Bröstförstoring jan 2017 - Citadellkliniken - Landskrona Johan Nordquist - MEIE

Tillskillnad från många andra så blev jag aldrig särskilt nervös innan jag skulle bege mig till kliniken. Kanske för att jag aldrig hann fatta att jag äntligen skulle få mig ett par bröst som jag längtat efter. Jag hade fått tid 11.30 och var på plats ca 15 min innan. Satt ned i väntrummet och väntade på min tur, bläddrade i lite tidningar. Min sköterska som jag hade vid konsultationen kom förbispringades och sa att de har inte glömt mig, och att de kommer snart. Fick vänta till ca 11.45 innan jag fick komma in till hon för att gå igenom min hälsodeklaration. Nämnade för henne att jag önskade att få prova implantaten igen. Velade mellan 375 cc och 405 cc. Var livrädd för att det skulle bli för stort då jag endast är 1.60 cm. Sköterskan förklarade för mig att hon tyckte jag skulle ta det större alternativet för att de är just de många ångrar att de inte gjorde. Inne i mitt huvud tänkte jag herregud vad kan 30 ml göra för skillnad. Men bestämde mig ändå för att få prova en gång till.

Hon plockade fram rätt implantat och gick iväg för att hämta en bh jag kunde få prova med. Fick komma upp på mitt rum med fantastisk utsikt över havet. Kom ihåg att jag tänkte att dör jag så gör jag iallfall de på en fruktansvärt vacker plats. Solen sken över det lätt isklädda havet. Jag är lite en sån person, går de åt helvete så gör de. Men vågar påstå att jag hade fullständig sinnesro så någon ångest eller panik var det inte tal om. Fick prova implantaten och det såg ju bra ut(405cc) sköterskan höll med mig. Jag bad henne och vara helt ärlig. Hon sa du är en liten tjej, du har en tunn midja, men du har lite rumpa och axlar och jag tror de kommer bli jättefint på dig, men de är du som ska ha de så. Bestämde mig för att köra på 405 cc. Kunde väl knappast bli några bomber av det.

Sköterskan visade mig en morgonrock och ett par tjocka strumpor samt duschen och att jag skulle tvåla in mig med hibiscrub från halsen och ner. Hon gick ut och jag gjorde detta. Tittade mig i speglen och tänkte - hejdå brösten, ni är vackra men passar inte mig.

 Kom precis ut från badrummet så kommer en annan sköterska in med en del tabletter som jag fick svälja med ett halvt glas vatten samt en liten shot med lugnande. Jag frågade hur långt tid de tog tills de va min tur, och hon sa de var svårt att svara på, men att de kunde vara så att jag skulle få vänta ett tag. Och de fick jag, närmre bestämt tre timmar, men vad gjorde det. Den där lugnande gjorde att jag somnade ifrån tv:n i två timmar, vaknade och somnade en liten stund till. Kände mig så himla mysig och såg att sköterskan hade lagt fram en bhförpackning på bordet. 70E var storleken, herregud tänkte jag. Helt plöstsligt kommer en pigg ung tjej som är narkosköterska in på mitt rum o ber mig följa med för nu är det dags. Vi går mot hissen och ut ur den kommer en nyop:ad tjej. Tittar på henne och hon ser ut att vara i fullt liv så jag ler lite mot henne och går ner med sköterskan. Väl nere ser jag en annan tjej som ligger på uppvaket, brevid henne sitter en sköterska och antecknar, tänker att det känns tryggt att någon kommer sitta och titta till mig så att jag mår bra.

Får komma in i operatinsalen, dom ringer efter Johan o säger att nu är jag här. Johan kommer snabbt och jag får ta av mig  morgonrocken och han får rita på mig. Han går ut igen och narkossjuksköterskan tar blodtryck och berättar lite hur de går till. Nyfiken som jag är frågar jag massvis med frågor, och hon skrattar o svarar. Hon berättar att jag alldeles strax kommer känna mig lite snurrig. Och alldeles riktigt, svisch så susar de till, kommer ihåg hur jag skrattar och får väldigt svårt att hålla upp ögongen, utbrister- känns som jag har druckit lite för mycket vin. Får en mask över munnen och uppmanas att ta några djupa andetag. Sen blir det svart.

Vaknar upp och hackar tänder. Tittar mig omrking och förösker fokusera, en sköterska ser att jag öppnat ögonen och frågar om jag ha ont. Ja svarar jag utan att riktigt känna efter. Tror mest det var rädslan för att känna smärta som spöka. Får smärtstillande och slumrar till lite. Frukstansvärt trött, hör hur dom säger, vi kan nog köra upp henne på rummet nu. Iväg åker jag. De rullar in mig på rummet och där får jag ligga o vila, vaknar av o till att där är någon inne och tittar på mig. Vaknar till och lyfter på täcket och klämmer mig på brösten. Känns konstigt inte ont eller så utan bara konstigt att ha bröst. Sover i stort sätt hela kvällen  Vid 9 vaknar jag till lite och ber om lite mat, har fastat vädligt länge. Är fruktansvärd torr i munnen och mackorna går trögt att få ner. Somnar tillochmed ifrån dem några gånger. Nattsköterskan kommer in o presenterar sig och frågar om jag vill ha hjälp att komma på toa. Det vill jag inte för jag är så trött. Vi bestämmer att hon ska komma tillbaka 1 h senare o att jag ska prova o gå upp o kissa då.

Sagt o gjort, hon kommer tillbaka och jag blir rädd för att jag ska svimma osv. har flera vänner som opat sig och de flesta har mått vädligt dåligt på ett eller annat vis. Kommer upp på sängkanten utan några problem, virar in vaderna under sängkanten och sätter mig upp med hjälp av magen. Får beröm av sköterskan. Reser mig sakta upp och känner mig väldigt bra och går ut på toa för att kissa. Får sitta en liten stund och sen kommer det. Massvis. Det är tydligen vanligt att man behöver kissa fast man inte känner det. Går tillbaka och lägger mig i sängen och känner mig lycklig över att få må så bra. Sköterskan säger åt mig och ringa om det är nått och det gör jag ca en timme senare då jag behöver kissa igen och inte vågar resa mig själv. Hon kommer och de går lika bra som förra gången. Somnar om och vaknar vid ca 4 snåret, behöver kissa igen, vill inte besvära dom så sätter mig försiktigt upp och smyger mig på toa, nöjd över min prestation somnar jag i 2 h till. Lite före sju kommer dagssjuksköterksan in och serverar mig frukost, säger att jag ser ofärskämt pigg ut och tittar i mina journaler. Ser att jag inte fått nån smärtstillande på natten och säger du var mig allt en tuff liten tjej. Berättar för henne att jag faktiskt sovit ganska gott. Hon berättar att Johan kommer komma in runt 9 snåret för o titta till mina bröst. Skösterksan hjälper mig av med bh:n känns lite obehagligt och jag smyger fram till spegeln för att titta. Där är dom. Utbrister att dom ser stora ut, sköterskan säger att dom ser vädligt fina ut för o vara så unga och jag håller med med tanke på alla ny op:ade bröst man sett på internet. Jag får sitta och lufta dom lite, tittar på nyhetsmorgon i lugn o ro och äter min frukost. Johan tittar in lite efter 9 och säger samma sak som skösterksan, du ser verkligen pigg och ger mig (sig själv;) en komplimang för väldigt snygga unga bröst. Han klämmer och känner lite och sedan går han igen. Sköterskan stannar och visar hur bh:n och bröstbandet ska sitta och säger åt mig att inte fuska. Klär på mig och bär min egen väska ut från Citadellet ut till bilen som väntar på mig.

Upplevelsen (speciellt smärtan) har varit högt över förväntan, slutade helt med smärtstillande efter 3 dagar.

Undrar ni något så bara fråga. Rekommenderar varmt Johan Nordquist och hans team på Citadellkliniken.