Bröstförstoring (implantat) mar 2015 - Clinic Strömstad - Strömstad Bo Cederqvist - Sophia95

Efter att ha läst x antal oprationsberättelser av andra medlemar här på POF så är det ÄNTLIGEN min tur att få skriva min egen. Det glädjer mig dessutom att min story kommer att bli en positiv läsning för dig som läsare då hela denna process blivit väldigt enkel och behaglig för mig.

Innan jag börjar vill jag uppmuntra andra till att skriva sånna här berättelser! Det var mycket det som gjorde att jag kände mig säker och uppmuntrade mig till att göra en operation själv genom att läsa andras berättelser.

Måndagen den 16 mars klockan 9:00 skulle jag ligga på operationsbordet. Kvällen innan kom en vän hem till mig som skulle åka med mig för att kunna köra mig hem efteråt. Vi hade bestämt innan att vi skulle gå och träna tillsammans för att fördriva tiden på kvällen så jag skulle slippa bli så värst nervös. Det fungerade bra. Efter träningen gick vi hem, duschade ordentligt och lagade hemmagjorda hamburgare (en favorit) och käkade massor av gott framför tv:n efter det. Var så mätt och nöjd när vi gick och la oss och jag tänkte att det var ett bra avslut på dagen då jag skulle vara fastande några timmar dagen efter det. Jag somnade oförskämt lätt den kvällen, inte nervös ännu vilket jag hade föreställt mig. 06:55 ringde klockan och jag vaknade som vanligt efter 2 signaler från mobilen. Hoppade in i duschen igen, tog sedan på mig mjukisar i form av superman-munkjacka (tyckte märket kunde passa bra ovanför nya kompisarna efteråt) tog 4 alvedon och vid 7:30 åkte vi. Hämtade även min pojkvän på vägen. Bor drygt 1h från Strömstad så 8:45 var vi på plats. Konstigt nog var jag fortfarande inte nervös(!?) trodde jag skulle vara kissnödig, bajsnödig, spyfärdig och allt på en gång men icke! Var inte ens nervös efter att jag fick skrivit på alla papper, tagit tabletter och bytt om till den snygga outfiten bestående av rantig skjorta som är öppen baktill (glad jag inte tog stringtrosorna :D ) morgonrock i fleece och 4 storlekar för stora tygtofflor. Kände mig totalt kolugn. Min vän och pojkvän satt nog mer på spänn än vad jag själv gjorde haha. Sedan kom Bo och hämtade mig. Han tog kort och klottrade lite på mig innan jag fick gå med in i operationssalen där jag fick hoppa (bokstavligt talat hoppa) upp på det höga operationsbordet. Fick en nål i armen av den norska narkosläkaren och snart skulle jag bli lite rolig sa han. Mycket riktigt, kanske 15-20 sekunder senare ser jag hur den stora lampan (eller vad det nu var?) ovanför mig som gungar som bara den och jag säger till honom att nu är jag nog lite snurrig ändå.

Sedan känns det som jag sovit en kvart eller nått och jag vaknar till allt mer när jag rullar in på uppvaket. Har något vagt minne av att sköterskan Angelica säger åt mit "Nej! du måste ligga på rygg!) antagligen hade jag väl härjat lite haha. Sedan kommer min vän och pojkvän in och pratar med mig. De filmade mig dom första 10 minuterna och jag asgarvade verkligen när jag tittade på filmen i efterhand! Stannade på uppvaket i cirka 40minuter bara. Jag mådde otroligt bra. Inget illamående, ingen frossa direkt, bara lite ryckningar i benen som snabbt avtog. Fick höra av Angelica att allt hade gått superlätt. Inga komplikationer över huvud taget och jag hade varit en enkel patient. Det tycker jag är positivt att höra :) Sedan var det på med kläderna (superman satt snyggt på) och så fick jag åka hem.

Första dagen hemma (samma dag som operationen) gick bättre än jag trodde. Fick ta första tabletterna redan när jag kom hem. Man var så bedövad så man var mest trött. Fick hjälp att byta till rena sängkläder och sedan fick vi bunkrat upp med kuddar under madrassen så jag kom upp en bit. Det var lite obehagligt att lägga sig ner helt platt, det blev en sån tung känsla över bröstkorgen då. Första natten vaknade jag ganska många gånger. Hade inte så ont men det var tröttsamt att bara kunna ligga på rygg och inte kunna röra sig nästan någonting alls. Dag 1 (en dag efter op) var jag sååå mycket piggare än jag trodde att jag skulle vara. Så pass pigg att jag orkade åka med mina kompisar och fika på eftermiddagen. Fick ju också se mina nya tvillingar för första gången. Jag fick lite yrsel till och med när jag tog bort dom stora plåstrena, var så ivrig tror jag! Och fullkomligt överlycklig. Dom kändes väldigt spända och hårda. Dagarna efter det har det bara rullat på. Blivit bättre och bättre för varje dag. Kunde köra bil dag 2. Kunde sova lite halvt på sidan mellan dag 3-4. Dag 5 behövde jag inte längre äta tabletter 3ggr/dygn utan drog ner till 2ggr/dygn. Fick dessutom duscha som vanligt för första gången. Dag 7 tar jag bara tabletter till kvällen så jag sover ordentligt. Dag 9 (Idag i skrivande stund) idag har jag tagit bort tejpen på ärren och det såg superfint ut! Har även sovit helt på sida natten tills idag! Jag känner mig dessutom näst intill återställd faktiskt. Inte mycket smärta vid någon "vardaglig" rörelse eller syssla faktiskt. Har till och med varit på gymmet och gått en stund i lugnt tempo på bandet!

Just nu ser jag väääldigt mycket fram emot att inte behöva använda läk-bhn och börja köpa massa nytt fint. Har en resa bokad till London om 2 månader så ska shoppa loss ordentligt där tänkte jag.