig till operationssalen.

På vägen dit stötte jag på Sanne88 som låg på uppvaket, så kul! Vi hann prata en del efter jag hade vaknat sen.

Både narkosläkaren och operationssköterskan var världens tryggaste och gulligaste. Strök mig på kinden och armen och pratade lugnt och positivt medan de fixade och sedan sövde mig.

På uppvaket blev jag pigg rätt fort så blev flyttad till mitt rum rätt fort och fick macka, cola och vatten. Var så jäkla törstig! Drack tre stora glas vatten utöver colan innan jag åkte hem vid 15. Då hade jag och Sanne88 hunnit slappa och småprata en bra stund vilket var toppen mot tristessen! Bad om en extra tablett innan hemgång då jag började må lite sämre, lite illamående av typ smärtan tror jag. Inte mått illa alls i övrigt bara den halvtimmen.

Hämtade ut recepten på apoteket tvärs över gatan från kliniken på vägen hem.

Varit lite småfull och trött sen vi kom hem. Ställer klockan för att ta tabletterna i tid men är jag bara still gör det inte ont. Bara ett lätt tryck. Får se hur de ökända dagarna 2 och 3 artar sig.

På det stora hela en toppendag på alla sätt. Tack för alla lyckönskningar!

Grattis till genomförd OP och tack för att du delar med dig! Lite snopet med övernattningen, men rätt skönt att komma hem med så klart. Hoppas att dag 2-3 inte blir allt för smärtsamma!

Apelsin wrote:

Shasha skrev:

Återbesök idag, tagit stygnen i armhålorna och äntligen fått en BH att stoppa in brösten i, de är galet känsliga och pirriga och jag har bara haft tejp ovanför och under tills nu. Så skönt! Alla nöjda och glada. Storleken känns bra, de kommer att "poppa" ut ngt mer efter hand sa kirurgen. Ska ha tejp ovanför ett tag till. Lycka till alla som vaknar upp med nya bröst idag!

Härligt Shasha! Ett steg längre, tror det var en bra tid nu innan sommaren!/A

Ja men visst, inte en dag för tidigt! Det där med BH'n, jo det var skönt till en början men nu inser jag att jag ska vara instängd i den där nylonjättegrejen i 3 månader dag och natt, känner redan svettningarna i sensommarhettan. Och urringade kläder blir ju inte så bra ihop med den. Hmm. Men man får väl lida pin om allt ska bli optimalt sedan :)

Du verkar strukturerad och hade väl fått en massa bra svar på frågor på återbesöket ( jag är liksom mer bara att allt är jättebraaa och glömmer fråga saker som jag sedan kommer på).

Ärret- tejp eller inte tejp? Min kirurg sa att man ska låta det vara som det är utan tejp (sedan i sol förstår jag ju att det ska skyddas).
Träna- när får man eg börja t ex jogga? Simma? Cykla (tänker kanske att man kan cykla som substitut för löpningen ett tag)?
Bikini- ska man satsa på någon sport-toppsliknande denna sommaren?
Såg idag att jag hade ett stort blåmärke i midjehöjd, gissar att det är från operationen som börjar "sjunka ner".

Haha! Det där känner jag igen mig. "Har du några frågor?" Jag: "Nääää då. Allt är super bra" Sen när man har kommit hem kommer man på 300 frågor om varje liten hudcell hur den mår. Haha. Därför man ska skriva ner har jag hört haha.
Och ja jag undrar också det där med att träna. Jag tänkte jag kunde åtminstonde träna benen men då jag läste av nån här inne som skrev att man bör inte bli andfådd för då ökar blodmängden blev jag ju nipprig. Jag är en nipprig människa som försöker bara leva dag för dag, men ibland så målar jag fan på väggen innan han ens har kommit. Så dom frågor jag inte får här antecknar man ner på telefonen hehe.

Och kul att läsa er som har opererat er! Är glad för eran skull. Verkligen :) Fortsätt att håll oss uppdaterade hur eran första vecka är. Så man har lite hum.

Första natten avklarad!
Eftersom jag har en sambo som kan hjälpa mig upp ur sängen låg jag inte uppbullad halvsittande, utan låg platt på rygg med några extra kuddar i närheten vid behov.

Var uppe och kissade ett par gånger och hade ställt klockan på 04.00 för påfyllning av tabletter. Vaknade 03.15 för att kissa och märkte och kände att brösten svullnat en del under natten. Bad sambon hämta nåt från frysen att lägga i en handduk som kanske kunde få ner svullnaden lite. Och tog alvedonen då istället, när jag ändå var uppe. Skippade morfintabletten däremot, får bara ta 3 om dagen och sov så himla bra mellan alla kisspauser så kändes onödigt att ta den då.

Så när jag tillslut klev upp nu på morgonen vid 09.00 fyllde jag på med Alvedon och morfinet, stela spända bröst och är ju jävligt orörlig eftersom det gör ont om man råkar försöka används bröstmusklerna. Att höja armarna är ju bara att glömma, men tog in barnens badrumspall till köket så nu når jag iaf nedersta hyllan i överskåpen, haha!

Lyxigt att ha nån hemma som kan hjälpa till med allt som känns obehagligt.

Sitter mest och väntar på att det ska börja göra mer ont, har ju hört så mkt om dag 2 och 3 för förstagångsopererade bakom muskeln... fingers crossed att jag får fortsätta må bra =)

Hur mår alla andra nu?

Jag mår ganska okej! Jag stretchar med armarna så fort jag reser mig från lutande position. Jag är ensamma hela tiden och för att klara mig upp från soffan(där jag sover) så får jag halvsitta. Rumpan domnar av kan jag säga!

Just nu spänner det väldigt över bröstet och nere vid snitten men annars känns det bra. Jag klarar att ta mig in i skåpen etc men att öppna kylen är svårt!

Jag opererade mig igår.
Jag vill inte skrämma upp någon med mina ord. Ni måste veta att jag har låg smärttröskel och mår alltid väldigt illa av stark smärtlindring.

När jag vaknade igår var jag helt borta. Jag tror jag sov där i ca 2 tim. Min sambo kom och satt med mig. Efter ett tag förflyttade vi oss till superhärliga fotöljer och jag blev nedbäddad med täcke.
Jag hade väldigt ont och mådde fruktansvärt illa. Jag fick i mig en liten yoghurt och lite saft.
Jag satt framåtböjd med ansiktet i spypåsen i flera timmar. Hahaha vilken syn!
Jag ville kräkas men vågade inte av smärtan.

Kl 19 kom vi därifrån men jag var väldigt svag.
Min sambo fick hålla mig och köra fram bilen.
I bilen (fick åka 40 min till Norrköping) kräktes jag. DET var ingen rolig upplevelse. Gjorde så ont att kräkas.
Jag kräktes hemma också. Sen lugnade det värsta illamåendet ner sig.
Jag har mycket ont och halv sitter och sover med en massa kuddar som stöd.

Idag var jag uppe ca fem minuter, klarar inte mer. Känns som jag ska svimma och kräkas.
Jag har inte kunnat äta något mer än en skorpa och lite filmjölk sen operationen.
Tabletterna och för lite vätskeintag är anledningen till illamåendet. Så jag ska prova att skippa oxynom ikväll.

Min sambo får hjälpa mig att komma ur sängen, det klarar jag inte själv.

Personalen var mycket trevliga, omtänksamma och roliga.

Brösten är mycket svullna och spända. Jag oroar mig över att det ena bröstet är större än det andra.

Jag var lite förberedd på att det kunde bli såhär jobbigt av tidigare erfatenhet. Nåja, nu är det bara att vänta på att detta släpper.

Och för att lugna alla så sa personalen att det inte är vanligt att bli så dålig!

Vikki wrote:

Jag opererade mig igår.
Jag vill inte skrämma upp någon med mina ord. Ni måste veta att jag har låg smärttröskel och mår alltid väldigt illa av stark smärtlindring.

När jag vaknade igår var jag helt borta. Jag tror jag sov där i ca 2 tim. Min sambo kom och satt med mig. Efter ett tag förflyttade vi oss till superhärliga fotöljer och jag blev nedbäddad med täcke.
Jag hade väldigt ont och mådde fruktansvärt illa. Jag fick i mig en liten yoghurt och lite saft.
Jag satt framåtböjd med ansiktet i spypåsen i flera timmar. Hahaha vilken syn!
Jag ville kräkas men vågade inte av smärtan.

Kl 19 kom vi därifrån men jag var väldigt svag.
Min sambo fick hålla mig och köra fram bilen.
I bilen (fick åka 40 min till Norrköping) kräktes jag. DET var ingen rolig upplevelse. Gjorde så ont att kräkas.
Jag kräktes hemma också. Sen lugnade det värsta illamåendet ner sig.
Jag har mycket ont och halv sitter och sover med en massa kuddar som stöd.

Idag var jag uppe ca fem minuter, klarar inte mer. Känns som jag ska svimma och kräkas.
Jag har inte kunnat äta något mer än en skorpa och lite filmjölk sen operationen.
Tabletterna och för lite vätskeintag är anledningen till illamåendet. Så jag ska prova att skippa oxynom ikväll.

Min sambo får hjälpa mig att komma ur sängen, det klarar jag inte själv.

Personalen var mycket trevliga, omtänksamma och roliga.

Brösten är mycket svullna och spända. Jag oroar mig över att det ena bröstet är större än det andra.

Jag var lite förberedd på att det kunde bli såhär jobbigt av tidigare erfatenhet. Nåja, nu är det bara att vänta på att detta släpper.

Och för att lugna alla så sa personalen att det inte är vanligt att bli så dålig!

Usch vad jobbigt för dig! =(
Ta sikte på att set blir bättre om några dagar, det försöker jag tänka mkt på, att ”bara det har gått en vecka kommer det bli bättre”.

Och du mår säkert bättre utan Oxy-tabletten, det verkar vara den som ställer till det för dem som mår illa.

Hang in there! <3

Fer wrote:

Jag mår ganska okej! Jag stretchar med armarna så fort jag reser mig från lutande position. Jag är ensamma hela tiden och för att klara mig upp från soffan(där jag sover) så får jag halvsitta. Rumpan domnar av kan jag säga!

Just nu spänner det väldigt över bröstet och nere vid snitten men annars känns det bra. Jag klarar att ta mig in i skåpen etc men att öppna kylen är svårt!

I soffan som är fastare än sängen kan jag komma upp ok med rätt laddning innan. Då böjer jag knäna, tar tag under knävecken och trycker sedan ut benen så man liksom dras med upp, funkar hyfsat faktiskt! Hur gör du? Samma eller råkraft?

Har förresten lagt upp två bilder tagna idag på mina knasbröst om nån vill se. Varning för FRANKENBOOB haha! Värsta missilerna och sååå rolig form!