Bröstförstoring jan 2017 - Citadellkliniken - Landskrona Jörg Bohn - Peachy

Det började med att klockan ringde tidigt i torsdags och jag skulle ta tåget ner till Landskrona kl 06.00. Hade fått knappa 2h sömn så var inte på hugget direkt. Väl där fick jag prata med en sköterska ovh gå igenom min hälsodeklaration och sen visades jag till migg rum. Tog en desinfektionsdusch och la mig på sängen. Fick morfintabell och lugnande samt 2 st alvedon. Sen somnade jag och vaknade när Jörg (min kirurg) knackade på dörren. Jag har varit lite osäker på vilket implantat jag ville ha 375cc MPP eller 440cc HP. Med tanke på min egen vävnad och formen på mina bröst efter viktminskning så ville jag ju ha upp dem som mycket som möjligt. Bestämde mig till sist för 440cc HP. Sen var det dags att bege sig ner till operationsbordet.

 

Narkospersonalen var så himla go och jag var förtfarande lite trött och yrvaken så jag snackade på en massa skit. Sen minns jag inte mycket mer än att jag vaknar upp lite halvt på uppvaket och får lite syrgas för jag skakar tydligen som bara den. Fick värmefiltar och somnade en stund till. Kännde knappt av någon direkt smärta mer än något som kan liknad vid träningsvärk i bröstmuskelrna. Fick komma upp på mitt rum när jag vaknat till liv men var förtfarande väldigt groggy och somnade från och till. 

 

Framåt tidigt eftermiddag började helvetet!!!! Jag fick så fruktansvärt ont. Försökte röra armarna så gott jag kunde för sköterskan hade sagt åt mig att det var bra att inte ligga och bli stel. Jag plingade på sköterskorna i ett och bönade och bad om smärtstillande. Fick knappt i mig vatten och ingen mat alls. När det var dags att gå på toa blev jag självklart vit i ansiktet och var nära på att spy så fick vid x antal tillfällen även läkemedel mot illamående. Vågade knappt andas för det kändes som att bröstkorgen skulle sprängas samtidigt som någon skar av mig brösten med en rostig gammal kniv och förde igenom ett järnrör mellan brösten och ut genom ryggen. NEJ, JAG ÖVERDRIVER INTE, DET KÄNNDES SÅ!!! Och såhär låg jag fram till ca 04.00 på natten när jag till sist lyckats tjata till mig en morfinbaserad värktablett och lyckades somna. Fick några timmars sömn och sköterskan kom in strax efter 07.00 med frukost och då var jag helt överlycklig över att jag fått sova. Vilket jag antagligen verkligen behövde med tanke på att ALL SMÄRTA VAR SOM BORTBLÅST!!!! Helt underbart. Fick ngra smärtstillande tabletter till frukosten som jag kastade i mig men sen hade jag inte problem att hoppa ur sängen och klä mig och vänta på att Sambon skulle komma och hämta mig.

 

Har mått bra hela dagen idag (dag 2) och Knappt haft ont alls. Bara lite tryck men ingenting att gnälla över! Har fått ta igen en del sömn sedan jag kom hem vilket är skönt.

 

Hoppas nu jag förblir smärtfri för den smärta som jag genomgick första natten önskar jag inte ens min värsta fiende. Och jag som endå har hög smärtgräns...