Tror det är något som tar tid att acceptera för en del i ens närhet.
Berätta och låt dem smälta infon och ta sen upp det efter ett tag igen.

Har också mött motstånd men är tydlig med att det är detta jag vill, blev rätt förvånad när
min mamma tex inte sa emot alls när jag skulle lyfta brösten, tror inte många äldre tänkt tanken
men förstår ju, speciellt om de har samma problem ;-) själva.

Berätta! Det gjorde jag, de gillar det inte, men som du säger är det inte värt en dålig relation bara för att man inte har nämnt det innan. Det svider lte att de inte stöttar mig (både mamma och pappa) MEN det känns mycket bättre att vara "ärlig" och ha en öppen relation :) 

Ellma wrote:

Hej! Jag har velat göra en bröstförstoring i ca 2års tid, och har väl lagt fram denna tanke hos mina föräldrar ett par gånger. De är dock väldigt, VÄLDIGT, anti en bröstförstoring och tycker snarare att det förstör min kropp (de kan inte se något positivt i det alls). Jag har sparat ihop ca 50 000kr m.m. så det är inte så att de ska betala för op eller liknande. De är nojiga för att jag bara är 20år och kommer ångra mig/det kommer inte fungera att amma när jag blir gravid/osv.. Det jag undrar är om någon har vart i liknande sits och hur ni gick tillväga? :) Vill ju inte gå och göra detta "i smyg" utan gärna få deras godkännande/accepterande. Å ja, jag vet att jag är över 18år men känns inte värt att hamna i fejd med mina föräldrar pga en op. Blir jätteglad om någon ur liknande sits svarar!

Sitter i en liknande sits, är nog inte mycket till hjälp då jag ej berättat för mina föräldrar än... jag har FEM dagar kvar till jag opar mig och jag har aldrig nämt bröstförstoring för dem ens. Är så rädd på hur de kommer reagera så har änna skjutit på de men nu är det inte långt kvar. Känns inte verkligt eller som om jag kommer ha tuttar om en vecka eftersom de ej vet haha. Jag är också 20, bor hemma men ska ju egentligen bestämma över mig själv då jag är vuxen men så lätt är det inte.. Jag är deras lilla docka och kommer nog aldrig bli vuxen enligt dom. Kändes skönt att du skrev detta då jag måååste berätta imorgon. Vet inte vad jag ska ta mig till haha. Hoppas det går bättre för dig än vad det gjort för mig!! =)

Jag har inte ens sagt till min mamma ä att jag ska göra det (har inte bokat) min sambo är väldigt stöttande så det är jag glad över. Tror dock inte att mamma skulle bli chockad över detta för jag har pratat om det sen jag gick i högstadiet. Men jag drar mig ändå från att säga det! Jag tror alla föräldrar vill att deras barn ska må bra så om du förklarar varför du vill göra operationen så kanske dom förstår dig :-D

Tror de behöver lite tid bara. Min mamma var väl inte emot egentligen.. men inte jätteförtjust i det heller. Var orolig för att jag kanske mått dåligt över det och allt sånt där. Men sen så satte jag mig ner med henne och förklarade allt, berättade om allt jag läst på och visade henne lite bilder och så på "normala" opade bröst. Vissa äldre verkar tro att alla opade bröst blir stela bomber som ser överdrivet ut (inget fel i det från mitt håll dock, haha). Så du kanske skulle testa med det

Hej!!

Vill opa mig i nov, och berättade detta för min mamma för typ kanske 2-3 månader sen! ( då jag ville berättade för henne?

Jag skickade ett sms till henne då jag kände att det var lättast att ''bryta isen'' med! Fick ett positivt svar tbx (vilket var oväntat) som jag t.o.m började garva av...men som jag senare fick veta (när jag snackade ''irl'' med henne) att hon trodde att jag skämtade...inte lika kul då lixom!!!

Dock så är jag över 18 och bor inte hemma så det är lixom MITT liv, inte ngn annans!

Min mamma reagerade negativt ( oväntat? ) och sa att o''oh om det går fel , så har du lagt ner massa pengar och har skitfula bröst resten av livet så kommer du ångra dig, du läste väl om den där kvinnan som opererade sig i polen'' ,och massa sånt och som Mallans_bralla skrev , att föräldrar (dock inte alla) tror att det blir supermega dunder bomber!

Hon är rädd att det kommer hända mig något dåligt och att jag kommer må piss efter och att man inte kan korra det, utan att man måste leva med det!

Men jag sa till henne att det var värt risken och att jag mått piss i nästan hela mitt liv (när man börjar tänka på sånt då) , har försökt acceptera hur jag ser ut, men mår fortfarande dåligt! haha skrev i ett annat inlägg att jag tycker synd om mina små bröst för att jag vill göra dom större , att dom inte räcker till, men älskar hur mina bröst ser ut!! dom är supersöta men jag vill ha större och se lite mer kvinnlig ut!

 

Iallafall, jag sa till henne att detta vill jag göra för att få mig själv att må BÄTTRE och att hon helt enkelt får lära sig att leva med det, för det har jag! Sa också att jag gärna hade velat att hon var lite mer stöttande och nu har det väl sjunkit in mer, hon tycker fortfarande inte att det är bra, men hon visar inte så mkt missnöje nu som i början, men med tiden så sjunker det nog ner!

Som sagt så är det JAG som ska opa mig och det är MITT liv och JAG vill detta för MITT eget bästa , punkt slut!

Känner också att om dina skulle börja bråka om det så känns det inte riktigt okej då du har fyllt 20 och är myndig, det är ju inte så att du planerar att utrota mänskligheten utan fylla ut din kropp lite haha ;)

Om dom verkligen bryr sig om dig så kommer dom inte börja ngn ''fejd'' ( om dom nu skulle göra det såär lite löjligt faktiskt (imo), ta inte illa upp) utan att dom kanske inte gillar det, men inte starta någon fejd!

Om du berättar att du vill göra det så berätta riskerna och som Mallans_bralla sa , visa bilder osv, och var berädd på att dom kanske inte gillar det i början men låt det sjunka in!!

För det är ju DU som ska vara nöjd med dig själv och ingen annan!!

Kram på dig tjejen, och lycka till hur du än gör <3

 

Om du inte berättat att det här är något du verkligen vill göra, alltså verkligen få dig att förstå att du verkligen funderat mycket på det. Så tycker jag du ska göra det. Tror säkert dina föräldrar stöttar dig om det får reda på att du verkligen vill göra detta!

Håller med Mallans_bralla, och om inte annat får de en annan synvinkel och förhoppningsvis förståelse :)