Då var det dags för min berättelse :-)
Motiva hp 625 cc i båda brösten + lyft.
Kom till kliniken igår kl 7, var lite tidig så jag hade gott om tid på mig att hinna bli nervös när jag väntande, min svägerska var med mig som sällskapsstöd. Fick tillgång till omklädningsrummet där jag fick byta om till morgonrock och tofflor, trosorna fick jag även behålla. Satt och väntade en stund och sedan kom Patrik och hämtade mig för fotografering och även ritningar på brösten. Såg lagom kaos ut när han var klar och jag hann tänka att han aldrig kommer förstå vad det är han ska göra när han väl börjar ;-)
Narkosläkare Kim kom in och gav mig några tabletter och förklarade vad det var jag skulle gå igenom innan jag somnade. Sen fick jag vinka hejdå till svägerskan och följa med till operationssalen. Det var ett ganska stort rum, Patrik stod i ena hörnet och fixade med någonting och sjuksköterskan Julia i andra. Jag fick lägga mig på operationsbordet med armarna rakt ut på sidorna. Kim började sätta elektroder lite varstans på mig och även en blodtrycksmanchett på vänster överarm. Han satt också en kanyl i höger armveck. Jag är lite nålrädd men det gick så fort och kändes knappt. Han berättade för mig att det tar ca 20 sekunder innan narkosmedlet börjar värka och jag hann känna att det sved till lite i armen, sen tog jag två djupa andetag i syrgasmasken och senvar det godnatt. (Jag har varit så nervös över själva sövningen men nu kan jag säga att det var piece of cake!) :-)
Vaknade upp efter cirka 3 timmar inne på uppvaket och en sjuksköterska stod vid min säng. Hade bh på mig och många stora plåster över hela brösten, som man verkar få när man gjort lyft också. Hon gav mig vatten att dricka och tog väl hand om mig. Fick lite medicin mot illamående och även Alvedonsmärtlindring. Fick även äta frukost, men blev bara illamående av den så jag hoppade över.. Pillade lite med mobilen, sov en del och vid 15 var det dags att klä på mig och åka hem. Ingen smärta, men ett enormt tryck över bröstet, kändes precis som att en elefant satt sig där.
Väl hemma har trycket börja gå över, men nu stramar det mest i brösten, ingen direkt smärta fortfarande. Tar min ordinerade dos Alvedon och antibiotika, men försöker undvika morfin i den mån det går, tog en igårkväll så att jag skulle få sova, men nu är jag inte i behov av det :-)
Det var det, jag hoppas nu att läkningen ska gå fint och att jag snart är som vanligt igen! Återbesök om ca 10 dagar och då får jag ta bort tejpen och se på riktigt hur dom ser ut, nu ser jag inte så mycket, bara formen och de känns gigantiska haha! Dolly Parton släng dig i väggen ;) inte riktigt min tanke, men de går nog ner en hel del.